Nyheter inom konkurrensrätt

Konkurrensrättsliga nyheter inom Sverige och EU från Cederquists nyhetsbrev Competition & Procurement Quarterly nr 2/2016.

***

KONKURRENSNYHETER SVERIGE 

 

Konkurrensverket föreslås få utökade beslutsrättigheter

En utredning har sedan våren 2015 undersökt huruvida KKV ska ges utökad beslutanderätt avseende företagskoncentrationer och sanktioner för överträdelser av konkurrenslagen. I slutet av juni 2016 publicerades utredningens betänkande, SOU 2016:49. Utredningen föreslår att KKV ska ges befogenhet att som första instans fatta beslut om konkurrensskadeavgift i överträdelseärenden (konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande ställning) och om förbud eller ålägganden avseende företagskoncentrationer. Detta skulle innebära stora processuella skillnader mot dagens system där KKV inte självt kan ålägga konkurrensskadeavgift eller förbjuda företagskoncentrationer, utan måste väcka talan i domstol. Effektivitetsskäl och harmonisering med övriga EU anges vara skälen till att ändra systemet. 


Förslaget har dock kritiserats, bl.a. från advokathåll. Vi kommer att följa den fortsatta lagstiftningsprocessen i det här ärendet.
                                                                                                                                    ***

Långdragen kamp om skyltavgift för taxibilar vid Arlanda över

Ett minst sagt rörigt mål mellan KKV och Swedavia har äntligen gått i mål. Frågan i målet, som för övrigt redan 2011 prövades av Marknadsdomstolen, var om en avgift som Swedavia tog ut av taxibolag på Arlanda utgjorde missbruk av dominerande ställning. Nyligen avgjorde Stockholms tingsrätt saken i en dom som var något förvånande.

KKV stämde 2013 Swedavia vid Stockholms tingsrätt på 340 000 kr i konkurrensskadeavgift för missbruk av dominerande ställning. Missbruket bestod i att Swedavia krävde en skyltavgift om 25 kr för taxibilar som hämtade kunder inne i ankomsthallen på Arlanda. Stämningen föregicks av en dom från Marknadsdomstolen (MD) år 2011 (MD 2011:28) där avgiften ansågs utgöra missbruk och Swedavia ålades vid vite att upphöra med den. 

Efter en långdragen process föll i juni 2016 till slut tingsrättens dom i konkurrensskadeavgiftsmålet (mål nr T 9131-13).* Tingsrätten ansåg att Swedavia haft en dominerande ställning och att skyltavgiften var konkurrensbegränsande då den ökade kostnaderna för taxinäringen och kunderna, vilket ledde till minskad efterfrågan på taxitjänster. Tingsrätten ansåg dock att avgiften var objektivt berättigad utifrån de kapacitetsproblem som förekom på taxiparkeringen utanför Arlandas terminal 5 under den aktuella tiden. Skyltavgiften utgjorde därför inte missbruk och Swedavia undgick konkurrensskadeavgift.

Det är anmärkningsvärt att tingsrätten, en underinstans, ansåg att det beteende som MD, överinstansen, tidigare fastslagit utgjorde missbruk, nu inte utgjorde missbruk. I övrigt klargjordes i den här processen att det saknas principiella hinder för att utdöma konkurrensskadeavgift mot ett företag som tidigare har ålagts, vid äventyr av vite, att upphöra med ett beteende, under förutsättning att dessa inte utdöms för samma period (och således riskerar utgöra dubbelbestraffning). MD:s vitessanktionerade åläggande avsåg framtida agerande på marknaden, medan KKV:s talan om konkurrensskadeavgift avsåg tiden före MD:s dom. Konkurrensverket meddelade i juli att tingsrättens dom inte kommer att överklagas. 

*I våra tidigare nyhetsbrev Competition & Procuremen Quarterly nr 4/2013 och  Competition & Procurement Quarterly nr 1/2015 kan du läsa mer om de märkliga turerna i det här målet.

