Trender inom klimatrelaterade tvister

Grantham Research Institute har presenterat rapporten "Global Trends in Climate Change Litigation: 2022 Snapshot" där globala trender inom klimatrelaterade tvister under det senaste året redovisas. Rapporten visar att rättstvister relaterade till klimatförändringar fortsätter att öka i antal, betydelse och geografisk spridning. Majoriteten av tvisterna förs fortfarande mot stater, men stämningar mot företag, främst inom fossila bränslen och andra sektorer med betydande utsläpp kopplade till deras värdekedjor, blir allt vanligare.

Frågan om när en tvist ska anses vara klimatrelaterad är omdiskuterad och definitionen kommer sannolikt att förfinas i takt med utvecklingen på området. I den aktuella rapporten har begreppet klimatrelaterade tvister getts en snäv innebörd, vilket innebär att redogörelsen nedan tar sikte på mål inför domstolar och domstolsliknande organ där de materiella frågorna rör forskning, politik eller lagstiftning relaterad till klimatförändringar. Även ärenden hos administrativa organ har inkluderats, i den mån de har bedömts ge uttryck för en viktig trend eller utveckling på området.

Klimatrelaterade tvister växer i antal och geografisk spridning

I rapporten, som är Grantham Research Institutes fjärde i en serie av årliga rapporter om globala trender på området, konstateras att klimatrelaterade tvister fortsätter att växa i antal och har mer än fördubblats över hela världen sedan Parisavtalet slöts 2015. Att ökningen nu sker i en dramatisk takt framgår tydligt av att det under de 28 åren mellan 1986 och 2014 förekom ungefär 800 sådana tvister, att jämföras med de över 1 200 fall som påbörjades under de efterföljande åtta åren fram till mitten av 2022.

Klimatrelaterade tvister växer även sett till geografisk spridning, med flera pågående rättstvister i USA, flera länder på södra halvklotet samt europeiska länder inklusive nordiska länder som Norge, Danmark och Sverige.

Ökningen av de klimatrelaterade tvisterna återspeglar både den ökade oron i samhället i stort över de problem som följer av klimatförändringarna och en föränderlig rättslig miljö. Sammantaget har det här medfört att klimatrelaterade tvister numera utgör ett alltmer vedertaget instrument för påtryckningar på stater, företag och andra aktörer.

Flera olika branscher berörs

Flera olika typer av företag förekommer numera som part i klimatrelaterade tvister jämfört med tidigare. Historiskt sett har klimatrelaterade anspråk riktats mot stora företag med betydande utsläpp av växthusgaser inom energi- och cementbranschen, mestadels baserade i USA. Tvister mot sådana typer av företag har fortsatt öka i antal och i högre grad spridit sig även utanför USA, med tvister mot företag baserade bl.a. i Europa och Australien vid nationella domstolar och administrativa organ.

En växande trend det senaste året är att klimatrelaterade tvister i högre grad förekommer mot företag som tillhör även andra sektorer. Det senaste året tillhörde mer än hälften av svarandeföretagen andra sektorer, bl.a. livsmedel och jordbruk, plast, transport, finans, kläder och media.

Strategiska tvister fortsätter öka

Rapporten visar att antalet mål som väcks med en strategisk ambition fortsätter att öka. Ett mål kan anses vara strategiskt när tvisten ses som en bricka i ett större spel, där fokus ligger på att göra sådana rättsliga ingripanden som bedöms ha störst rättslig och strukturpåverkande effekt. Detta betyder t.ex. att talan inte nödvändigtvis förs mot de företag som bidrar till de största utsläppen, utan snarare att vissa nyckelpunkter i ett visst system identifieras och angrips med målet att på så vis framkalla största möjliga rättsliga förändring. Trenden visar även att användandet av rättstvister som en form av offentlig opinionsbildning ökar.

