Nya krav på tillgänglighet för produkter och tjänster – vad gäller och vad behöver företag tänka på?

Under 2019 antog EU ett nytt direktiv om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster, ”tillgänglighetsdirektivet” ((EU) 2019/882). Syftet med direktivet är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet för alla invånare inom unionen, särskilt för personer med funktionsnedsättning, genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster som tillhandahålls till konsumenter. Tillgänglighetsdirektivet träffar ett stort antal produkter och tjänster och innebär att flera företag kommer behöva anpassa verksamheten efter kraven.

Tillgänglighetsdirektivet har implementerats i svensk rätt dels genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (2023:254), dels förordning om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (2023:676). Både lagen och förordningen börjar gälla från och med den 28 juni 2025, vilket innebär att företag som träffas av kraven har fram till dess på sig att förbereda sig för att uppfylla de krav som ställs. Det är hög tid att påbörja arbetet för att uppfylla kraven enligt tillgänglighetsdirektivet, eftersom bland annat tekniska anpassningar kan behövas.

I det följande ger vi en översiktlig genomgång av innebörden av de nya tillgänglighetskraven.

Tjänster och produkter som omfattas av tillgänglighetskraven

De nya tillgänglighetskraven träffar ett stort antal produkter och tjänster och kommer att få stor påverkan på de företag som behöver följa kraven.

Produkter som ska uppfylla kraven på tillgänglighet är bland annat datorer, läsplattor, vissa biljettförsäljnings- och incheckningsautomater och självbetjäningsautomater. Exempel på tjänster som omfattas av kraven på tillgänglighet är banktjänster, e-böcker, samt e-handelstjänster som tillhandahålls till konsumenter.

Vilka krav uppställs genom tillgänglighetsdirektivet?

I tillgänglighetsdirektivet framgår att de produkter och tjänster som omfattas av tillgänglighetskraven ska utformas, tillverkas och tillhandahållas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör en förutsebar användning för personer med funktionsnedsättning. Flertalet specifika krav uppställs för att kunna uppnå tillgängliga produkter och tjänster.

Till exempel uppställs krav på att information om användning av en produkt, till exempel en bruksanvisning, ska kunna uppfattas med mer än ett sinne, och ska presenteras i ett typsnitt med lämplig storlek, med tillräcklig kontrast och justerbart avstånd mellan bokstäver, rader och stycken. Vidare ska användargränssnittet och den funktionella utformningen av produkter som omfattas av kraven bland annat kunna kommunicera via mer än ett sinne, möjliggöra flexibel förstoring, ljusstyrka och kontrast om visuella element används och möjliggöra användning av tekniska hjälpmedel.

Vid tillhandahållandet av tjänster gäller bland annat att information om hur tjänsten fungerar ska kunna uppfattas med mer än ett sinne, presenteras på ett begripligt sätt och på ett sätt som användarna kan uppfatta. Därtill ska tillgängligheten för produkter som används för att kunna tillhandahålla tjänsten uppfylla de tillgänglighetskrav som uppställs för produkter. För webbplatser och mobilapplikationer anges att dessa ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt genom att de görs uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta.

Än så länge finns det relativt begränsad vägledning kring hur tillgänglighetskraven ska tolkas och tillämpas i praktiken. Det har också öppnats upp för att viss tolkning och komplettering av kraven i framtiden kommer genomföras genom ytterligare föreskrifter. Viss vägledning finns dock i bilaga II till direktivet som innehåller vägledande och icke-bindande exempel på möjliga lösningar som bidrar till att uppfylla tillgänglighetskraven (läs bilagan här s. 107).

Vem behöver följa tillgänglighetskraven?

Tillgänglighetsdirektivet gäller för tillverkare, importörer, distributörer, och tjänsteleverantörer. Även representanter som utsetts av en tillverkare att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter omfattas. Dessa aktörer benämns gemensamt som ”ekonomiska aktörer”. Beroende på vilken roll en aktör har till en produkt eller tjänst uppställs olika krav.

• Tillverkare ska bland annat göra en bedömning av om en produkt överensstämmer med tillgänglighetskraven, utarbeta och spara teknisk dokumentation som ligger till grund för bedömningen och förse produkten med en CE-märkning.
• Importörer ska bland annat säkerställa att tillverkaren utfört åtgärderna för att säkerställa att produkten uppfyller tillgänglighetskraven och förse produkter med en informationstext.
• Distributörer ska bland annat kontrollera att CE-märkningen och informationstexten.
• Tjänsteleverantörer ska fortlöpande säkerställa att en tjänst utformas och erbjuds i enlighet med tillgänglighetskraven och ta fram nödvändig information om hur tillgänglighetskraven uppfylls.

Företag som inte uppfyller tillgänglighetskraven riskerar vite och sanktionsavgifter. Sanktionsavgifterna kan uppgå till minst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor. En sanktionsavgift får dock inte utdömas senare än fem år från den tidpunkt som åsidosättandet av kraven upphörde.

Undantag för krav som ändrar en produkt eller tjänsts karaktär eller medför en oproportionerligt stor börda

Om efterlevnaden av ett specifikt tillgänglighetskrav skulle resultera i att en produkts eller tjänsts karaktär måste förändras i grunden eller om det medför en oproportionerlig stor börda för aktören gäller inte det tillgänglighetskravet. För flera företag kommer arbetet med tillgänglighetskraven mest sannolikt till en början handla om att bedöma vilka krav som utifrån en proportionalitetsbedömning och sett till typen av produkt och tjänst som är rimliga att kunna uppfylla. Bedömningen av att ett tillgänglighetskrav inte ska gälla ska dokumenteras av den ekonomiska aktören tillsammans med en motivering av slutsatsen.

Vid bedömningen av om ett tillgänglighetskrav medför en oproportionerligt stor börda ska den ekonomiska aktören utgå från följande omständigheter:

• förhållandet mellan nettokostnaderna för efterlevnad av tillgänglighetskraven och de totala kostnaderna för tillverkning, distribution eller import av produkten eller tillhandahållandet av tjänsten,
• förhållandet mellan nettokostnaderna för efterlevnad av tillgänglighetskraven och den ekonomiska aktörens nettoomsättning, och
• de uppskattade kostnaderna och fördelarna för den ekonomiska aktören i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsnedsättning, där hänsyn också ska tas till antalet specifika produkter eller tjänster och hur ofta de används.

Att tänka på inför att tillgänglighetskraven börjar tillämpas

Eftersom de nya kraven snart träder i kraft är det viktigt för tillverkare, importörer, distributörer och tjänsteleverantörer att redan nu påbörja inventering av produkter och tjänster för att avgöra om dessa träffas av de nya kraven. Inledningsvis måste företag definiera vilken/vilka av dessa roller som de har för olika produkter och tjänster för att veta vilka krav som gäller. Det kan också vara nödvändigt att se över de avtalskrav man ställer på aktörer tidigare i ledet för att säkerställa ansvar avseende tillgänglighetskraven.

Om du vill läsa mer om tillgänglighetskraven finns mer information i svenska förarbeten Genomförande av tillgänglighetsdirektivet (2022/23:42) och på Digin.nu (Tillgänglighetsdirektivet – Digin.nu) som är en informationswebbplats som drivs av flera myndigheter för frågor kopplat just till tillgänglighet.

Vi på Cederquist håller oss uppdaterade på tillgänglighetsdirektivet och dess införlivande i svensk rätt. Ni är välkomna att höra av er om ni behöver rådgivning kring i vilken utsträckning som tillgänglighetskraven träffar er verksamhet, vilka krav som ni kan förväntas uppfylla eller om ni har andra frågor om tillgänglighetskraven.