                                                                                                               ***

Intressant mål om konkurrensklausuler i aktieöverlåtelseavtal avgjort

Det är vanligt att aktieöverlåtelseavtal innehåller ett förbud för säljaren att konkurrera med målbolaget under en viss tid. Så länge sådana s.k. konkurrensklausuler inte har för lång giltighetstid är de ofta legitima och ok konkurrensrättsligt. Stockholms tingsrätt avgjorde nyligen ett mycket intressant mål där KKV hade stämt tre bolag för att ha haft konkurrensklausuler som gällde i fem år. Tingsrätten ogillade KKV:s talan efter en enligt oss mycket bra dom.

I maj kom Stockholms tingsrätts dom i det uppmärksammade målet mellan KKV och tre företag i flyttbranschen. KKV stämde 2014 bolagen på 42 miljoner kr i konkurrensskadeavgift för att de ingått aktieöverlåtelseavtal med femåriga konkurrensklausuler (non-competes). Enligt klausulerna fick inte säljarna konkurrera med den verksamhet som avyttrades under en femårsperiod.   

För att köparen ska kunna tillgodogöra sig det fulla värdet av den förvärvade verksamheten är det vanligt med konkurrensklausuler i företagsöverlåtelseavtal och sådana anses konkurrensrättsligt legitima så länge inte konkurrensförbudet är oskäligt långt. Enligt huvudregeln ska inte längden överstiga två eller tre år, men längre tid kan vara motiverat beroende på marknadsförutsättningarna. KKV menade i det här fallet att tiden som översteg två år, dvs. tre år, utgjorde en allvarlig konkurrensöverträdelse (s.k. ”by object”-överträdelse), som verket t.o.m. refererade till som en kartell. Sådana konkurrensbegränsningar är närmast automatiskt förbjudna, utan att KKV behöver visa någon faktiskt konkurrenssnedvridande effekt på marknaden. Tingsrätten höll dock inte med. Domstolen menade rätten att tre år hade varit motiverat i det här fallet, och de ”överskjutande ” två åren ansågs inte utgöra en ”by object”-överträdelse. För att avtalen skulle vara förbjudna skulle det krävas att KKV visade på konkurrenssnedvridande effekter på marknaden (s.k. ”by effect”-överträdelse), vilket verket inte hade gjort i det här fallet.

Vi välkomnar tingsrättens dom. Det är orimligt att klausuler som är helt legitima under två-tre år ska anses utgöra allvarliga överträdelser samma minut de överstiger schablontiden. Det gäller särskilt när två/tre-årsregeln inte är absolut, utan längre tid kan accepteras. Det var anmärkningsvärt att KKV ansåg att det var fråga om en ”kartell” som skulle straffas därefter (det bötesbelopp verket yrkade var mycket högt i förhållande till företagens storlek). Det återstår emellertid att se hur det här målet slutar. KKV har nämligen överklagat till MD. 

                                                                                                                          ***

Förlust för Konkurrensverket i mål om företagskoncentration - ovanlig dom från tingsrätten

I en rykande färsk dom (4 augusti, mål nr T 1805-16) ogillade Stockholms tingsrätt KKV:s talan om förbud mot Logstors förvärv av Powerpipe. Enligt KKV var Logstor och Powerpipe de två mest betydande konkurrenterna på den svenska marknaden för fjärrvärmerör, varför sammanslagningen skulle innebära att Logstor förvärvade en dominerande ställning samt att konkurrensen på den svenska fjärrvärmerörsmarknaden skulle hämmas påtagligt. Logstor och Powerpipe menade å sin sida att KKV hade definierat den relevanta marknaden för snävt varmed KKV hade överdrivit bolagens marknadsandelar. Vidare menade bolagen att det fanns en stark motverkande köparmakt (bland kunderna fanns flera stora energibolag) och att förutsättningarna för marknadsinträde var goda.

Tingsrätten gick på svarandenas linje och fann att den geografiska marknaden var betydligt större än Sverige, sannolikt omfattade den ett flertal länder i nord(västra) Europa. Mot bakgrund av denna geografiska marknadsdefinition var Logstors och Powerpipes beräknade marknadsandel endast ca 35 procent, varför koncentrationen enligt tingsrätten inte indikerade att någon dominerande ställning skulle uppstå. Inte heller i övrigt ansåg tingsrätten att sammanslagningen kunde anses vara ägnad att påtagligt hämma konkurrensen, bl.a. i ljuset av låga inträdeshinder, kundernas goda möjligheter att byta leverantörer och hög pristransparens. Om tingsrättens dom står sig får alltså Logstor förvärva Powerpipe. KKV överväger för närvarande om domen ska överklagas.

