Allt fler offentliga upphandlingar innehåller hållbarhetskrav

Nästan en fjärdedel av de upphandlingar som annonserades under 2024 syftade till att minska miljöpåverkan.

23,5 procent av alla offentliga upphandlingar som annonserades under 2024 syftade till att minska miljöpåverkan. Det innebär att upphandlingarna på något sätt beaktade miljöhänsyn, i form av krav på produkter eller tjänster, krav på leverantörens miljöarbete (om de har koppling till upphandlingsföremålet), miljörelaterade tilldelningskriterier eller villkor för hur kontraktet ska genomföras. Även om miljöhänsyn bara förekom i knappt en fjärdedel av upphandlingarna stod dessa upphandlingar för nära hälften av det totala uppskattade upphandlingsvärdet under året.

I de återstående 76,5 procenten av upphandlingarna togs ingen särskild hänsyn till miljön. Det går dock det att upphandla på ett miljöanpassad sätt även utan att ställa uttryckliga miljökrav. Ett sätt är att ställa högre krav på kvalitet och hållbarhet, så att produkter håller längre och därmed minskar resursåtgången och miljöpåverkan över tid.

Under 2024 ökade andelen upphandlingar som klassas som miljömässigt hållbara med 12,7 procentenheter jämfört med året innan. En trolig förklaring är förändrade annonseringsregler. Från den 1 januari 2024 måste nämligen den upphandlande organisationen i sin annons ange om upphandlingen innehåller miljökrav.

Närmare 2 000 upphandlingar under 2024 syftade till att främja social hållbarhet

Under 2024 ökade också andelen socialt hållbara upphandlingar med drygt 2 procentenheter jämfört med föregående år. Totalt syftade 11,3 procent av alla upphandlingar som annonserades under året till att främja social hållbarhet. Att en upphandling syftar till att främja social hållbarhet innebär att den innehåller tekniska specifikationer, kvalificeringskrav, tilldelningskriterier eller villkor för genomförandet av kontraktet som syftar till att uppnå sociala mål.

Vilka är de vanligaste kraven?

De flesta upphandlingar där miljöhänsyn beaktades syftade till att förebygga och begränsa miljöföroreningar (242 upphandlingar), följt av upphandlingar som syftade till att begränsa klimatförändringar (234 upphandlingar) och upphandlingar med anpassning till klimatförändringar (62 upphandlingar).

När det gäller sociala hänsyn var de vanligaste krav som upphandlande organisationer ställde 2024 sådana som avsåg rättvisa arbetsvillkor (505 upphandlingar), följt av jämställdhet mellan kvinnor och män (213 upphandlingar) och jämlikhet mellan folkgrupper (120 upphandlingar).

Underlaget är dock bristfälligt och statistikbilden är därför ofullständig. Av de upphandlingar som markerades som miljömässigt hållbara vid annonsering innehöll endast omkring 30 procent uppgifter om typ av miljömässigt hållbar upphandling. För de upphandlingar som markerades som socialt hållbara fanns motsvarande uppgifter i cirka 50 procent av fallen.

Hållbarhetskrav kräver träffsäkra krav och uppföljning

Avslutningsvis kan konstateras att även om det är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv att hållbarhetskrav blir vanligare i offentliga upphandlingar är det en utmaning att utforma krav som träffar rätt. Otydliga eller oproportionerliga krav riskerar att ge begränsad effekt. Dessutom är uppföljning under kontraktstiden avgörande för att säkerställa att den upphandlande myndigheten får vad som har utlovats. Annars finns en risk att seriösa aktörer som kalkylerar med högre kostnader för att uppfylla kravet konkurreras ut av mindre nogräknade aktörer utan avsikt att leverera det som har utlovats och som går in med lägre priser.