Q&A – Konkurs och företagsrekonstruktion

Konkurs

Q: När ska ett bolag försättas i konkurs?

A: Konkurs är ett förfarande för att i borgenärernas intresse avveckla en verksamhet som inte längre är livskraftig. För att försättas i konkurs måste bolaget vara insolvent (på obestånd). Det innebär att bolaget inte kan betala sina skulder när de förfaller och att oförmågan är mer än tillfällig. Det räcker alltså inte att skulderna överstiger tillgångarna eller att en plötslig likviditetsbrist uppstår. Det finns ingen skyldighet för ett bolag att ansöka om konkurs, men i vissa fall kan fortsatt drift av ett aktiebolag t.ex. innebära ett personligt ansvar för bolagets företrädare, vilket i sig kan göra en konkurs nödvändig.

Q: Hur försätts ett bolag i konkurs?

A: Ett bolag försätts i konkurs genom ett tingsrättsbeslut efter ansökan från bolaget eller någon av dess borgenärer. En ansökan från bolaget godtas som utgångspunkt av tingsrätten. En borgenär behöver dock styrka bolagets insolvens.

Q: Innebär en konkurs att bolaget upphör direkt?

A: Nej, konkursförfarandet innebär att tingsrätten utser en konkursförvaltare och att ett konkursbo bildas som tar över bolagets rörelse och alla dess tillgångar. Syftet med konkursen är att sälja bolagets alla tillgångar och betala borgenärerna i viss ordning i den mån det finns pengar till det när alla tillgångar är realiserade. Efter avslutad konkurs upplöses bolaget. Konkursförvaltaren kan välja att driva konkursboet vidare under konkursen eller att sälja boets tillgångar. Genom att sälja tillgångarna till ett annat bolag kan många gånger hela eller delar av rörelsen leva vidare i en annan juridisk person, dock stannar skulderna i konkursen om inte annat särskilt överenskoms.

Q: Hur avslutas en konkurs?

A: De medel som finns kvar vid konkursens slut ska delas ut till borgenärerna enligt en viss ordning som följer av lag. Därefter upplöses normalt bolaget.

Q: Innebär konkurs att avtal med bolaget sägs upp?

A: Nej, däremot kan konkursboet välja att träda in i avtalsrelationer som bolaget har. Om boet inträder i ett befintligt avtal kan motparten kräva att boet fullgör sin prestation eller ställer godtagbar säkerhet. Avtalsklausuler som innebär att ett avtal sägs upp vid den ena partens konkurs (s.k. konkursklausuler) är sannolikt inte gällande i Sverige.

Q: Vad innebär lönegarantin?

A: Som ett led i skyddet för arbetstagare garanterar staten, med vissa begränsningar, de anställdas fordringar på lön mot konkursboet. Har arbetet främst utförts i Sverige kan den anställde få lön utbetald av staten för en period om tre månader innan konkursbeslutet och under uppsägningstiden, dock med vissa beloppsbegränsningar. För att vara berättigad till lönegaranti får inte den anställde äga andel i bolaget eller vara närstående till en delägare. Staten får sedan en fordran på konkursboet motsvarande det utbetalda garantibeloppet.

 Q: Vad innebär de nya reglerna om anstånd med skatteskulder?

A: Som en följd av Covid-19 och som ett stöd till svenska bolag har det införts nya regler som ger svenska bolag rätt att ansöka hos Skatteverket om att få anstånd med sina skattebetalningar. För att beviljas anstånd måste den skattskyldige bevisa att dennes betalningsproblem bara är tillfälliga och att skatten alltså kan betalas när anståndsperioden har löpt ut. Normalt medges bara anstånd i två månader och till ett visst belopp.

Q: Vilket stöd kan ett bolag som fått ekonomiska problem till följd av Covid-19 få av svenska myndigheter?

A: Vissa stödåtgärder har sjösatts genom vissa svenska myndigheter. Utöver anstånd med skattebetalningar erbjuder Riksgälden garantier för lån för att underlätta finansiering av företag. Riksgälden åtar sig att garantera en viss del av lånebeloppet mot banken och möjliggör på så sätt lånefinansiering primärt till bolag med en omsättning under 50 miljoner euro. Lånet kan som huvudregel inte överstiga 75 miljoner kronor. Dessutom erbjuder Tillväxtverket stöd för korttidspermittering (se tidigare artikel om dessa regler) och Exportkreditnämnden kan erbjuda garantier för rörelsekrediter till företag med verksamhet utomlands.

Q: Vad bör jag som borgenär tänka på vid en motparts konkurs?

