Företag är fortsatt ett fokus för klimattvister

Antalet klimattvister fortsätter att öka. Klimattvisterna riktas också i allt större utsträckning mot företag och personer verksamma i företagsledningar, och spänner i dag över en bred krets av branscher. För företagen innebär detta risker, och exponeringen för strategiska klimattvister bör därför ges en prioriterad plats på dagordningen.

Klimattvister brukar definieras som tvister inför domstolar eller domstolsliknande organ där de materiella frågorna rör forskning, politik eller lagstiftning kopplad till klimatförändringar. Under de senaste åren har strategiska klimattvister gått från att vara en sällsynt företeelse till att bli ett internationellt fenomen. Tvisterna är strategiska i den meningen att käranden inte bara söker framgång i det enskilda fallet, utan också vill påverka den offentliga debatten eller förändra beteendet hos en viss grupp aktörer i fråga om klimatarbete.

Under 2024 väcktes minst 226 nya klimattvister. Majoriteten av klimattvisterna väcks av civilsamhällesorganisationer, enskilda personer eller båda i samverkan. Den övervägande delen av dessa tvister riskas, sett över tid, mot stater och andra offentliga aktörer. I årets rapport om klimattvister från Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment konstateras att detta mönster består också under 2024 och in i början av 2025.

Med det sagt riktas klimattvister i allt större utsträckning mot företag och personer verksamma i företagsledningar, och spänner i dag över en bred krets av branscher. Omkring 20 procent av de klimattvister som väcktes under 2024 hade företag, eller deras styrelseledamöter och verkställande direktörer, som svarande.

Kretsen av mål för strategiska tvister mot företag fortsätter att breddas. Allt oftare väcks talan gentemot tjänsteföretag, som kritiseras för att inte i tillräcklig grad hantera eller begränsa de utsläpp som följer av de verksamheter de möjliggör eller ger råd om. Ett annat område som under senare år hamnat i särskilt fokus är den jordbrukssektorn, liksom den kopplade livsmedels- och detaljhandeln. Denna sektor beräknas svara för cirka 11-20 procent av de globala växthusgasutsläppen, samtidigt som lagstiftare har haft betydande svårigheter att reglera dess utsläpp. I detta regleringsvakuum har klimatrelaterade tvister vuxit fram som ett verktyg för att försöka täppa till luckorna.

Sammantaget påverkar den pågående utvecklingen av klimattvister en bred krets aktörer, såväl inom offentlig sektor som det privata näringslivet. Kretsen av intressenter som behöver följa och analysera rättsutvecklingen för att kunna fånga upp och hantera tillhörande risker och möjligheter blir allt större.