Skiljeförfaranden i fokus under år 2019

Den 1 mars 2019 trädde den nya lagen om skiljeförfarande i kraft. Bland nyheterna kan nämnas att klanderfristen förkortas från tre till två månader från dagen parten fick del av skiljedomen och att klandergrunden uppdragsöverskridande begränsas så att en skiljedom endast kan upphävas om det är sannolikt att uppdragsöverskridandet har påverkat utgången i målet. Reglerna syftar till att stärka Sverige som skiljedomsvänligt land.

Under år 2019 har Högsta domstolen även avgjort två klandermål, som tyder på en skiljedomsvänlig inställning till klanderreglerna. I rättsfallet NJA 2019 sid. 171 konstaterade Högsta domstolen att en skiljenämnd har tämligen stor frihet att avgöra sin egen behörighet och att även frågor som ligger i vid sidan av ett avtal som innehåller en skiljeklausul i vissa situationer kan presumeras rymmas inom nämndens behörighet (om den under handläggningen funnit sig behörig). I målet konstaterade Högsta domstolen även att bara handläggningsfel som dels inverkat på utgången i målet, dels varit av rimlig betydelse för den klandrande parten kan ligga till grund för en framgångsrik klandertalan. Högsta domstolen konstaterade också att en skiljenämnd har stor frihet att fatta beslut kring handläggningen. Ett beslut i handläggningsfrågor ska, enligt Högsta domstolen, som utgångspunkt ska godtas om det inte framstår som oförsvarligt.

 I rättsfallet NJA 2019 sid. 382 avvek en skiljenämnd från ett handläggningsbeslut rörande partsavsikten för en i förfarandet väsentlig avtalsklausul. Nämnden gjorde det utan att först meddela parterna och utan att ge dem möjlighet att yttra sig trots att motsatsen hade angetts i beslutet. Högsta domstolen konstaterade att skiljenämndens hantering utgjorde ett handläggningsfel av rimlig betydelse. Eftersom parterna betagits möjligheten att fullt ut utveckla sin talan åsidosatte nämnden viktiga rättssäkerhetsprinciper som, enligt Högsta domstolen, gav anledning att presumera att felet inverkat på utgången i målet.

Kontakt