Artikel
2023.01.02

Kapitalbrist i bolaget – vad innebär nettoförsäljningsvärdet?

Det är tuffa tider att bedriva bolag i, i synnerhet inom detaljhandeln eftersom allt fler kunder tenderar att köpa sina varor online i stället för i butik. Addera stigande räntor, ökande elpriser samt höga inflationssiffror till ekvationen och det är lätt att förstå att bolagens förluster ökar, deras kassaflöden minskar och de får en försämrad ekonomisk ställning. Cederquist har tidigare redogjort för vilka regler som är bra att känna till om bolagets solvens snabbt försämras, läs mer här.

Att bedriva bolag i aktiebolagsform inger viss trygghet eftersom aktieägarna, som huvudregel, inte är personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser. Aktiebolagslagen innehåller emellertid regler som föreskriver att styrelseledamöter kan bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser i vissa fall. De s.k. kapitalbristreglerna aktualiseras när bolaget står inför en annalkande insufficiens, dvs. att bolagets skulder överstiger tillgångarna. Redan när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet inträder en skyldighet för styrelsen att agera, dvs. redan innan en insufficiens faktiskt är aktuell. Syftet med kapitalbristreglerna är dels att livsodugliga aktiebolag ska likvideras medan tid är, dels att risken att bli personligt ansvarig ska främja ett aktivt styrelsearbete. En av styrelsens viktigaste uppgift är således att löpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Reglerna är ständigt aktuella och har stor betydelse i praktiken.

I början av november kom Hovrätten över Skåne och Blekinge med ett nytt avgörande gällande styrelseledamöters ansvar på grund av kapitalbrist i bolaget. Huvudfrågan i målet var, något kortfattat, om bolagets egna kapital understeg den kritiska gränsen vid den relevanta tidpunkten för fordringarnas uppkomst och om det funnits skäl att anta att så var fallet. Bedömningen utgick ifrån hur ett varulager rätteligen ska värderas vid bedömningen om kapitalbrist föreligger eller inte. Rättsfallet följer tidigare utkristalliserad praxis på området men understryker vad som inbegrips i begreppet nettoförsäljningsvärdet – vilket ska analyseras närmare i den här artikeln. Avgörandet är högrelevant för dig som bedriver verksamhet inom just detaljhandeln.

Kapitalbristreglerna i korthet

När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning som bolagets revisor ska granska. Om kontrollbalansräkningen utvisar att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma. Vid bolagsstämman ska sedan en prövning göras huruvida bolaget ska träda i likvidation eller inte, en s.k. kontrollstämma. Om styrelsen underlåter att i rätt tid (i) upprätta och låta en revisor granska kontrollbalansräkningen, (ii) sammankalla till en första kontrollstämma, eller (iii) att ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska gå i likvidation (om kapitalbristen inte läks) svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under tiden som underlåtenheten består och kan således bli personligt betalningsansvariga.

Nettoförsäljningsvärdet

När en kontrollbalansräkning ska upprättas får tillgångarna i bolaget redovisas till nettoförsäljningsvärdet. Med nettoförsäljningsvärdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Anledningen till att det är tillåtet med avsteg från sedvanliga redovisningsprinciper vid upprättandet av en kontrollbalansräkning är att dolda övervärden ska kunna beaktas så att livsdugliga bolag inte ska behöva träda i likvidation.

Försäljningsvärdet är det pris som varan kan säljas för enligt villkor som anses normala i verksamheten. Priset ska bestämmas utifrån förhållandena som råder på balansdagen och hänsyn ska tas till s.k. inkurans, dvs. om en vara är svårsåld på grund av att den är defekt, övertalig eller modemässigt föråldrad. Värderingen av försäljningsvärdet får inte vara fiktiv eller utgå från framtidsförhoppningar, utan måste baseras på vad försäljningen faktiskt kan tänkas inbringa under de förutsättningar som råder på den relevanta marknaden för varan.

Försäljningskostnader är kostnader som direkt kan hänföras till försäljningstransaktionen, t.ex. olika varurabatter, provisioner samt bonusar. Indirekta kostnader såsom lagringskostnader, hyra och lön, ska inte dras av vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet.

I det nu aktuella rättsfallet aktualiserades frågan kring hur nettoförsäljningsvärdet av bolagets varulager skulle beräknas. Bolagets styrelseledamöter anförde att nettoförsäljningsvärdet innebar att varulagret skulle värderas 100 procent högre än det bokförda värdet. De leverantörer som var kärande i målet anförde att ”varulagrets nettoförsäljningsvärde inte överstigit det bokförda värdet dels eftersom bolaget, med utgångspunkt i tidigare års försäljning, inte kunde räkna med ett påslag överstigande 20 procent, dels eftersom alla kostnader i bolaget var att betrakta som direkta försäljningskostnader och därmed ska dras av vid beräkningen av varulagrets nettoförsäljningsvärde”.

Hovrätten framhöll att beräkningen av ett varulagers nettoförsäljningsvärde ska göras med hänsyn till rådande marknadssituation och fann att samtliga kostnader i ett bolag inte kan betraktas som direkta försäljningskostnader. Eftersom ordinarie försäljningspris på vissa av bolagets varor var två till tre gånger högre än anskaffningsvärdet gav hovrätten uttryck för att det var förenligt med de särskilda värderingsprinciperna som föreskrivs i aktiebolagslagen att värdera varulagret såsom ledamöterna gjort. Mot denna bakgrund förklarade hovrätten att det inte förelegat kritisk kapitalbrist i bolaget vid någon av tidpunkterna som bolagets leverantörer påstått och styrelseledamöterna var följaktligen inte personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser. Av rättsfallet kan sålunda följande slutsats dras. Vid beräkningen av huruvida kapitalbrist faktiskt förelegat kan tillgångarna värderas till nettoförsäljningsvärdet, vilket kan medföra en inte obetydlig uppvärdering av varulagret (i detta fall en ökning med 100 procent), under förutsättning att det finns stöd för värderingen, den inte är fiktiv eller utgår från framtidsförhoppningar.

Kapitalbristreglerna är snåriga och svåröverskådliga, inte minst på grund av att det vid tillämpningen av reglerna ofta uppstår komplexa frågor kring värdering och bevisning. Utöver detta är det förhållandevis vanligt att företrädare för mindre bolag dessvärre helt saknar kännedom om reglerna. Styrelseledamöterna kan sålunda vaggas in i en falsk trygghet om att de aldrig kan bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser när de i själva verket inträtt i ett slags borgensansvar gentemot bolaget som kan utlösas om de missar att agera i enlighet med regelverket.

Hovrättens dom överklagades till Högsta domstolen den 1 december 2022 och det ska bli väldigt intressant att se huruvida Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd eller inte.

Den som vill läsa hovrättens dom i sin helhet kan beställa den här.[1]

Har du frågor om kapitalbristreglerna eller styrelseledamotens ansvar? Tveka inte att höra av dig till oss på Cederquist.


[1] Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom meddelad 2022-11-03 i mål nr T 332–22. Målnummer i Högsta domstolen är T 7701–2

Hittar du inte vad du letar efter?

bg
bg