EU:s klimattullar – fler produkter kan komma att omfattas av CBAM
Den definitiva fasen av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, ofta kallad EU:s klimattull, började tillämpas den 1 januari 2026. EU-kommissionen har föreslagit att CBAM ska utvidgas till att omfatta omkring 180 ytterligare bearbetade produkter med ett betydande innehåll av stål eller aluminium. Rådet och Europaparlamentets miljöutskott vill på vissa områden gå ännu längre. Företag som importerar maskiner, fordonsdelar, hushållsapparater och andra metallintensiva produkter har därför anledning att redan nu kartlägga vilka varuflöden som kan komma att omfattas från 2028.
Vad är CBAM?
CBAM är en del av EU:s klimatpolitik och kompletterar EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Syftet är att motverka så kallat koldioxidläckage, det vill säga att produktion flyttas från EU till länder med lägre eller obefintliga kostnader för utsläpp, eller att utsläppsintensiva varor från sådana länder ersätter EU-producerade varor.
Förenklat innebär CBAM att vissa varor som importeras till EU ska bära en koldioxidkostnad som motsvarar den kostnad som en producent inom EU möter genom EU ETS. Importören ska redovisa de utsläpp som är inbäddade i varorna och köpa CBAM-certifikat. Priset på certifikaten knyts till priset på utsläppsrätter inom EU ETS. Om en koldioxidkostnad redan har betalats i ursprungslandet kan den under vissa förutsättningar räknas av.
Under övergångsperioden mellan den 1 oktober 2023 och den 31 december 2025 gällde i huvudsak rapporteringsskyldigheter. Sedan den 1 januari 2026 gäller den definitiva fasen av gränsjusteringsmekanismen, vilket innebär att CBAM successivt får en ekonomisk effekt samtidigt som den fria tilldelningen av utsläppsrätter till berörda EU-producenter fasas ut.
Vilka varor omfattas i dag?
CBAM omfattar i dag vissa varor inom sex utsläppsintensiva områden: cement, järn och stål, aluminium, gödselmedel, el och vätgas. Den närmare avgränsningen görs genom varornas tullklassificering, så kallade KN-nummer.
Efter de förenklingar som antogs 2025 avseende regelverket gäller ett tröskelvärde på sammanlagt 50 ton nettomassa per importör och kalenderår för cement, järn och stål, aluminium och gödselmedel. Importörer under tröskeln är som utgångspunkt undantagna från CBAM-kraven. Om tröskeln överskrids omfattas samtliga berörda importvolymer under kalenderåret. Tröskeln gäller inte för el och vätgas.
Importörer som omfattas ska som huvudregel ha status som godkänd CBAM-deklarant. För import under 2026 ska CBAM-certifikat börja säljas i februari 2027. Den första årliga CBAM-deklarationen och överlämnandet av certifikat ska ske senast den 30 september 2027. För många företag kan en betydande praktisk utmaning vara att få fram tillförlitliga utsläppsuppgifter från producenter utanför EU.
Kommissionen föreslår ytterligare produkter
Den 17 december 2025 presenterade EU-kommissionen ett förslag om att utvidga CBAM längre ned i värdekedjan. Bakgrunden är att dagens regelverk främst träffar basmaterial och vissa enklare produkter. En producent utanför EU kan därför i vissa fall undvika CBAM genom att bearbeta stål eller aluminium till en produkt som inte omfattas innan varan exporteras till EU. Det kan missgynna EU-producenter som använder material som redan har belastats med en koldioxidkostnad.
Kommissionen föreslår att omkring 180 ytterligare produkter ska läggas till. Tyngdpunkten ligger på produkter där stål eller aluminium utgör en betydande del av materialinnehållet och där det bedöms finnas risk för koldioxidläckage. Förslaget omfattar bland annat:
• maskiner och mekanisk utrustning, inklusive viss industri- och byggutrustning,
• motorfordon samt vissa fordonsdelar och komponenter,
• elektrisk utrustning och metallintensiva apparater, och
• hushållsprodukter som kylskåp och tvättmaskiner.
