När företagsförvärv utgör missbruk – tillämpningen av Towercast-avgörandet i Sverige
Enligt EU-domstolens praxis kan ett företagsförvärv utgöra ett missbruk av dominerande ställning om en dominant marknadsaktör, genom att förvärva ett annat bolag, stärker sin dominerande ställning till den grad att konkurrensen hämmas väsentligt. Ett sådant förvärv kan därför förbjudas trots att förvärvet inte är anmälningspliktigt. I det första ärendet i sitt slag i Sverige har Konkurrensverket nu utrett om Retriever Aktiebolag (”Retriever”) begått en konkurrensöverträdelse genom att slå ihop sin verksamhet med Infomedia A/S (”Infomedia”). Även om Konkurrensverket valde att avsluta sin utredning, illustrerar ärendet de överhängande konkurrensrättsliga riskerna vid transaktioner, som involverar konkurrerande företag när en av dessa har en stark ställning på marknaden, under anmälningströsklarna.
Bakgrund: under trösklarna, men ändå under luppen
I slutet av juni 2024 överlät ägarna till Retriever och Infomedia sina aktier till det nybildade holdingbolaget Infomedia Retriever Holding AB (”IRH”). Transaktionen var inte anmälningspliktig i Sverige.
Retriever och Infomedia är verksamma på marknaden för mediabevakningstjänster. Genom dessa tjänster kan kunder få rapporter som visar i vilka artiklar kunden och dess produkter samt andra relevanta ämnen omnämns. Det mediainnehåll som rapporterna baseras på består i huvudsak av tidningar, nyhetstjänster, sociala medier, podcasts etc. En stor andel av det relevanta mediainnehållet i Sverige tillhandahålls av samma mediakoncerner som direkt äger TT och indirekt har ägarintressen i Retriever samt genom transaktionen fått ägarintressen även i Infomedia.
Om köpare och målbolag tillsammans omsätter 1 miljard kronor i Sverige har Konkurrensverket möjlighet att begära in en anmälan av förvärvet om det föreligger särskilda skäl, dvs. att det finns indikationer på att förvärvet kommer att hämma konkurrensen. Retriever och Infomedias omsättning i Sverige understeg dock 1 miljard kronor. Konkurrensverket valde därför i stället att utreda ärendet som ett missbruk av dominerande ställning enligt den s.k. Towercast-doktrinen, först fastställd av EU-domstolen.
Parallellt med den svenska processen begärde Konkurransetilsynet (den norska konkurrensmyndigheten) in en anmälan från parterna. Konkurransetilsynet godkände affären den 16 juli 2025, efter att IRH inkommit med åtaganden som framför allt innebar att IRH åtog sig att avyttra Infomedia Norge AS.
Towercast-doktrinen
I Towercast-målet (C-449/21) prövade EU-domstolen om en dominerande aktör kan anses missbruka sin dominerande ställning när den genomför ett förvärv som hindrar eller begränsar konkurrensen på marknaden. EU-domstolen klargjorde att trots att företagsförvärv som utgångspunkt ska prövas enligt koncentrationsreglerna, finns det ett utrymme att pröva företagsförvärv som faller under anmälningströsklarna enligt missbruksreglerna. Detta blir dock endast aktuellt om förvärvet inte är anmälningspliktigt.
EU-domstolen fastställde två kumulativa kriterier för att ett företagsförvärv ska kunna utgöra ett missbruk av dominerande ställning:
- Köparen innehar en dominerande ställning på den relevanta marknaden, och
- Köparen hindrar väsentligen konkurrensen på den relevanta marknaden genom förvärvet.
Det är inte tillräckligt att köparen endast förstärker sin dominerande ställning. För att det ska röra sig om ett missbruk måste graden av dominans som uppstår genom förvärvet påtagligt hämma konkurrensen på marknaden, vilket är ett högre ställt rekvisit.
Konkurrensverkets bedömning i ärendet
Eftersom det rör sig om ett avskrivningsbeslut var Konkurrensverket fåordigt vid beskrivningen av vad som framkommit i målet och vilka specifika slutsatser verket hade dragit. Konkurrensverket konstaterade att Retriever är Sveriges största leverantör av mediabevakningstjänster sett till omsättning och att transaktionen (helt enkelt) hade inneburit att Retriever inte längre möter konkurrens från Infomedia. Konkurrensverket drog därefter (rent summariskt) slutsatsen att omständigheterna i ärendet inte gav tillräckliga skäl att fortsätta ärendet, varför verket beslutade att skriva av ärendet.
Praktiska medskick
Även om Konkurrensverket valde att skriva av ärendet är det här ett tydligt exempel på att utredningar av potentiellt konkurrensbegränsande företagsförvärv som faller under anmälningströsklarna är ett prioriterat område för Konkurrensverket. De senaste åren har intresset ökat i hela EU för att ingripa mot s.k. killer acquisitions, där stora företag köper upp små innovativa bolag innan dessa vuxit sig tillräckligt starka för att kunna utmana de etablerade spelarna på marknaden. Detta är särskilt relevant på digitala marknader och inom läkemedelsbranschen, där ny teknologi kan ändra förutsättningarna för konkurrensen och helt rita om kartan.
Det är därför värt att ha i åtanke att en transaktion inte är fri från konkurrensrättslig risk trots att transaktionen inte är anmälningspliktig, till exempel när målbolaget har en relativt låg omsättning. Om köpare och målbolag är nära konkurrenter eller om målbolaget är en drivkraftig utmanare på marknaden är det därför viktigt att analysera de eventuella effekterna av förvärvet på konkurrensen, för att kunna bedöma risken för att förvärvet förbjuds i efterhand.
