Den ”hållbara trenden”

Kraven på att företag ska agera ”hållbart” blir allt bredare och kommer från allt fler håll - från kunder och samarbetspartners, men också från lagstiftaren, andra stater och internationella organisationer. Vad innebär dessa krav på hållbarhet? Vad finns det för positiva och negativa aspekter med dessa regler utifrån ett företagarperspektiv?

Begreppet ”hållbarhet” är inte alltid helt solklart. Ibland används det synonymt med CSR - företags sociala ansvar. Denna synonym antyder dock att det rör sig om ”mjuka”, frivilliga, regler som ambitiösa företag väljer att leva upp till. Idag inbegriper emellertid företags hållbarhetsansvar även ”hårda” regler som företag måste följa.

Vad innebär krav på hållbart företagande?

De områden som oftast anses inbegripas i begreppet hållbarhet är anti-korruption, värnande av mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor samt klimat och miljö. Dessa fyra fokusområden var även de som fastslogs i FN:s Global Compacts tio principer från 1999. Men företag förväntas även ha FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s konventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s Agenda 2030 om hållbar utveckling som utgångspunkt i sitt arbete. Utöver dessa grundläggande riktlinjer finns idag ett mischmasch av regler på området – som är betungande i varierande grad och som härstammar från såväl värdlandet, nationella lagstiftningar som internationella konventioner och regelverk. Det är en tydlig trend att förväntningarna på företag blir allt fler och att utmaningarna växer.

Företag som verkar på en global marknad måste vara extra observanta – om värdlandets lagstiftning inte överensstämmer med internationell ska den internationella följas och reglerna uppdateras ständigt. Det senaste året har exempelvis nya regleringar uppkommit både på Sverige- och EU-nivå som framförallt utökar företagens rapporteringsskyldighet avseende hållbarhetsfrågor. Ett exempel på detta är nya hållbarhetslagen som sedan årsskiftet kräver att uppskattningsvis 1 600 svenska företag ska rapportera om hur de hanterar frågor inom miljö, mänskliga rättigheter, antikorruption och sociala förhållanden i samband med inlämnande av årsredovisning.

Det finns mycket att förlora på att inte hänga med

Risken med att inte efterleva reglerna är att företaget drabbas av straffrättsliga sanktioner såsom böter – både på företags- och individnivå. För överträdelse av vissa regler, såsom mutlagstiftningar, finns även fängelse för styrelse och ledningspersoner i straffskalan. Företag riskerar att uteslutas ur viktiga offentliga upphandlingar. Därutöver kan granskningar och audits av myndigheter och andra organ vara både betungande och skadliga för företaget, och leda till exempelvis skador på renommé, kundbojkott och sjunkande investeringsintresse.

Det finns sammanfattningsvis mycket att förlora på att inte hänga med på hållbarhetsområdet. Särskilt för globala företag som investerar i s.k. högriskmiljöer, där svaga regeringar och misslyckade institutioner lagt grund för långvarigt våld, brottslighet och korruption, och medför överhängande risker och etiska dilemman för de som verkar på plats.

Positiva sidoeffekter

Att se till att företaget har policies för och effektiv implementering av regler på hållbarhetsområdet, kan också medföra positiva sidoeffekter för företagen. Till exempel kan företaget genom att utvärdera sin verksamhet utifrån dessa regelområden lyckas identifiera förbättringsmöjligheter relaterat till t.ex. förstärkning av varumärke, minskade kostnader och verksamhetsrisker samt förbättrad kommunikation.

Skriven av Lisa Hjalmarsson och Jenny Jilmstad.

Vill du veta mer om ”hållbara trender” är du varmt välkommen till vårt event Hållbart företagande den 16 maj. Under en eftermiddag berättar Lisa och Jenny med flera mer om de juridiska utmaningarna kopplade till temat hållbart företagande. Klicka här för att komma till anmälan.

Ring
Meny