Nyhet
2022.03.09

Måste en stämningsansökan vara skriven på svenska?

Frågan om en stämningsansökan måste vara skriven på svenska uppmärksammades i ett fall där ett svenskt bolag ansökte om stämning mot en kommun. Stämningsansökan som gavs in till tingsrätten var skriven på engelska. Tingsrätten skickade därför ett kompletteringsföreläggande till bolaget och angav att stämningsansökan kunde komma att avvisas om den inte översattes till svenska. Bolaget inkom dock inte med någon översättning. Istället angav bolaget att bolaget inte avsåg att inkomma med en översättning av stämningsansökan. Eftersom någon översättning inte kom in avvisade tingsrätten stämningsansökan. Bolaget överklagade avvisningsbeslutet, men hovrätten instämde i tingsrättens bedömning och avslog bolagets överklagan.

Högsta domstolen konstaterade att rättegångsbalken vilar på förutsättningen att rättegången äger rum på svenska och att det måste säkerställas att såväl domstolens ledamöter som parterna fullt ut ska kunna ta del av handlingarna i processen, men att det även är viktigt att allmänheten får insyn i det rättsliga förfarandet. Trots detta kan handlingar på andra språk än svenska godtas i vissa fall, men Högsta domstolen uppger att det är domstolens uppgift att i det enskilda fallet bedöma om och i vilken utsträckning som avsteg kan göras från huvudregeln om att rättegången ska genomföras på svenska. Som exempel anges att vissa handlingar, exempelvis skriftlig bevisning, på danska eller norska kan godtas och att även sådana handlingar på engelska bör kunna accepteras många gånger. Vad gäller en stämningsansökan, som i ett dispositivt tvistemål sätter ramarna för den efterföljande processen och som ska kunna ligga till grund för prövningen av om en tredskodom ska meddelas om något svaromål inte inkommer, bör dessa dock enligt Högsta domstolen alltid vara på svenska. Vidare konstaterar Högsta domstolen att skrifter i övrigt som innehåller parternas rättsliga argumentation normalt ska vara på svenska.

Mot bakgrund av detta övergick Högsta domstolen till frågan om möjligheten att låta översätta handlingar. Domstolar får vid behov översätta handlingar som inkommer, men det finns inget krav på att översättning måste ske utan en bedömning av behovet får göras i det enskilda fallet. Det finns heller ingen bestämmelse i rättegångsbalken om att domstolen kan förelägga en part att översätta en rättegångshandling. Trots detta anger Högsta domstolen att det i dispositiva tvistemål, där parterna själva förfogar över det som saken gäller och själv väljer huruvida en stämningsansökan ska ges in, i regel inte finns anledning att domstolen ska bekosta översättningar av handlingar som ges in och att det bara undantagsvis kan vara motiverat att domstolen på egen bekostnad låter översätta rättegångshandlingar.

Högsta domstolen fann att bolagets enda angivna skäl för att domstolen borde översätta handlingarna, dvs. att bolaget tidigare lämnat in handlingar på engelska i andra processer och att detta accepterats av olika domstolar, inte var ett godtagbart skäl för att det allmänna skulle stå för kostnaden för att översätta stämningsansökan istället för bolaget. Högsta domstolen angav därför att det var riktigt att avvisa bolagets stämningsansökan.

Avgörandet innebär alltså att handlingar som inges till domstolar förutom i undantagsfall ska vara skrivna på svenska, och att det fortsatt finns en möjlighet att lämna in handlingar på andra språk än svenska men att utgångspunkten då är att parten som ger in handlingen måste bekosta en översättning av den ifall domstolen önskar att få den översatt.

Hittar du inte vad du letar efter?

bg
bg