Ändrade regler för tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet
EU:s förnybartdirektiv har ändrats genom direktiv (EU) 2023/2413 i syfte att påskynda utbyggnaden av förnybar energi. För svensk del föreslår regeringen i prop. 2025/26:118 en ny lag om verksamheter och åtgärder för förnybar energi samt följdändringar i bl.a. miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (2010:900) och flera sektorslagar i syfte att genomföra ändringarna i förnybartdirektivet i svensk rätt. Genom förändringarna ska snabbare och mer förutsebara tillståndsprocesser för förnybar energi uppnås.
En definition av ”förnybar energi” införs
Genom införandet av en ny lag om verksamheter och åtgärder för förnybar energi, definieras förnybar energi som energi från förnybara, icke-fossila energikällor. De energikällor som omfattas är vindenergi, solenergi (termisk och fotovoltaisk), geotermisk energi, osmotisk energi, omgivningsenergi, tidvattensenergi, vågenergi, annan havsenergi och vattenkraft samt energi från biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk och biogas.
De nya reglerna omfattar verksamheter eller åtgärder för förnybar energi
De nya reglerna omfattar uppförande, uppgradering eller drift av anläggning för produktion av förnybar energi. Utöver detta omfattas även samlokaliserade energilagringsanläggningar, exempelvis batterianläggningar i anslutning till vindkraftverk. De nya reglerna omfattar inte bara huvudanläggningen utan även följdåtgärder, till exempel avverkning av skog och tillstånd för anslutning av enskild väg till allmän väg.
”Uppgradering” definieras i förslaget som förnyelse av kraftverk för förnybar energi. Detta inkluderar fullständigt eller partiellt utbyte av anläggningar eller driftsystem och utrustning. Syftet ska vara att ersätta kapacitet eller öka anläggningens effektivitet eller kapacitet. Detta innebär att de nya reglerna blir tillämpliga på så kallad ”repowering” av exempelvis vindkraftparker.
Ändringar i miljöbalkens samrådsförfarande
Den som avser att bedriva en verksamhet eller åtgärd, även om denna inte avser förnybar energi, som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska enligt förslaget kunna ge länsstyrelsen möjlighet att bedöma samrådsunderlaget innan avgränsningssamråd med övriga aktörer inleds. Länsstyrelsen ska då skriftligen redovisa en bedömning av vilket innehåll miljökonsekvensbeskrivningen ska ha. Syftet är att höja kvaliteten i ett tidigt skede.
När ett avgränsningssamråd avser en verksamhet eller åtgärd för förnybar energi ska länsstyrelsen enligt förslaget dessutom fatta ett beslut om vilken omfattning miljökonsekvensbeskrivningen behöver ha samt lämna en skriftlig, icke bindande bedömning av vilken detaljeringsgrad som bör krävas.
Om ansökan innehåller en miljökonsekvensbeskrivning vars omfattning följer – eller går utöver – länsstyrelsens beslut ska ansökan som huvudregel inte kunna avvisas av prövningsmyndigheten på grund av brister i omfattningen.
Ändringar i prövningen av Natura 2000-prövningar
En presumtion införs om att en verksamhet eller åtgärd för förnybar energi vid Natura 2000-prövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken ska antas genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse, om inte annat framkommer i ärendet. Presumtionen avser endast kravet i 7 kap. 29 § första stycket 2 miljöbalken; kraven på att det saknas alternativa lösningar och att kompensationsåtgärder vidtas består.
Bestämmelsen är att betrakta som en bevisbörderegel och uttrycker att det är tillräckligt för sökanden att visa att verksamheten eller åtgärden som utgångspunkt ska anses genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse. Presumtionen kan brytas i de fall anläggningen endast i liten utsträckning bidrar till elförsörjningen och att den inte heller tillför någon annan nytta för energisystemet.
Det ska vara tillräckligt med en MKB
I flera sektorslagar införs bestämmelser som innebär att det inte krävs en ny specifik miljöbedömning om samma verksamhet eller åtgärd för förnybar energi redan har varit föremål för en specifik miljöbedömning i ett mål eller ärende om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken. En tillämpning av de nya reglerna förutsätter delsatt den tidigare miljökonsekvensbeskrivningen beskriver de direkta och indirekta effekterna av verksamheten eller åtgärden, dels att en slutlig och samlad bedömning av verksamhetens eller åtgärdens miljöeffekter har gjorts enligt 6 kap. 43 § miljöbalken.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2026. Den föreslagna presumtionen avseende verksamheter och åtgärder för förnybar energi som påverkar ett Natura 2000-område ska tillämpas i mål och ärenden som pågår vid ikraftträdandet. I övrigt ska äldre föreskrifter gälla i mål och ärenden som har inletts vid ikraftträdandet.
Avslutande kommentarer
De föreslagna lagändringarna är välkomna. För verksamhetsutövare kan förslaget förhoppningsvisinnebära mer förutsebara tillståndsprocesser genom tidigare dialog med länsstyrelsen och ett tidigt besked om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning, vilket minskar risken för sena kompletteringskrav och avvisning. Samtidigt kräver det att projektets avgränsning och faktaunderlag är väl genomarbetade redan i ett tidigt skede. Att samma specifika miljöbedömning kan användas i prövningar enligt sektorslagstiftningarna kommer förhoppningsvis att bespara verksamhetsutövare både tid och kostnader.
Presumtionen i Natura 2000-prövningar bör underlätta särskilt för de omprövningar av befintliga anläggningar för produktion av vattenkraft som pågår inom den nationella planen och där Natura 2000-områden som inrättats efter att anläggningarna utförts identifierats som en betydande svårighet. Att presumtionen kan brytas om det visas att exempelvis en anläggning endast genererar ett litet bidrag till elförsörjningen innebär dock att det är osäkert i vilken utsträckning som mindre anläggningar för vattenkraft kan förlita sig på presumtionen.
