Sökes: Klatschig slogan om regelimplementering för finansbolag

Magnus Björkman har ett förflutet som advokat, compliancechef, vice vd för ett försäkringsbolag och rättsenhetschef för värdepappersfrågor på Finansinspektionen. Han är nybliven delägare och ansvarig för Cederquists finansregulatoriska verksamhet. Läs hans krönika om regelimplementeringar för finansiella företag.

Vi jurister är inte världsbäst på att skriva klatschiga slogans. När jag häromdagen ombads – på stående fot – att formulera en slagkraftig sammanfattning av hur finansiella företag bör resonera vid regelimplementeringar så blev det följande:

”Att implementera ett nytt regelverk ska inte vara ett regelrätt regelimplementeringsprojekt.”

Jag inser ju själv bristerna med den formuleringen. I alla fall som slogan betraktad.

Men även om den låter otymplig är den rätt i sak. Om inte regelimplementeringen drivs som en del av affärsutvecklingen finns det stor risk att verksamheten påverkas negativt även om man kanske uppfyller alla nya regelkrav.

Detta är viktigt i alla branscher, men det blir än viktigare i en hårt reglerad sektor som finansbranschen. Det finns så många regelverk som kan bli tillämpliga i olika situationer att bra råd förutsätter förståelse och intresse för kundens affär. Ett typexempel är en kund som behöver besvara en frågelista från Finansinspektionen och tar hjälp av sin juridiska rådgivare. Denne besvarar frågorna. Men inget mer.

Det blir så mycket bättre om rådgivaren har ett genuint intresse för finansbranschen och söker förstå vad kunden vill uppnå, ställer följdfrågor och förmedlar en väg framåt utifrån detta.

De finansiella företagen behöver även själva börja i rätt ände. Det är lätt för ledningsgruppen att, med en lätt suck, ”lösa” regelimplementeringen genom att dumpa den i knät på compliance. Det blir oftast inte bra. Och, nej, det är inte heller säkert att legal ska äga frågan. Bäst blir det när affärsutvecklingsfunktionen får det fulla ansvaret att utforma implementeringen utifrån företagets kommersiella prioriteringar, givetvis med en process på plats som förankrar arbetet hos ledning och andra berörda funktioner. Självklart ska juristerna ha en rådgivande roll och särskilt bra blir det om dessa brinner för inte bara juridiken utan även affären. Om inte implementering och affärsutveckling kopplas samman är risken att det uppstår onödiga konflikter eller att lösningen inte blir, kommersiellt betraktat, optimal.

De allra bästa förutsättningarna har de som börjar i tid. Men det är en svår balansgång. Det kan hända att lagförslag stannar i utredningsstadiet. Telefoniutredningen, som syftade till att stärka konsumentskyddet vid telefonförsäljning, är ett exempel på detta. Många lade ner stora resurser på en anpassning som ännu inte har behövts.

Håll dock i åtanke att allt arbete som förbereder organisationen på olika alternativa utfall är värdefullt, och vi på Cederquist kan hjälpa till med att belysa sannolikheten för, och riskerna vid, olika scenarier. Det finns ett stort värde i att vara först med eventuella omorganiseringar och investeringar när ett lagförslag väl är känt. Vi hjälper också till med prioriteringar: Vad måste, till hundra procent, vara på plats vid ikraftträdandet? Och vilka väl motiverade nödlösningar är okej tills vidare?

Närmast på tur står implementeringen till följd av MiFID 2 och lite senare även den kommande lagstiftningen avseende försäkringsdistribution som inte bara påverkar försäkringsförmedlarna utan innebär en stor omställning för de traditionella försäkringsbolagen. Men glöm inte att regelverket träffar alla, även konkurrenterna. Ett snabbt, gediget och kommersiellt inriktat regelimplementeringsarbete är en solklar konkurrensfördel.

Se där – det börjar likna en slogan!

 

Ring
Meny