Konkurrensverket föreslår ändringar i plan- och bygglagen för att främja nyetableringar av matbutiker

I september 2025 gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för etablering av dagligvarubutiker. Konkurrensverket har nu lämnat sina förslag på åtgärder i rapporten Åtgärder för att förbättra förutsättningarna för etablering av dagligvarubutiker.

Konkurrensverket bedömer att konkurrensen i dagligvaruhandeln i hög grad avgörs av vilka fysiska butiker konsumenterna har tillgång till, eftersom nästan all dagligvaruförsäljning fortfarande sker i butik. Rapporten visar att marknaden är starkt koncentrerad nationellt, samtidigt som lokal konkurrens är avgörande för priser, sortiment och service.

Vidare finner Konkurrensverket att konkurrensen på dagligvarumarknaden är begränsad i många delar av landet. I flera kommuner finns exempelvis bara två av de största dagligvaruaktörerna etablerade, samtidigt som mer än var tredje kommun saknar lågprisbutik.

Konkurrensverket har granskat olika avtalsmässiga hinder som kan försvåra etablering eller göra det svårt för handlare att byta grossist. Även om sådana bindningar är vanliga, särskilt i handlarägda butiker, anser Konkurrensverket sammantaget att det för närvarande inte finns tillräckligt starka skäl att föreslå lagändringar för att begränsa dem. Konkurrensverket anger följande skäl: 

Avtalsmässiga begränsningar, i form av exempelvis hembudsförbehåll, utgör ett sätt för en dagligvaruaktör att skydda sina investeringar i samband med en etablering och kan därför, enligt Konkurrensverkets bedömning, åtminstone i vissa fall, vara konkurrensfrämjande.

• Det föreligger en risk att åtgärder som syftar till att undanröja sådana bindningar kan leda till en ökad koncentration på marknaden, genom att handlare ansluter sig till den marknadsledande aktören.
  
• De marknadskontakter som har tagits i utredningen har inte tydligt indikerat att åtgärder med denna inriktning efterfrågas i någon större utsträckning av de aktörer som kan antas vara intresserade av att utmana marknadsledare på många lokala marknader.
  
• Konkurrensverket drar slutsatsen att en mindre restriktiv fysisk planering av handel på den kommunala nivån kan bidra till att minska omfattningen av det konkurrensmässiga problemet som bindningarna representerar. Detta eftersom det i huvudsak är brist på lägen som utgör det egentliga etableringshindret. Med en bättre tillgång på gångbara butikslägen bedömer Konkurrensverket att bindningar av den art som kartläggs i rapporten sannolikt inte kommer att utgöra ett lika stort problem som i dag.
  
• Åtgärder med denna inriktning är lagtekniskt komplicerade och skulle öka regleringsbördan och sannolikt också oförutsägbarheten i en inte obetydlig omfattning. Detta behöver vägas in i en proportionalitetsbedömning av möjliga regleringsalternativ.

Konkurrensverket pekar i rapporten ut kommunernas planering enligt plan- och bygglagen som det största praktiska hindret för nya butiksetableringar. Kommunerna anses ofta ha otillräcklig kunskap om dagligvaruhandelns behov, samtidigt som dialogen med dagligvaruaktörerna är bristande och kommunerna ibland tillämpar en alltför restriktiv syn på handel, exempelvis av hänsyn till stadskärnor, trafik eller lokala handelspolicyer.

Därför föreslår Konkurrensverket ett tillägg i plan- och bygglagen som innebär att det i kommunernas översiktsplaner tydligare ska framgå hur de avser att främja effektiv konkurrens, särskilt inom dagligvaruhandeln. Syftet är att fler lämpliga butikslägen ska identifieras tidigt, vilket på sikt ska förbättra konkurrensen och gynna konsumenterna genom större utbud och lägre priser.

För att hjälpa kommunerna i deras arbete för att främja konkurrensen och underlätta nyetablering av matbutiker har Konkurrensverket även tagit fram en webbaserad vägledning för kommunerna. I vägledningen beskriver Konkurrensverket på vilka sätt kommuner kan främja etablering av matbutiker, till exempel genom att tidigt inleda en dialog med dagligvaruhandel, analysera hur många matbutiker det finns i kommunen, säkerställa att detaljplanen tillåter större matbutiker med ett bredare sortiment etc.

Kommentar

De senaste åren har Konkurrensverket, som svar på de ökade matpriserna, fokuserat särskilt på att utreda konkurrensen inom livsmedelsbranschen. Konkurrensverket har i ett flertal rapporter pekat på hög koncentration och bristande konkurrens inom såväl dagligvaruhandeln som leverantörsledet. I den här rapporten väljer Konkurrensverket att snarare fokusera på kommunernas ansvar att främja konkurrensen mellan matbutiker. Med tanke på den stora variationen mellan olika kommuner i antal matbutiker och tillgång till lågprisbutiker, kan kommunernas planläggning, och dess effekt på nyetablering av matbutiker, därför ha stor betydelse för den lokala konkurrensen mellan matbutiker framgent.