EU:s plattformsdirektiv, som antogs i oktober 2024, ska vara genomfört i alla EU:s medlemsstater senast den 2 december 2026. En statlig offentlig utredning föreslår nu en ny lag om plattformsarbete med bland annat en rättslig presumtion om arbetstagarstatus, särskilda regler om algoritmisk verksamhetsledning och nya informationsskyldigheter för digitala arbetsplattformar.
Plattformsdirektivet syftar till att förbättra arbetsvillkoren och stärka skyddet för personuppgifter vid plattformsarbete. I en ny statlig offentlig utredning föreslås nu att direktivet huvudsakligen ska genomföras genom en ny lag om plattformsarbete. Den föreslagna lagen ska gälla för digitala arbetsplattformar, det vill säga fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller tjänster som åtminstone delvis erbjuds på distans genom elektroniska medel, på begäran av en mottagare av tjänsten, som organiserar arbete mot betalning och använder automatiserade övervaknings- eller beslutssystem.
Ett centralt inslag i förslaget är en rättslig presumtion om arbetstagarstatus. Om en person som utför plattformsarbete visar omständigheter som ger anledning att anta att arbetet utförs under den digitala arbetsplattformens ledning och kontroll, ska personen anses vara arbetstagare. Med ledning och kontroll avses att plattformen har ett bestämmande inflytande över när, var och hur personen utför arbetet. Presumtionen bryts genom att plattformen visar omständigheter som medför att personen vid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet inte ska anses vara en arbetstagare. Utredningen föreslår en motsvarande presumtion för personer som har ett avtalsförhållande med en intermediär. Därutöver föreslås en särskild presumtionsregel vid Arbetsmiljöverkets tillsyn.
Utredningen föreslår också detaljerade regler om algoritmisk verksamhetsledning, dvs. arbetsledning som sker genom eller med stöd av automatiserade system. Förslaget omfattar bland annat förbud mot viss behandling av personuppgifter, krav på konsekvensbedömning avseende dataskydd och informationsskyldighet om de automatiserade övervaknings- och beslutssystem som används. Vissa beslut behöver dessutom fattas av en människa, exempelvis beslut om att begränsa, tillfälligt avbryta, stänga av eller avsluta avtalsförhållandet eller kontot för en person som utför plattformsarbete.
Förslaget innehåller även regler om information till Arbetsmiljöverket och berörda arbetstagarorganisationer, privata och säkra kommunikationskanaler samt tillsyn och påföljder. Integritetsskyddsmyndigheten föreslås utöva tillsyn över dataskyddsfrågorna, medan Arbetsmiljöverket ska utöva tillsyn över att de skyldigheter som ska fullgöras gentemot myndigheten utförs. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 2 december 2026, och för arbetsgivare och plattformsföretag finns det därför skäl att redan nu se över hur arbete organiseras och hur automatiserade system används.
Välkommen att kontakta oss på Cederquist om du har frågor kring plattformsarbete och den nya lagen.