Förlängd tidsfrist för konkurrensrättsliga skadeståndsanspråk

EU-domstolen har klargjort att fristen för att väcka skadeståndstalan efter konkurrensöverträdelser inte ska börja löpa förrän beslutet om överträdelsen har vunnit laga kraft. Detta innebär att skadelidande parter får längre tid på sig att väcka talan, vilket kan få betydande konsekvenser för både skadelidande och företag som är föremål för sådana beslut.

Skadeståndskrav efter bilköp

I juli 2015 beslutade den spanska konkurrensmyndigheten, CNMC, att företaget Nissan Iberia SA (”Nissan”) och flera andra företag hade utbytt kommersiellt känslig information med varandra, i strid med förbudet mot konkurrensbegränsande avtal. En knapp vecka senare utfärdade CNMC ett pressmeddelande om beslutet. Den 15 september samma år publicerades beslutet på CNMC:s hemsida, innan det slutligen fastställdes i högsta instans 2021.

I mars 2023 väckte en privatperson (”Käranden”) talan om skadestånd mot Nissan i spansk domstol. Käranden ansåg sig ha lidit skada genom att ha köpt en bil till överpris, vilket Käranden menade var ett resultat av Nissans överträdelse.

Företaget: Publicering var tillräckligt för kännedom

Nissan invände mot Kärandens skadeståndskrav med hänvisning till att den (då gällande) ettåriga preskriptionsfristen enligt spansk nationell rätt hade löpt ut. Bolaget ansåg att preskriptionsfristen hade börjat löpa vid den tidpunkt då Käranden borde ha fått kännedom om överträdelsen, vilket enligt bolaget var när myndigheten hade publicerat beslutet på sin hemsida. Nissan ansåg inte att det krävdes ett lagakraftvunnet beslut för att fristen skulle börja löpa.

Den spanska domstolen begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att klargöra när preskriptionsfristen hade börjat löpa. EU-domstolen prövade frågorna om förbudet mot konkurrensbegränsande avtal, effektivitetsprincipen och reglerna om preskriptionsfrist i konkurrensskadedirektivet hindrar nationell lagstiftning som innebär att personer som påstår sig ha lidit skada av en konkurrensöverträdelse kan anses ha fått tillräcklig kännedom för att väcka en skadeståndstalan innan beslutet har vunnit laga kraft. Med andra ord, kan preskriptionsfristen för att väcka skadeståndstalan till följd av konkurrensöverträdelser börja löpa innan beslutet om överträdelsen vinner laga kraft?

EU-domstolen: Risk att skadelidandes möjligheter undergrävs

EU-domstolen konstaterade att möjligheterna att kräva ersättning för skador orsakade av konkurrensrättsliga överträdelser allvarligt skulle undergrävas om preskriptionsfristen börjar löpa innan den skadelidande fått kännedom om de omständigheter som är nödvändiga för att väcka talan om skadestånd. Domstolen framhöll att den skadelidande ska ha fått kännedom om förekomsten av överträdelsen och skadan, sambandet mellan dessa samt identiteten på den som har agerat i strid med regelverket. Som nämnts ovan var den EU-rättsliga effektivitetsprincipen central i målet. Effektivitetsprincipen innebär att de regler som gäller för att driva en talan för att garantera de rättigheter som individer har genom unionsrättens direkta effekt inte får leda till att det blir praktiskt taget omöjligt eller orimligt svårt att utöva dessa rättigheter.

EU-domstolen konstaterade att en domstol som ska pröva en skadeståndstalan är bunden av den nationella konkurrensmyndighetens bedömning av överträdelsen endast om myndighetsbeslutet har vunnit laga kraft. Om den påstådda överträdaren däremot överklagar myndighetsbeslutet är den domstol som prövar en efterföljande skadeståndstalan inte bunden av de uppgifter som framgår av myndighetsbeslutet. Detta innebär sammantaget att den skadelidande i en sådan situation inte kan anses ha kännedom om samtliga uppgifter som krävs för att driva en skadeståndstalan på basis av beslutet.

EU-domstolen fann därför att preskriptionsfristen ska börja löpa först från och med att beslutet vinner laga kraft.

Kommentar

Genom att knyta preskriptionsfristens början till tidpunkten för när ett beslut har vunnit laga kraft har EU-domstolen i praktiken förlängt fristen. Fördelen för skadelidande är att de kan avvakta med att väcka talan tills en viss tid efter ärendet har avgjorts slutligt, vilket bland annat ökar deras möjligheter att få tillgång till relevant bevisning. Detta innebär även att skadeståndsprocesserna kan bli effektivare genom att den skadelidande inte behöver väcka talan samtidigt som överklagandeprocessen pågår, vilket kan minska antalet parallella processer. Från svarandens perspektiv ökar dock exponeringen för skadeståndsprocesser genom att preskriptionsfristen förlängs, samtidigt som svaranden får bättre förutsebarhet i och med att preskriptionen får en tydlig slutpunkt.

En preliminär utgåva av domen återfinns här.