Nyhet
2022.06.07

Elektroniska handlingar som var lagrade i utlandet har ansetts kunna bli föremål för edition

Högsta domstolen har i ett avgörande klargjort vad som krävs för att någon ska inneha en elektronisk handling, samt frågan om ett editionsyrkandes territoriella räckvidd.

Bakgrunden till målet var att en person i en tvist om underhållsbidrag begärt att domstolen skulle förelägga motparten att utge vissa handlingar. Handlingarna fanns lagrade i en molntjänst med servrar i Danmark. Handlingarna bestod av ”årsopgørelser” (årlig skattedeklaration) och ”selvangivelser” (skatteåterbäring) för åren 2017, 2018 och 2019, vilka utges av Skattestyrelsen i Danmark. 

Högsta domstolen gick först igenom de allmänna kraven som måste vara uppfyllda för att ett editionsyrkande ska bifallas. Högsta domstolen behandlade därefter specifikt frågan om elektroniska handlingar och konstaterade att det är tillräckligt att editionssvarande har en ovillkorlig rätt till en handling genom inloggning för att innehavsrekvisitet ska anses uppfyllt beträffande molnlagrade filer. Eftersom editionssvaranden kunde få tillgång till handlingarna genom att logga in på Skattestyrelsens hemsida ansåg Högsta domstolen att innehavskravet var uppfyllt.

Högsta domstolen behandlade därefter frågan om vilka möjligheter det fanns att få tillgång till utländska handlingar. Inledningsvis konstaterade Högsta domstolen om att det finns möjlighet att få tillgång till utländska handlingar genom olika EG-förordningar. I det aktuella förfarandet var emellertid frågan om de utländska handlingarna kunde utges med stöd av 38 kap. 2 § rättegångsbalken. Högsta domstolen konstaterade att den mot vilken begäran riktades var part i ett svenskt rättegångsförfarande. Handlingarna kunde på ett enkelt sätt nås via inloggning på Skattestyrelsens hemsida – utan att blanda in danska myndigheter. Det krävdes därför, enligt Högsta domstolen, inte en begäran om rättslig hjälp med bevisupptagning från utlandet. Editionsyrkandet bifölls avseende ”årsopgørelserna”. Däremot bifölls inte yrkandet avseende ”selvangivelserna”, då det inte fanns några uppgifter om den part mot vilken begäran riktats hade lämnat in ”selvangivelserna” till Skattestyrelsens hemsida.

Några generella slutsatser är att Högsta domstolen vidhåller sin tidigare ståndpunkt om att elektroniska handlingar kan – precis som fysiska handlingar – bli föremål för edition. Avgörandet innebär också att ett editionsyrkande enligt 38 kap. 2 § rättegångsbalken mot en part i svensk domstol kan bifallas även om handlingarna finns lagrade utomlands, förutsatt att den mot vilken begäran riktas kan få tillgång till handlingarna utan att inblanda utländska myndigheter.

Hittar du inte vad du letar efter?

bg
bg