EU-kommissionen föreslår nytt regelpaket för försvarsberedskap

I juli presenterade EU-kommissionen det s.k. omnibuspaketet för försvarsberedskap, vilket syftar till att underlätta för medlemsstaterna att snabbt stärka EU:s försvarsförmåga genom både regelförändringar och förtydliganden om befintlig lagstiftning.

Omnibuspaketet för försvarsberedskap är ett samlat åtgärdspaket som markerar en tydlig kursändring för EU:s försvarspolitik: från ett regelverk utformat för fredstid till ett EU som aktivt planerar, finansierar och levererar försvarskapacitet för att säkerställa den kapacitet och militära beredskap som bedöms nödvändig under de kommande åren. Åtgärdspaketet presenteras med anledning av den försämrade globala säkerhetsmiljön och med beaktande av att de nuvarande regelverken har antagits i fredstid inte är helt anpassade till det förändrade omvärldsläget.

Omnibuspaketet om försvarsberedskap är avsett att stödja medlemsstaternas insatser för att stärka den försvarsindustriella basen och EU:s övergripande försvarsberedskap och flexibilitet senast 2030. Detta genom att paketet skapar förutsättningar för att tidigarelägga investeringar i försvarsförmåga, skapa förutsägbarhet för näringslivet och minska byråkratin.  

Paketet består av ett meddelande från EU-kommissionen och ett antal förslag som spänner över både försvarsspecifika regelverk och annan unionsrättslig reglering. En övergripande ambition är att ta bort flaskhalsar och onödig byråkrati som idag bromsar upphandling, tillståndsprövning, rapporteringsskyldigheter och gränsöverskridande samarbete.

Den svenska regeringen publicerade i augusti en faktapromemoria om förslaget där regeringens inställning framgår, men angav samtidigt att en mer djupgående analys av förslaget har inletts. Om förslaget antas signalerar det en mer tillåtande attityd från medlemsstaterna och deras institutioner avseende investeringar och utvecklingsprojekt på försvarsområdet.

Nedan ger vi en kortfattad överblick över regelpaketets huvuddrag.

Regelförenklingar och förtydliganden på försvarsområdet

I den försvarsspecifika delen står tre reformspår i centrum; offentlig upphandling, överföringar av försvarsprodukter inom EU och den Europeiska försvarsfonden.

Offentlig upphandling på försvarsområdet

Direktivet om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet upplevs som alltför betungande. Trots att en översyn av direktivet pågår anses det inte tillräckligt snabbt kunna hantera det brådskande behovet att säkerställa att Europa kan återuppbygga sitt försvar.

EU-kommissionen föreslår därför ett flertal förenklingar, bland annat en höjning av tröskelvärdet för när direktivet ska tillämpas så att ett betydande antal mindre kontrakt ska kunna undantas. Det föreslås också större flexibilitet gällande tillgängliga upphandlingsförfaranden, där bl.a. det förhandlade förfarandet utan annonsering tillfälligt utvidgas till gemensamma upphandlingar som genomförs av minst tre medlemsstater så att medlemsstaterna snabbt ska kunna upphandla identisk lättillgänglig utrustning.

Medlemsstaterna uppmanas också att snarast se över sina upphandlingsregler för att undanröja överreglering som skapar onödig byråkrati.

Överföringar av försvarsprodukter inom EU

EU-kommissionen vill förenkla regleringen om villkor för överföring av försvarsrelaterade produkter inom EU. Snabba överföringar av försvarsrelaterade produkter anses vara avgörande för att mobilisera full industriell och teknisk kapacitet i hela unionen.

Det föreslås bl.a. att möjligheten för medlemsstater att föreskriva undantag från förhandstillstånd för överföringar av försvarsrelaterade produkter ska utökas.

EU-kommissionen föreslår också att de ges en rätt att bl.a. införa en de minimis-regel och att anta rättsakter för att avgöra vilken typ av överföringstillstånd som bör tillämpas på specifika försvarsrelaterade produkter eller kategorier av försvarsrelaterade produkter.

Europeiska försvarsfonden

Den Europeiska försvarsfonden stöder gemensam forskning och utveckling på försvarsområdet. EU‑kommissionen vill nu förenkla de administrativa kraven för sökande, påskynda handläggningstiderna för beviljande av bidrag och utbetalning och åstadkomma ett mer förutsägbart genomförande.

Reglering på andra områden än försvarsområdet

Det föreslås också regelförenklingar och förtydliganden på ett antal områden av betydelse för möjligheten att bygga upp EU:s försvarsberedskap, bland annat nedan.

Underlättande av investeringar i försvarssektorn

Underlättande av offentliga och privata investeringar i försvarssektorn ska uppnås genom flera åtgärder.

Vid tillämpning av EU:s konkurrensrättsregler och regler om statligt stöd ska den förändrade säkerhets- och försvarsmiljön liksom särdragen hos försvarsindustrin beaktas. Det gäller såväl vid anmälningar om företagskoncentrationer, samarbeten mellan företag inom försvarssektorn och vid offentliga och privata investeringar i försvarssektorn.

EU-kommissionen klargör även att statliga åtgärder för att stödja investeringar i allmän infrastruktur, såsom breddning av järnvägstunnlar eller förstärkning av väg- eller järnvägsbroar för att skapa mobilitetskorridorer inte utgör statligt stöd.

En snabbare tillståndsprocess för försvarsberedskapsprojekt

EU-kommissionen anser att det finns ett behov av att se till att processerna för miljökonsekvensbedömningar och efterlevnad av miljölagstiftning, vilka antogs i fredstid, är anpassade till de akuta behoven av försvarsberedskap och en snabb ökning av försvarsindustriella investeringar.

Regler om kemikalier och miljö

EU-kommissionen framhåller att det finns ett visst utrymme att nyttja undantag i EU:s miljölagstiftning för övervägande allmänintresse, allmän säkerhet eller kris och förtydligar att även försvarsberedskap kan ingå.

Även EU:s kemikalielagstiftning innehåller undantag för försvarets intressen som kan nyttjas, men då tillämpningen hittills har varit restriktiv och förutsätter en ansökan och bedömning från fall till fall. Det föreslås därför att villkoren för undantaget breddas samtidigt som medlemsstaterna uppmanas att nyttja undantagets fulla potential för försvarsbehov.

Vad händer nu?

De förslag till rättsakter och uppdatering av rättsakter som föreslås i omnibuspaketet för försvarsberedskap lämnas till Europaparlamentet och Europeiska rådet (medlemsstaternas organ) och behandlas under det ordinarie lagstiftningsförfarandet.