Bolagsverket föreslås få ansvar för samordnad registerkontroll av uteslutningsgrunder

Leverantörskontrollutredningen föreslår i ett nytt betänkande att Bolagsverket ska ansvara för att tillhandahålla ett system för samordnad registerkontroll vid offentlig upphandling och valfrihetssystem. Upphandlande myndigheter och enheter ska kunna använda sig av denna nya möjlighet för att kontrollera leverantörer i samband med tilldelning av kontrakt eller för kontroll under ett avtals löptid.*

Det finns som utgångspunkt en skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att utesluta leverantörer från att delta i en upphandling om leverantörens företrädare har gjort sig skyldiga till vissa allvarligare brott, bland annat bestickning, penningtvätt eller människohandel eller om det slutligt har fastställts att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter att betala skatt eller socialförsäkringsavgifter. Det finns även vissa frivilliga uteslutningsgrunder, bland annat om leverantören är föremål för något insolvensförfarande eller i annat fall har underlåtit att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter.

Det finns idag inget samordnat system för att säkerställa att en leverantör inte är föremål för någon uteslutningsgrund. Istället används i regel en så kallad sanningsförsäkran, där leverantören själv får intyga att den inte är föremål för någon obligatorisk uteslutningsgrund.

Systemet med sanningsförsäkran är inte helt problemfritt eftersom det är oklart vilka utredningsåtgärder som en leverantör faktiskt gör innan en sanningsförsäkran signeras. Värdet av en sanningsförsäkran är därför tveksamt även om sanningsförsäkran lämnas under straffansvar.

Tidigare har användningen av utdrag från belastningsregistret för leverantörskontroll diskuterats, men Upphandlingsmyndigheten och Polismyndigheten uttalade i en gemensam skrivelse under 2017 att det saknades förutsättningar att använda belastningsregisterutdrag för att kontrollera leverantörsföreträdares eventuella brottslighet. Myndigheterna hänvisade  bland annat till integritetsskäl och att det var oklart om det fanns någon bestämmelse om sekretess som skulle skydda uppgifterna hos myndigheten. Polismyndigheten och Upphandlingsmyndigheten rekommenderade istället att en sanningsförsäkran skulle användas, men efterfrågade ett system där en statlig myndighet skulle få i uppdrag att utfärda bevis avseende relevanta brott.

Leverantörskontrollutredningen föreslår nu att Bolagsverket på uppdrag av upphandlande myndigheter ska genomföra en samordnad registerkontroll av de relevanta uppgifter som bedöms möjliga att kontrollera i befintliga myndighetsregister. Detta inkluderar bland annat kontroll av om det finns underskott på leverantörens skattekonto, uppgift om förekomst i insolvensregister, uppgift om likvidation eller förekomst i näringsförbudsregistret. Bolagsverket ska även få kontrollera företrädares förekomst i belastningsregistret beträffande sådana brott som svarar mot upphandlingslagstiftningens uteslutningsgrunder.  

Bolagsverket ska redogöra för resultatet till den upphandlande myndighet som har begärt kontrollen så att myndigheten själv kan pröva om det föreligger grund för uteslutning. Bolagsverket ska dock avstå från att redogöra för uppgifter om företrädares brottslighet om Bolagsverket inte bedömer att uppgifterna är relevanta för att pröva om det finns grund för uteslutning.

Utredningen föreslår även ändringar av offentlighets- och sekretesslagen för att säkerställa att känsliga uppgifter skyddas eftersom den nya samordnade leverantörskontrollen kan innebära att integritetskänsliga uppgifter kan komma att behandlas.

Den föreslagna registerkontrollen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025. Förslaget är nu ute på remiss och svar ska lämnas senast den 15 december 2023.

*En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43)