A: Den som har fordringar på ett bolag i konkurs bör snarast anmäla sin fordran till konkursförvaltaren och löpande hålla kontakt med konkursförvaltaren för att få information om borgenärsmöten och förvaltarens plan. Om kredit ges kan ett sätt att minska den ekonomiska risken vara att begära säkerhet i form av pant i tillgångar eller ett borgensåtagande från motpartens moderbolag eller ägare. Här är dock viktigt att veta att säkerheter som ställs för redan givna krediter riskerar att bli värdelösa på grund av s.k. återvinning om de inte erhålls i samband med krediten eller innebär ett gynnande av viss borgenär på andra borgenärers bekostnad. Det bör också nämnas att under vissa omständigheter kan det utgöra ett borgenärsbrott för ett insolvent bolag att betala eller ställa säkerhet till förmån för viss borgenär.

Företagsrekonstruktion

Q: Vad är företagsrekonstruktion?

A: Företagsrekonstruktion utgör ett alternativ till konkurs för företag som har ekonomiska problem men som på sikt har en möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet. Tanken är att ge företaget andrum att återhämta sig ekonomiskt och syftar till skillnad från konkurs inte till att bolaget ska upphöra – snarare tvärtom. Vid företagsrekonstruktion behåller gäldenären i huvudsak rådigheten över sin verksamhet, dock ska rekonstruktören beredas insyn i verksamheten och rekonstruktörens samtycke krävs för vissa dispositioner som t.ex. (i) att betala eller ställa säkerhet för skulder som uppkommit före rekonstruktionen, (ii) ådra sig nya förpliktelser eller (iii) överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig betydelse för verksamheten. Utgångspunkten är vidare att borgenärerna inte kan ansöka om att försätta gäldenären i konkurs under rekonstruktionen vilket alltså innebär ett väsentligt skydd för rekonstruktionsbolaget.

Q: Hur inleds en företagsrekonstruktion?

A: Ett beslut om företagsrekonstruktion fattas av tingsrätten på ansökan av gäldenären eller någon av dess borgenärer. Det finns vissa krav på vad ansökan ska innehålla. Bland annat ska de ekonomiska svårigheterna och orsakerna därtill kortfattat beskrivas. Vidare ska det finnas en plan för hur bolaget ska komma till rätta med sin ekonomi och nå en uppgörelse med borgenärerna. För att en ansökan ska beviljas måste det finnas skälig anledning att tro att den kommer att lyckas. I rättspraxis är kraven i denna del dock relativt lågt ställda.

Q: Vad händer under företagsrekonstruktionen?

A: När tingsrätten beviljar företagsrekonstruktion utses en eller flera rekonstruktörer och rätten bestämmer tidpunkt för ett borgenärssammanträde där borgenärerna får tillfälle att yttra sig. Borgenärssammanträdet ska normalt hållas inom tre veckor från beslutet att bevilja företagsrekonstruktion. Rekonstruktionsbolagets kända borgenärer ska underrättas om rekonstruktionen inom en vecka från tingsrättens beslut om att företagsrekonstruktion ska inledas.

Rekonstruktörens uppgift är att hjälpa gäldenären att komma till rätta med sin ekonomi och upprättar i samförstånd med företagets ledning en plan som redovisar hur syftet med företagsrekonstruktionen ska uppnås (en s.k. rekonstruktionsplan) som ska lämnas till tingsrätten och borgenärerna. 

Q: Hur lång tid tar en företagsrekonstruktion?

A: Rekonstruktionen ska som utgångspunkt avslutas inom tre månader, men kan på begäran av gäldenären förlängas med tre månader åt gången. En företagsrekonstruktion får dock som längst pågå i ett år om inte ackordsförhandling har beslutats.

Q: Vad är ett offentligt ackord?

A: Ett offentligt ackord är en form av överenskommelse mellan gäldenären och dennes borgenärer om att skriva ner gäldenärens befintliga skulder. Ett ackord omfattar som huvudregel endast oprioriterade borgenärer. Ackordet innebär att borgenärerna genom beslut vid tingsrätten tvingas avstå från en viss del av sina fordringar, förutsatt att en viss andel av borgenärerna röstar för ackordet. Det krävs att viss andel av de som röstar om ackordet röstar för det samt att de representerar en viss andel av bolagets samtliga icke-säkerställda skulder. Hur stor andel av de röstande samt hur stor andel av skulden som krävs beror på hur stor del av skulderna som ska skrivas av genom ackordet. Som regel ska ackordet innebära att minst 25 % av skulderna blir kvar, lägre procentsatser kan dock förekomma i särskilda fall.

När ett ackord väl fastställts är det bindande för alla borgenärer som har haft rätt att delta i ackordsförhandlingen.

Q: Vad gäller för lönegarantier under företagsrekonstruktioner?

A: Statens lönegaranti gäller även för arbetstagare hos en gäldenär som är föremål för företagsrekonstruktion. De lönefordringar som är berättigade till lönegaranti under företagsrekonstruktion är sådana som hade haft förmånsrätt om gäldenären försatts i konkurs. Rekonstruktören ska pröva och meddela beslut om en lönefordran ska betalas i enlighet med lönegarantin under pågående företagsrekonstruktion.

Kontakt