Miljardböter efter förvärv av minoritetspost

EU-kommissionen har beslutat att matleveransföretagen Delivery Hero och Glovo ska betala en konkurrensskadeavgift på sammanlagt 329 miljoner euro för deltagande i en kartell. Enligt kommissionen har bolagen bland annat utbytt kommersiellt känslig information, delat upp geografiska marknader och kommit överens om att inte värva varandras personal. Kommissionen ägnade stor uppmärksamhet åt det aktieägaravtal som upprättades i samband med att ett av bolagen förvärvade en minoritetspost i det andra bolaget.

Två stora aktörer på marknaden för matleveranser

Delivery Hero är ett matleveransföretag med huvudkontor i Tyskland. Bolaget bedriver verksamhet i över 70 länder världen över, varav 16 är belägna inom EES. Delivery Hero är noterat på Frankfurtbörsen. Glovo, som också är ett matleveransföretag, har sitt säte i Spanien och bedriver verksamhet i drygt 20 länder. Åtta av dessa ligger inom EES. EU-kommissionen (”kommissionen”) beskriver Delivery Hero och Glovo som två av Europas största matleveransföretag.

Delivery Hero förvärvade en minoritetspost (utan bestämmande inflytande) i Glovo i juli 2018. Fyra år senare, i juli 2022, förvärvade Delivery Hero ytterligare aktier och blev majoritetsägare. Efter att ha mottagit information från bland annat en nationell konkurrensmyndighet genomförde kommissionen gryningsräder hos bolagen i juni 2022 och i november 2023.

Värvningsförbudet, informationsutbytet och marknadsuppdelningen

Kommissionen kom fram till att de två bolagen (under perioden då Delivery Hero ägde en minoritetspost i Glovo) successivt ersatte konkurrensen med ett flerdimensionellt konkurrensbegränsande samarbete. Detta samarbete gick huvudsakligen ut på följande, enligt kommissionen:

1. Värvningsförbud (no-poach agreement)
   Aktieägaravtalet som undertecknades när Delivery Hero förvärvade en minoritetspost i Glovo innehöll bland annat klausuler om ömsesidiga anställningsförbud avseende vissa anställda. Kort därefter utvidgades denna reglering till en allmän överenskommelse om att inte aktivt närma sig varandras personal i rekryteringssyfte.
   
2. Utbyte av kommersiellt känslig information
   Genom att utbyta information om exempelvis kommersiella strategier, kostnader, priser och kapacitet kunde de två bolagen samordna sina handlingsmönster på respektive marknad.
   
3. Uppdelning av geografiska marknader
   De två bolagen kom överens om att dela upp de nationella marknaderna inom EES genom att:

• avlägsna samtliga geografiska överlappningar mellan marknaderna,
• inte träda in på varandras marknader, och
• samordna vilket av bolagen som skulle etablera sig på nya (nationella) marknader.

Kommissionen ansåg att det ovanstående utgjorde en enda, fortlöpande syftesöverträdelse enligt artikel 101 FEUF respektive artikel 53 i EES-avtalet. Båda bolagen har erkänt sin respektive medverkan.

Konkurrensskadeavgiften bestämdes till cirka 223 miljoner euro för Delivery Hero och cirka 106 miljoner euro för Glovo. Den sammanlagda konkurrensskadeavgiften (cirka 329 miljoner euro) motsvarar cirka 3,6 miljarder kronor.

Betydelsen av Delivery Heros minoritetspost i Glovo

Kommissionen ansåg att samtliga tre dimensioner av det konkurrensbegränsande samarbetet (se ovan) underlättades av Delivery Heros innehav av minoritetsposten i Glovo. Kommissionen konstaterar att det inte är olagligt att äga aktier i en konkurrent, men framhåller att innehavet i det enskilda fallet möjliggjorde konkurrensbegränsande kontakter på flera nivåer mellan de två konkurrenterna. Innehavet gjorde det även möjligt för Delivery Hero att komma över kommersiellt känslig information och påverka beslutsprocesser i Glovo. I slutändan medförde aktieinnehavet att de två bolagens affärsstrategier kunde samordnas. Kommissionen ansåg att det ovanstående visar att horisontellt, korsvist ägande mellan konkurrenter kan öka risken för konkurrensbegränsningar, och framhöll att sådant ägande därför måste hanteras med försiktighet.

Kommentar

Kommissionen har beskrivit utredningen som ett led i arbetet med att säkerställa rimliga priser och stor valfrihet för konsumenter när dessa handlar mat. Onlinebaserade matleveranser utgör, enligt kommissionen, en ung och dynamisk marknad där olika former av konkurrensbegränsande avtal och förfaranden kan leda till dold konsolidering.

Utredningen av Delivery Hero och Glovo syftade även till att beivra överenskommelser mellan arbetsgivare som begränsar arbetstagares karriärmöjligheter. En mer eftersträvansvärd ordning är, enligt kommissionen, att det råder konkurrens om kompetensen på arbetsmarknaden. Detta är första gången kommissionen ingriper mot ett konkurrensbegränsande samarbete på arbetsmarknaden.

Den viktigaste aspekten är dock att kommissionen, för första gången, sanktionerar ett konkurrensbegränsande utnyttjande av en minoritetspost i ett konkurrerande företag. Beslutet är ett talande exempel på betydelsen av omsorgsfullt utformade aktieägaravtal i fall där köparen inte får ensam eller gemensam kontroll över målbolaget (i synnerhet när målbolaget bedriver konkurrerande verksamhet). Kommissionens utredning och slutsatser visar att misstag i dylika situationer kan bli mycket kostsamma.

Den ansvariga kommissionären på området, Teresa Ribera, kommenterade beslutet i ett pressmeddelande:

“This case is important because these practices were facilitated through an anticompetitive use of Delivery Hero’s minority stake in Glovo. It is also the first time the Commission is sanctioning a no-poach agreement, where companies stop competing for the best talent and reduce opportunities for workers.”

Kommissionens beslut har ännu inte har publicerats, men pressmeddelandet finns att läsa här.