Finansdepartementet presenterar förslag om en ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn

I ett utkast till lagrådsremiss den 4 juli presenterade Finansdepartementet nya åtgärder för att hantera allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorn. Utkastet konstaterar att allvarliga störningar som slår ut samhällsviktiga finansiella tjänster kan utvecklas till en samhällskris. För att motverka att sådana händelser eskalerar föreslås inrättandet av en ny funktion för operativ krishantering.

Många aktörer som tillhandahåller finansiella tjänster är privata och har ett eget ansvar för att förebygga operativa risker och hantera kriser. Utöver dessa privata aktörer har även Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret ansvar för att motverka störningar i det finansiella systemet. För att underlätta samverkan mellan aktörerna vid allvarliga driftstörningar föreslås att Riksbanken, genom lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank, ges ansvar att leda en operativ krishanteringsfunktion. Syftet är inte att förändra ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret, utan att stärka samordningen mellan myndigheter och företag vid allvarliga driftstörningar. Riksbanken bedöms mest lämpad eftersom myndigheten redan ansvarar för betalningar i kris – den mest samhällsviktiga funktionen – och i dag har uppgiften att vid störningar och höjd beredskap upprätta en ledningsfunktion för samordning och information. Att lägga ansvaret på en annan myndighet skulle riskera överlappande uppdrag.

Krishanteringsfunktionens uppdrag är att vid fredstida kriser och höjd beredskap stödja upprätthållandet av ett stabilt och effektivt finansiellt system, med särskilt fokus på att betalningar fungerar. Den ska sammanställa lägesbilder, möjliggöra informationsdelning och samordna åtgärder mellan berörda aktörer. Funktionen tar däremot inte över deltagarnas formella befogenheter. Krishanteringsfunktionen ska bestå av Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret, de företag som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar, de företag som står under Riksbankens övervakning samt övriga företag som Riksbanken beslutar. De företag som ingår i krishanteringsfunktionen ska på begäran lämna de uppgifter som behövs för Riksbankens ledning av funktionen. Därför föreslås även ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om sekretessbrytande bestämmelser för de myndigheter och företag som medverkar i krishanteringsfunktionen. Riksbanken ges vidare föreskriftsrätt och möjlighet att förena förelägganden med vite, i linje med gällande regler om uppgiftsskyldighet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.