Regeringen tillsatte nyligen en utredning för att se över det befintliga regelverket kring behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (Dir. 2026:99). Utredningen ska analysera hur aktuella bestämmelser kan uppdateras och kompletteras för att möta teknikutvecklingen på området samt underlätta patientnära forskning, samtidigt som skyddet för den enskildes integritet fortsatt upprätthålls.
Inom hälso- och sjukvården behandlas stora mängder personuppgifter, däribland känsliga uppgifter om enskildas hälsa. Behandling av personuppgifter hos vårdgivare omfattas, precis som annan behandling, av GDPR, som bland annat ställer krav på rättslig grund och transparens.
GDPR kompletteras därutöver av flera sektorsspecifika regelverk och vissa föreskrifter. Central är patientdatalagen, som bland annat reglerar tillåtna ändamål för personuppgiftsbehandling, journalföring, inre sekretess och åtkomst till patientuppgifter. Därtill finns exempelvis lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation som reglerar förutsättningar för vårdgivare att ge och få tillgång till patienters uppgifter sinsemellan samt patientsäkerhetslagen som syftar till att främja en hög patientsäkerhet i vården. Sedan patientdatalagen tillkom 2008 har dock vårdens tekniska förutsättningar och behov av informationshantering förändrats väsentligt.
Den allt snabbare teknikutvecklingen och vårdens hantering av stora mängder hälsodata medför såväl möjligheter som utmaningar. En central del av utredningens uppdrag är att analysera hur regelverket kan moderniseras för att underlätta behandling och delning av personuppgifter för andra ändamål än att utföra vård, exempelvis uppföljning, kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling, samt att tydliggöra personuppgiftsansvar i vissa fall. Utredningen ska även analysera om dagens regler ger tillräckliga förutsättningar för digitala beslutsstöd, däribland AI-baserade system och avancerad dataanalys. I detta ingår att se över reglerna om åtkomstkontroll och loggning, så att personuppgifter kan behandlas effektivt och med ett fortsatt starkt skydd för informationssäkerheten och patienternas personliga integritet. Utredningen omfattar därutöver åtgärder för att underlätta kontakten mellan forskare och patienter.
I sitt arbete behöver den aktuella utredningen även ta hänsyn till den unionsrättsliga förordningen om det europeiska hälsodataområdet, EHDS-förordningen, som innehåller regler kring utbyte och användning av e-hälsodata inom EU. Läs mer om EHDS i vår tidigare artikel här.
Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 30 november 2028 och i samband med detta även lämna nödvändiga författningsförslag. Utredarens uppdrag från regeringen kan i sin helhet läsas här.
Vi på Cederquist följer utvecklingen noga. Har ni frågor om personuppgiftsbehandling i allmänhet eller inom hälso- och sjukvården specifikt är ni varmt välkomna att kontakta oss.