För dessa bearbetade produkter är avsikten i huvudsak att beräkningen ska fokusera på utsläppen hänförliga till de relevanta insatsmaterial som ingår i varan, i stället för på utsläppen från varje del av den fortsatta tillverkningsprocessen. Det minskar administrationen men kan fortfarande innebära att importören behöver känna till produktens sammansättning och kunna få fram information om de relevanta insatsvarorna.
Utvidgningen kombineras med åtgärder som ska göra det svårare att kringgå CBAM. Förslaget ger bland annat kommissionen möjlighet att precisera vilka KN-nummer som omfattas utifrån produkternas sammansättning och att ställa ytterligare villkor och beviskrav för användning av faktiska utsläppsvärden när det finns hög risk för kringgående.
Kommissionen föreslår också att skrot av stål och aluminium som uppkommer före konsumentledet, så kallat produktionsskrot, ska beaktas vid beräkningen av inbäddade utsläpp. Syftet är att säkerställa att utsläpp från tillverkning av material som senare blir skrot inte faller utanför beräkningen. Därutöver föreslås ändringar för elimport och särskilda möjligheter att kräva ytterligare underlag när faktiska utsläppsvärden används och det finns risk för missbruk.
Samma lagstiftningspaket innehåller ett separat förslag om en tillfällig fond för utfasning av koldioxidutsläpp. Fonden ska kunna ge riktat och tillfälligt stöd till vissa energiintensiva EU-producenter i CBAM-sektorer som bedöms vara fortsatt utsatta för risk för koldioxidläckage. Stödet ska vara proportionerligt och villkorat av att mottagaren kan visa framsteg med att minska utsläppen. Förslaget är ett svar på risken att EU-produktion som säljs på världsmarknaden får en konkurrensnackdel när den fria tilldelningen inom EU ETS fasas ut.
Utvidgningen föreslås börja tillämpas den 1 januari 2028. Den slutliga produktlistan är dock ännu inte fastställd.
Rådet och Europaparlamentets miljöutskott vill utöka omfattningen ytterligare
Rådet enades den 12 juni 2026 om sin förhandlingsposition. Rådet stödjer inriktningen att ta in fler produkter längre ned i värdekedjan men föreslår en delvis ändrad varulista. I rådets föreslagna lista ingår bland annat vissa byggmaterial, beslag, maskiner, transportfordon och fordonsdelar. Samtidigt vill rådet ta bort tre KN-nummer.
Europaparlamentets miljöutskott antog sin ståndpunkt den 6 juli 2026. Utskottet stödjer utvidgningen till bearbetade stål- och aluminiumprodukter och har även föreslagit en bredare varuavgränsning på vissa områden. Det kan medföra att fler produkter omfattas än enligt kommissionens mer detaljerade lista.
I skrivande stund, den 7 september 2026, har Europaparlamentet ännu inte antagit sin ståndpunkt vid första behandlingen i plenum. När parlamentet har antagit sin ståndpunkt kan förhandlingar med rådet inledas, med kommissionens deltagande. Produktlistan och vissa tekniska detaljer kan därför komma att ändras innan reglerna antas.
Vad bör företag göra nu?
Företag som redan importerar CBAM-varor behöver säkerställa att rutinerna för den definitiva fasen fungerar. Företag som importerar bearbetade produkter med ett stort innehåll av stål eller aluminium bör dessutom förbereda sig för en möjlig utvidgning från 2028. Det är särskilt lämpligt att:
• kontrollera KN-numren för importerade produkter och jämföra dem med kommissionens och rådets föreslagna listor,
• kartlägga mängder, ursprungsländer och producenter för berörda varuflöden,
• bedöma om leverantörer kan lämna verifierbara uppgifter om materialinnehåll och inbäddade utsläpp,
• se över inköpsavtal och ansvarsfördelningen för utsläppsdata, kostnader och felaktiga uppgifter, och
• följa lagstiftningsprocessen, eftersom den slutliga avgränsningen kan skilja sig från kommissionens ursprungliga förslag.
CBAM är inte längre en fråga enbart för importörer av råvaror och basprodukter. Om utvidgningen genomförs kommer regelverket att få direkt betydelse för betydligt fler företag inom bland annat verkstadsindustri, fordonssektorn, byggsektorn, handel och tillverkning av konsumentprodukter.
