EU:s initiativ för digital suveränitet

Digital suveränitet inom EU har blivit en allt viktigare fråga i takt med ett mer osäkert geopolitiskt läge och ökade skillnader i länders reglering av data och teknik. Det handlar om Europas egen förmåga att kontrollera central digital infrastruktur, data och tekniska standarder.

I juni 2026 presenterade EU-kommissionen ett nytt paket med initiativ för att stärka EU:s digitala suveränitet. Initiativen syftar till att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer och stärka Europas kapacitet inom bland annat molntjänster, AI och annan samhällskritisk teknik. Bakgrunden är en växande oro för att central digital infrastruktur, såsom myndigheters molntjänster, AI-system och energinät, i hög grad är beroende av leverantörer utanför Europa.

Kort om EU:s initiativ

Med lagstiftningspaketet vill EU-kommissionen minska Europas sårbarhet, stärka konkurrenskraften och ge EU större handlingsfrihet i den digitala världen. Efterfrågan på datorkapacitet och digital infrastruktur ökar, bland annat i takt med AI-utvecklingen. Samtidigt är EU beroende av leverantörer utanför Europa inom flera centrala teknikområden. Paketet omfattar därför en rad åtgärder för att stärka den europeiska kapaciteten inom AI, halvledare, molntjänster och öppen källkod. Två lagstiftningsförslag presenteras: en förordning om halvledare och en rättsakt om moln- och AI-utveckling. Paketet innehåller även en strategi för öppen källkod och en strategisk färdplan för digitalisering och AI inom energisektorn. Läs mer om kommissionens förslag här.

• En ny version av EU:s halvledarförordning

Halvledare är centrala för bland annat AI, datacenter, fordon, försvarsteknik och annan digital infrastruktur. Den nuvarande halvledarförordningen gäller sedan 2023, och var EU:s första svar på kritiska sårbarheter i den globala leveranskedjan för halvledare. Trots detta är beroendet av tredjeländer fortfarande stort för delar av produktionen och utvecklingen. Med en ny version av förordningen, ”Chips Act 2.0”, vill kommissionen stärka Europas egen kapacitet, främja investeringar och möta efterfrågan på processorer tillverkade inom EU.

• Rättsakten om moln och AI-utveckling

Kommissionen vill också stärka Europas moln- och AI-kapacitet genom Cloud and AI Development Act (”CADA”). Förslaget syftar bland annat till att tredubbla datacenterkapaciteten inom EU under de kommande fem till sju åren. En central del av CADA är ett nytt ramverk för att bedöma molntjänsters digitala suveränitet och säkerhet. Molntjänstleverantörer föreslås kunna ansöka om att deras tjänster erkänns enligt fyra EU-nivåer, där högre nivåer ställer högre krav på graden av suveränitet. För nivå 1 krävs bland annat att data behandlas och lagras inom EU, medan de högre nivåerna uppställer krav rörande bland annat leverantörens oberoende från tredjeländer, ägande och kontroll samt insyn i leveranskedjan för programvara. För nivå 2–4 krävs dessutom granskning av en oberoende extern granskare.

Tillitsnivå 1 ska enligt förslaget som utgångspunkt gälla som minimikrav avseende molntjänster som upphandlas av offentliga aktörer. Om en riskbedömning visar att verksamheten bidrar till upprätthållandet av allmän ordning enligt sektorer som omfattas av NIS2 (t.ex. energi, transport och sjukvård, eller säkerhetsrelaterade områden) föreslås i stället krav på nivå 2, 3 eller 4. Privata aktörer inom vissa sektorer som klassas som högkritiska enligt NIS2 föreslås också få genomföra liknande riskbedömningar av de molntjänster som de använder sig av.

• Strategi för öppen källkod och strategisk plan för energisektorn

Kommissionen föreslår också en strategi för öppen källkod som syftar till att minska beroendet av utomeuropeiska och leverantörslåsta lösningar genom att främja utveckling, användning och långsiktigt underhåll av programvara med öppen källkod. Fokus ligger bland annat på offentlig upphandling, stöd till europeiska företag samt säkerhet och kompetens inom området.

Vidare omfattar kommissionens förslag även en strategisk färdplan för digitalisering och AI i energisektorn. Avsikten är att främja användningen av AI och digitala lösningar, förbättra tillgången till, och utbytet av, energidata samt stärka cybersäkerheten i energiinfrastrukturen.

Vad händer nu?

Nästa steg för är att Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ska förhandla de lagförslag som ingår i paketet innan de kan antas slutligt.

Svenska initiativ för digital suveränitet

Arbetet för ökad digital suveränitet märks även i Sverige. I maj 2026 beslutade regeringen om Sveriges första molnpolicy för offentlig förvaltning. Policyn ska göra det möjligt för myndigheter, kommuner och regioner att använda molntjänster på ett säkert och effektivt sätt, samtidigt som kontrollen över data stärks och beroendet av enskilda leverantörer minskar. Policyn innehåller bland annat principer för bedömning av informationssäkerhet, beroenden och robusthet. Den betonar även öppna standarder, tydliga avtal och planer för att kunna flytta data och tjänster eller byta leverantör. Post- och telestyrelsen har fått i uppdrag att stödja tillämpningen av policyn och ge vägledning om hur effektivitet kan vägas mot säkerhet. Läs mer om molnpolicyn här.

Cederquist följer utvecklingen och de olika initiativen löpande. Hör gärna av er om ni har frågor om hur förslagen eller det förändrade omvärldsläget kan påverka er verksamhet och era leverantörsval.