Det här var första gången i modern tid som KKV efter full prövning förlorar ett mål om företagskoncentration i domstol. I ett fall nyligen vann KKV i tingsrätten (Swedbank-målet 2014), men ofta ”vinner” KKV genom att parterna ger upp när målet hamnar i domstol, genom att dra tillbaka anmälan och avbryta förvärvet. Den här domen är för övrigt intressant också i ljuset av lagförslaget som nämnts ovan. Om den ordningen som föreslås där skulle ha varit gällande hade alltså KKV självt kunnat förbjuda affären, utan att behöva gå till den domstol som nu ogillade verkets talan. 

                                                                                                                           ***

Visma drar tillbaka bud på Fortnox efter Konkurrensverkets utredning

Visma anmälde sitt tilltänkta förvärv av Fortnox den 16 mars 2016. Båda företagen är verksamma inom försäljning av programvara i form av affärssystem för ekonomi och administration. Under den inledande undersökningen identifierade KKV potentiella konkurrensproblem och inledde därför i april en fördjupad undersökning. Konkurrensproblemen bestod och i juni skickade KKV ett utkast på stämningsansökan till Visma, där KKV indikerade att det skulle yrka på förbud. Därefter beslutade Visma att inte förlänga acceptfristen för sitt bud på Fortnox och affären blir således inte av.

***

Svensk Försäkring upphäver sin branschrekommendation

Efter ett klagomål i januari 2016 inledde KKV en undersökning avseende branschorganisationen Svensk Försäkrings rekommendation om provisionsförbud för vissa försäkringsförmedlare. Klagomålet kom från Branschorganisationen för Privatekonomiska Förmedlings- och Jämförelsetjänster (BPFJ), vars medlemmar är jämförelseföretagen Insplanet och Compricer. Svensk Försäkrings medlemskår består av 47 skade- och livförsäkringsbolag, däribland Länsförsäkringar, If, Folksam och Trygg-Hansa.

Rekommendationen utfärdades av Svensk Försäkring i oktober 2014 och gick ut på att Svensk Försäkrings medlemmar inte ska ge ersättning till oberoende förmedlare. Med oberoende förmedlare avses de försäkringsförmedlare som påstår sig vara eller uppfattas som en förmedlare utan anknytning till ett eller flera försäkringsföretag.

I ljuset av KKV:s utredning meddelande Svensk Försäkring i juni att rekommendationen upphävs. Efter det beslutade KKV att lägga ner sin utredning.

 ***

Blocket blockat av Konkurrensverket

Som rapporterades i vårt nyhetsbrev Competition and Procurement Quarterly nr 1/2016 inledde KKV i mars en fördjupad undersökning av Blockets (som ägs av Schibsted) tilltänkta förvärv av Hemnet. Konkurrensverket misstänkte att koncentrationen skulle begränsa konkurrensen på marknaden för söktjänster online för mäklade bostäder. KKV har hela tiden (inkl. innan anmälan ens lämnades in) indikerat att affären är problematisk. Schibsted försökte lösa de identifierade konkurrensproblemen (utredningen förlängdes t.o.m. för att ge tid att hitta en lösning) men uppenbarligen utan att kunna blidka verket. Bara timmar innan KKV skulle lämna in stämningsansökan till Stockholms tingsrätt så meddelande Schibsted att affären inte kommer att genomföras.

