Från och med den 2 juli 2026 ska en ny förordning om hållbarhetsbetyg tillämpas i EU:s medlemsstater. Förordningen, som har namnet (EU) 2024/3005 av den 27 november 2024 om transparens och integritet i betygsättningsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-betyg), innebär att ett gemensamt regelverk införs för de företag som är verksamma på marknaden för hållbarhetsbetyg.
På finansmarknaden används hållbarhetsbetyg, eller ESG-betyg, för att beskriva utlåtanden om företags eller finansiella produkters miljö-, samhälls- och bolagsstyrningsegenskaper. I takt med att hållbarhetsrelaterade risker hamnat mer i fokus, och intresset för hållbara investeringar ökat, har marknaden för hållbarhetsbetyg fått allt större betydelse. I dag fungerar hållbarhetsbetyg som informationskälla vid investeringsbeslut och kan även användas för riskhantering och regelefterlevnad. Marknaden är för närvarande oreglerad, tills förordningen börjar tillämpas.
År 2018 publicerade Europeiska kommissionen en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Målen var att styra kapitalflöden till hållbara investeringar, integrera hållbarhet i riskhantering samt främja transparens och långsiktighet på finansmarknaden. Inom ramen för planen initierades en studie av marknaden för hållbarhetsrelaterade produkter och tjänster. Studien identifierade flera problem med hållbarhetsbetyg, särskilt bristande transparens kring metoder och uppgiftskällor vid betygssättning, vilket försvårade värdering och jämförelse av betygen.
Mot bakgrund av identifierade problem och hållbarhetsbetygens växande betydelse presenterade kommissionen den 13 juni 2023 ett förslag som ligger till grund för EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Förslaget ingick i en förnyad strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi. Ambitionen är att stärka leverantörernas oberoende, transparens, ansvar, bolagsstyrning och kvalitet samt att skydda konsumenter och investerare och motverka vilseledande information.
EU:s förordning om hållbarhetsbetyg syftar till att stärka den inre marknadens funktion och förebygga greenwashing och annan vilseledande information. De effektivitetshöjande åtgärderna väntas samtidigt underlätta omställningen till en hållbar ekonomi.
Förordningen är utformad för att reglera tillhandahållandet av hållbarhetsbetyg och är tillämplig på hållbarhetsbetyg som utfärdas av leverantörer verksamma i EU. En leverantör som är etablerad i EU får bedriva verksamhet där om den är auktoriserad av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Förordningen ställer krav på integritet och tillförlitlighet i betygsättningen. Det omfattar bland annat organisatoriska och transparenskrav samt robusta styrningsarrangemang, inklusive en tydlig organisationsstruktur med väl definierade, transparenta och konsekventa roller och ansvar för alla som medverkar i tillhandahållandet av hållbarhetsbetyg.
EU:s förordning om hållbarhetsbetyg är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa nationella anpassningar. I en promemoria från Finansdepartementet från juli 2025 föreslås därför en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. I lagen utses Finansinspektionen till behörig myndighet och det införs bestämmelser om handräckning och verkställighet. Dessutom föreslås lagändringar som ger Finansinspektionen befogenhet att utöva tillsyn över hur hållbarhetsbetyg används i marknadsföringsmaterial. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 2 april 2026. För tillfället är promemorian ute på remiss till berörda myndigheter, kommuner och andra intressenter.