För att bättre förstå de klimatrelaterade tvisterna och hur trenden kan komma att utvecklas, kan tvisterna delas upp i olika kategorier utifrån den typ av strategi som ligger bakom. Den vanligast förekommande strategin handlar om genomförande av klimatstandarder. I dessa fall förs talan mot företag angående specifika projekt som inte ligger i linje med klimatmålen, men även i allt högre grad företags policyer med avseende på ett specifikt område eller aspekt av dess värdekedja. Därutöver är det vanligt förekommande med tvister om corporate framework som syftar till att skapa negativa incitament för företag att fortsätta med aktiviteter som bidrar till stora växthusgasutsläpp genom krav på förändringar avseende företags styrning och beslutsfattande. I dessa processer hänvisas ofta till standarder enligt vilka företag måste iaktta tillbörlig hänsyn (due diligence) avseende mänskliga rättigheter och miljö. Som exempel på en sådan standard nämns i rapporten det förslag till EU-direktiv om hållbarhets-due diligence som vi tidigare har skrivit om i ett antal artiklar (exempelvis här). Därutöver förekommer tvister som bland annat handlar om företags skadeståndsskyldighet till följd av skador som uppstått till följd av klimatförändringar.

Majoriteten av de klimatrelaterade tvister som avslutats utanför USA har utfallit till klimatrörelsens fördel. Därutöver finns många klimatrelaterade tvister som fortfarande är pågående och ännu inte slutligt avgjorda i högsta instans. Att de rättsliga effekterna av dessa mål för nuvarande är ovissa förhindrar inte att beslutsfattande påverkas av hot om eventuella framtida rättstvister. Redan nu finns det exempel på planerade projekt som satts på paus och andra beslut som fattats mot bakgrund av risken att bli föremål för klimatrelaterade tvister. På så sätt har redan hotet om klimatrelaterade rättstvister visat sig kunna ha betydande effekt på företags agerande.

Framtida trender

Klimatrelaterade tvister fortsätter öka i antal, men framförallt fortsätter de företag och de branscher som talan riktas mot diversifieras. En trend att hålla extra koll på det kommande året enligt rapporten är rättstvister om climate washing, d.v.s. tvister som syftar till att hålla företag juridiskt ansvariga för vilseledande klimatpåståenden. Exempel på sådana situationer är vilseledande information om produkter eller handlingar, ageranden som är oförenliga med åtaganden och mål, eller när offentliga organ eller företag förlitar sig på obeprövad eller till och med obefintlig teknik för avlägsnande av växthusgaser eller ”negativa utsläpp”.

En annan trend är ökningen av rättstvister rörande personligt ansvar bland beslutsfattare som bidragit till eller misslyckats med att på adekvat sätt hantera risker för vissa individer eller grupper som påverkas av klimatförändringar. Företagsledare kan och kommer i ökad grad utmanas att upprätthålla sina juridiska skyldigheter att hantera klimatrisker genom att förbereda sina företag för ”net zero”-utsläpp.

I takt med samhällets ökande förståelse för den pågående förödande förlusten av biologisk mångfald orsakad av klimatförändringarna förväntas även kopplingen mellan dessa vara framtida föremål för rättstvister. Industrier som jordbruk och skogsnäringen samt annat brukande av land och mark kommer enligt rapporten därför troligen vara i fokus för framtida klimatrelaterade tvister. Därutöver förväntas en ökning av mål som syftar till att förhindra illegal avskogning i skogsrika länder, liksom fler mål om kompensation för förlusten av ekosystem som binder växthusgaser.

Vad ska företag göra?

Den ökande risken för klimatrelaterade tvister (som antingen berör företag direkt eller indirekt t.ex. genom påverkan på företags förmåga att genomföra planerade projekt) och kommande krav på att beakta eventuell negativ inverkan av företagets verksamhet för människor, natur och klimat, gör att det finns anledning för företag att se över verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv.

Hållbarhets-due diligence i praktiken, del 1