Crowdfunding, eller gräsrotsfinansiering på svenska, är en metod för finansiering av projekt eller företag genom insamling av kapital från ett större antal personer. Marknaden för crowdfunding har historiskt varit relativt liten och framförallt har kapitalanskaffningen skett nationellt, men investeringsformen har ökat i popularitet som finansieringsalternativ på marknaden de senaste åren. Idag saknas specifika regelverk som tar sikte på crowdfunding, men ny lagstiftning är på gång. En ny EU-förordning om crowdfunding kommer att börja gälla inom EU från och med den 10 november i år. I samband med det föreslås en ny lag om gräsrotsfinansieringar träda ikraft i Sverige, vilken ska komplettera förordningen.
Förslaget till den nya lagen om gräsrotsfinansiering tar sikte på leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, det vill säga företag som förmedlar gräsrotsfinansieringar via exempelvis crowdfunding-webbplatser. Vissa leverantörer av sådana tjänster kan träffas av andra befintliga regelverk, som exempelvis tillhandahållande av betaltjänster eller regelverk som relaterar till värdepappersmarknaden. Men den specifika gräsrotsfinansieringen har alltjämt stått oreglerad i Sverige. De nya förslagen omfattar bland annat vissa utrednings-, tillsyns- och sanktionsbefogenheter, liksom vilka möjligheter det ska finnas för investerare att föra en skadeståndstalan. Leverantörer av gräsrotsfinansiering ska kunna ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen, och därmed bli ställda under inspektionens tillsyn.
Den nya lagstiftningen förväntas leda till mindre osäkerhet i branschen och en större investeringsvilja generellt genom att investerarskyddet förbättras. Harmoniserade EU-regler förväntas även stärka marknaden för crowdfunding inom EU i stort, och ge större möjligheter för små och medelstora bolag att testa sina affärsidéer utan att helt behöva förlita sig traditionella finansieringsmodeller.