Nya upphandlingsregler träder i kraft idag den 1 februari 2022

Idag den 1 februari 2022 börjar nya förenklade regler på upphandlingsområdet att gälla.

De nya reglerna gäller för upphandlingar under EU:s s.k. tröskelvärden samt för upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Syftet med de nya reglerna är att regelverket ska bli enklare både vad gäller utformning och innehåll. Upphandlande myndigheter ges genom det nya regelverket en större flexibilitet och frihet att utforma sina upphandlingar. Regelverket innehåller även regler för att skydda leverantörer.

Sammantaget är det en hel del förändringar som träder i kraft idag. Nedan sammanfattar vi de viktigaste förändringarna.

Reglerna om att en upphandlande myndighet ska använda ett visst förfarande slopas

Upphandlande myndigheters skyldighet att använda ett visst upphandlingsförfarande tas bort. Tidigare skulle en upphandlande myndighet välja mellan att genomföra upphandlingen genom ett förenklat förfarande, ett urvalsförfarande eller (i vissa fall) en konkurrenspräglad dialog. Det nya regelverket ger i stället upphandlande myndigheter ett större utrymme att själva utforma hur genomförandet av upphandlingen ska gå till. Den upphandlande myndigheten måste dock vara tydlig med hur förfarandet ska gå till genom att ange detta i upphandlingsdokumenten för att leverantörerna ska förstå hur de ska utforma sina anbud, t.ex. vad gäller kvalificering och utvärderingen.

Beräkningen av en icke-direktivstyrd upphandlings värde ska ske på samma sätt som för direktivstyrda upphandlingar

Beräkningen av värdet av en icke-direktivstyd upphandling ska följa samma regler som för direktivstyrda upphandlingar, dvs. upphandlingar över tröskelvärdet. Detta innebär att de tidigare särskilda reglerna om beräkning av en direktupphandlings värde, som innebar att direktupphandlingar av samma slag under samma räkenskapsår skulle räknas samma, inte längre gäller.

Ramavtal omfattas inte längre av de direktivstyrda reglerna

Enligt huvudregeln gäller som bekant en löptid om fyra år för ramavtal. På det icke-direktivstyrda området är nu den upphandlande myndigheten fri att sätta löptiden på ramavtal, vilket innebär att avtalet kan vara längre än fyra år. Denna frihet är dock inte utan gränser, den upphandlande myndigheten måste fortfarande ha de grundläggande principerna för offentlig upphandling i åtanke och även beakta omständigheterna i det enskilda fallet. Framför allt blir frågan om hur långt avtalet kan vara en proportionalitetsbedömning. Detta innebär att ett ramavtals löptid blir en bedömning från fall till fall.

Upphandlande myndigheter får ange egna uteslutningsgrunder

Det införs en möjlighet för upphandlande myndigheter att använda sig av andra uteslutningsgrunder än de som gäller för upphandlingar över tröskelvärdet. Detta innebär att en upphandlande myndighet kan ställa andra uteslutningsgrunder än de som framgår av 13 kap. lag (2016:1145) om offentlig upphandling (”LOU”). Uteslutningsgrunderna måste dock framgå tydligt i upphandlingsdokumenten och ska vara förenliga med de grundläggande principerna för offentlig upphandling.

Ingen skyldighet att förkasta låga anbud

En spännande nyhet är att en upphandlande myndighet har en möjlighet att förkasta ett anbud som bedöms som onormalt lågt även för upphandlingar under tröskelvärdet. Regeln utgör dock just en möjlighet, inte en skyldighet, för den upphandlande myndigheten att förkasta anbudet.

Möjlighet till direktupphandling när en upphandling överprövas

Det införs en möjlighet att direktupphandla när en annonserad upphandling överprövas. Utöver de möjligheter som finns att genomföra en direktupphandling till exempel på grund av synnerlig brådska eller synnerliga skäl, är det nu även möjligt för en upphandlande myndighet att direktupphandla under överprövningsprocessen om det är nödvändigt för att tillgodose ett angeläget behov.

Andra viktiga förändringar

Andra förändringar som bör uppmärksammas är bl.a. en ny uppbyggnad av regelverket, att fler möjligheter skapas för upphandlande myndigheter och leverantörer samt att tröskelvärdena höjs. Några av dessa förändringar som är extra värda att notera är:

  • Kapitel 19 i LOU och lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (”LUF”) ersätts av två nya kapitel, ett för annonspliktiga upphandlingar (19 kap.) och ett för direktupphandlingar (19 a kap.)
  • Upphandlande myndigheters möjlighet att genomföra en reserverad upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster för idéburna organisationer utökas
  • Enligt de nya reglerna får en grupp av leverantörer delta gemensamt i en upphandling även på det icke-direktivstyrda området. Då behöver leverantörer dock vara uppmärksamma på det konkurrensrättsliga regelverket om samarbete mellan konkurrenter
  • Direktupphandlingsgränserna höjs till 700 000 kr för LOU och 1,2 miljoner kr för LUF respektive lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (”LUFS”)
  • Direktupphandlingsgränsen för sociala och andra särskilda tjänster höjs till ca 7,8 miljoner kr

De nya reglerna träder i kraft idag och upphandlingar som påbörjats före den 1 februari 2022 påverkas inte.

Ett förenklat upphandlingsregelverk - Regeringen.se

Offentlig Upphandling

Inom offentlig upphandling erbjuder vi huvudsakligen tre tjänster: anbud- och upphandlingsstöd, avtalsstöd samt tvistlösning.

Läs mer