6 tips på hur du skyddar din affärsidé i uppstartsfasen

Att skydda sin affärsidé som nystartat bolag är viktigt för att er idé, dvs. er ”secret sauce”, inte ska landa i någon annans händer. Arbetsrättsspecialisten Jonas Lindskog och IT-rättsspecialisten Matilda Sanfridson reder ut vilka aspekter som är viktiga att tänka på när man vill skydda sin affärsidé, framförallt när affärerna börjar ta fart.

I ett uppstartskede för realisering av en affärsidé i ett nystartat bolag kan nya aktörer behöva ta del av affärsidén och visionen bakom denna, det kan både vara nya anställda som ska anställas i företaget eller investerare som ska utvärdera företaget inför en potentiell investering. Här följer därför 6 tips på hur skydd erhålls för en idé i detta skede.

1.            Inventera affärsidén

Det kan finnas olika immateriella rättigheter kopplade till en affärsidé, läs mer  i vår senaste artikel. Börja med att inventera idén, hur den kommer till uttryck och utred vilka immaterialrättsliga rättigheter som kan aktualiseras, t.ex. upphovsrätt för en app. För att skydda ”know-how” och andra affärshemligheter i förhållande till nya anställda är det främst det arbetsrättsliga skyddet som aktualiseras, men det är också viktigt att säkra upp ett skydd vid förhandlingar med eventuella investerare. Vi fortsätter med att beskriva vilka skyldigheter anställda har att skydda en affärsidé.

2.       Dra nytta av lojalitetsplikten

Vad gäller ”know-how” och andra hemligheter som en anställd får del av i anställningen, som inte omfattas av immaterialrättsligt skydd, kan dessa skyddas av andra typer av regler. Först och främst gäller att anställda under anställningen har en lojalitetsplikt innebärande att de inte får sprida eller använda arbetsgivarens information – arbetsgivarens ”secret sauce” – på ett sätt som kan skada arbetsgivaren. Ett sådant agerande bryter mot anställningsavtalet. De anställda får således inte använda arbetsgivarens ”secret sauce” på ett illojalt sätt under anställningstiden.

3.       … och lagen som skyddar företagshemligheter

Enligt företagshemlighetslagen gäller att en anställd inte får utnyttja eller röja information som tillhör arbetsgivaren. Lagen omfattar dock endast företagsspecifik information som arbetsgivaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende, t.ex. kundlistor, prisinformation och tekniska uppgifter. Förbudet gäller under anställningstiden, men även efter anställningens upphörande om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara att en anställd förbereder och planerar att utnyttja och röja information direkt efter att anställningen upphört. För att kunna utkräva skadestånd för brott mot företagshemlighetslagen krävs också att agerandet har orsakat skada för arbetsgivaren.

4.       Skriv avtal kring sekretess

Även om lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen ger ett visst skydd är det viktigt att komplettera dem med ordentliga anställningsavtal. Det är möjligt att i anställningsavtal avtala om att sekretess ska gälla – både under och efter anställningen. Sekretessåtagandet får gärna vara förenat med ett avtalat skadestånd (vite), annars riskerar åtagandet att i praktiken bli ”tandlöst” mot de anställda. Då räcker det med att du som arbetsgivare kan styrka avtalsbrott för att kräva in det avtalade skadeståndet. Kom dock ihåg att både sekretessklausulen och det avtalade skadeståndet måste vara skäliga, annars riskerar de att lämnas utan avseende eller jämkas av en domstol.

5.       … och om konkurrens och värvningsförbud

Vidare kan man i vissa fall avtala om att s.k. konkurrensförbud och värvningsförbud ska gälla en viss tid efter anställningens upphörande. Sådana klausuler ska dock användas med försiktighet och som huvudregel endast användas för tjänstemän där det är befogat – exempelvis högre befattningshavare eller anställda som besitter specifik kompetens. Dessutom ställs särskilda krav på utformningen av sådana klausuler annars riskerar de vara oskäliga och förklaras ogiltiga av en domstol.

6.       Glöm inte investerarna

Det är lika viktigt att befästa skydd för en “secret sauce” mot nya investerare som mot nya anställda. Som poängterats i tidigare artikel från oss, är det ordning och reda på dokumenten som är nyckeln till en lyckad kapitalanskaffning. För att skydda idén vid sådana diskussioner är det viktigt att ha ett sekretessavtal på plats. Följande punkter är då viktiga att beakta:

• Var noggrann med vilka som är parter till avtalet och vilka som ska få ta del av informationen (ibland kan det till och med vara motiverat att ha en lista över de individer som får ta del av informationen);
• Definiera tydligt vad som omfattas av sekretessåtagandet och fundera över hur mycket information ni lämnar till de potentiella investerarna;
• Begränsa syftet för vilket investeraren får ta del av informationen under sekretessåtagandet;
• Bestäm under vilken tid som sekretessåtagandet ska gälla utifrån en bedömning om hur länge ni bedömer att informationen har ett kommersiellt värde;
• Ange att investeraren måste återlämna information när syftet för vilket investeraren får ta del av informationen fullgjorts;
• Sätt ett avtalat skadestånd (vite) som utgår för överträdelser av sekretessförbindelsen.

Sammanfattningsvis rekommenderar vi  att se till att ha ordentliga anställningsavtal på plats för nya medarbetare samt att  upprättar ett ordentligt sekretessavtal att använda när en ny idé presenteras.

Vill ni veta mer om vilka aspekter som är viktiga att beakta i uppstartsfasen, läs mer om vårt start-up-paket.

Skriven av Jonas Lindskog och Matilda Sanfridson.