 

KONKURRENSNYHETER EU

Hutchisons förvärv av Telefónica UK stoppat

I maj beslutade EU-kommissionen att stoppa telekombolaget Hutchisons köp av den brittiska konkurrenten Telefónica UK (M.7612). Hutchison, som agerar under varumärket 3, avsåg att köpa Telefónicas verksamhet O2, vilket enligt kommissionen skulle leda till allvarliga konkurrensbegränsningar på den brittiska telekommarknaden. Enligt kommissionen hade det tilltänkte förvärvet skapat en ny marknadsledare i Storbritannien med endast två återstående konkurrenter (”4-3 merger”), vilket skulle ha fått negativa effekter bl.a. i form av högre priser, färre alternativ och sämre innovation inom mobilsektorn. De åtaganden som parterna presenterat, bl.a. att ge nätverkskapacitet till en annan aktör på marknaden och att sälja Hutchisons andel i JV:t Tesco Mobile, bedömdes inte som tillräckliga. Inte heller de effektivitetsvinster som parterna anförde bedömdes motverka konkurrensbegränsningarna, vilket gett upphov till kritik.

Telekombolag och andra intressenter har hävdat att kommissionen i sådana här ärenden alltför mycket fokuserar på pris gentemot slutkund utan att i tillräcklig mån beakta positiva effekter vad gäller incitament att göra kvalitetshöjande investeringar i mobilnäten. Hutchison/Telefónica var det senaste i raden av koncentrationer inom telekom/mobil i EU under senare år, varav flera varit just ”4-3 mergers”. 2015 stoppade EU-kommissionen Telia och Telenors danska JV och före det har kommissionen prövat konsolideringar i Österrike, Irland och Tyskland. De tre sistnämnda godkändes efter åtaganden. 

***

Mål om selektiv distibution och förbud att använda tredjepartsplattformar vid online-försäljning till EU-domstolen

EU-domstolen mottog i juli en begäran om förhandsavgörande från en tysk domstol i ett mål mellan en parfymtillverkare (Coty) och en parfymdistributör (Akzente) (mål nr C-230/16). Målet rör i vilken mån en leverantör kan begränsa distributörens möjligheter att använda tredjepartsplattformar, t.ex. Amazon, i sin vidareförsäljning av produkterna i fråga. Coty hade ett sådant förbud i sitt avtal med Akzente, i syfte att säkerställa varornas ”luxuösa framtoning”, och frågan är om det är en tillåten eller otillåten begränsning av distributörens vidareförsäljning. Rättsläget inom EU-rätten är för närvarande oklart: den tyska konkurrensmyndigheten har drivit tesen att begränsning av användande av tredjepartsplattformar är förbjudet, medan EU-kommissionens vertikala guidelines har tolkats som att det bör vara tillåtet. EU-kommissionen får i och med det här målet i EU-domstolen anledning att tydligare markera sin position. Kommissionen kan också förväntas ta ställning i frågan i samband med att sektorundersökningen om e-handel avslutas nästa år (se vårt nyhetsbrev Competition & Procurement Quarterly nr 2/2015).

***

Rekordböter mot lastbilstillverkare för kartellverksamhet

EU-kommissionen bötfällde i juli några av Europas största lastbilstillverkare för kartellsamarbete (AT.39824). Bötessumman var på rekordnivå: drygt 2,93 miljarder euro. Bland svarandebolagen märks Volvo/Renault, Diamler och DAF. MAN var också med i kartellen men fick immunitet från böter då företaget var först att avslöja kartellen. Kommissionen menade att företagen under 14 år samarbetat kring prissättning, förseningar gällande introduktioner av ny utsläppsteknologi samt även övervältrat kostnaderna för det sistnämnda på sina kunder. Även Scania är misstänkt deltagare i kartellen, men anser sig vara oskyldigt och har därför vägrat medverka i den förlikning som Volvo, Diamler och de övriga ingick i och med beslutet i juli (om ett företag går med på förlikning sätts böterna ned med 10 procent). Utredningen mot Scania fortsätter därmed.

Det ryktas redan att kunder till kartellen kommer att stämma deltagarna på privata skadeståndsbelopp, som lär uppgå till gigantiska summor.  

***

Nyheter inom offentlig upphandling från Sverige och EU från vårt nyhetsbrev Competition & Procurement Quarterly nr 2/2016 hittar du här.

   ***

Dessa artiklar har publicerats i Cederquists nyhetsbrev Competition & Procurement Quarterly. Vill du också ha senaste nytt inom konkurrensrätt och offentlig upphandling? Anmäl dig här till vårt nyhetsbrev.

Ring
Meny