Nyhet
2022.03.09

Nya regler för att stärka svensk säkerhet

Under 2021 har ett flertal åtgärder vidtagits på författningsområdet i syfte att stärka svensk säkerhet. Den 1 december 2021 skärptes den befintliga säkerhetsskyddsregleringen genom införandet av ett flertal nya bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) samt införandet av en ny säkerhetsskyddsförordning (2021:955). Därutöver presenterades den 1 november 2021 ett förslag på en ny lagstiftning som syftar till att reglera utländska direktinvesteringar i svenska verksamheter.

Ny säkerhetsskyddsreglering

Säkerhetsskyddslagen, vilken är tillämplig på verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, skärptes den 1 december 2021 genom ett antal nya bestämmelser. Nedan har vi sammanfattat några av de främsta nyheterna.

  • Säkerhetsskyddsavtal krävs i fler situationer – Verksamhetsutövare behöver nu ingå säkerhetsskyddsavtal i alla situationer där en tredje part ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet. Vidare måste verksamhetsutövaren göra en säkerhetsskyddsbedömning och pröva lämpligheten av samarbeten som kräver säkerhetsskyddsavtal.
  • Anmälningsplikt – Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet är skyldig att anmäla detta till tillsynsmyndigheten.
  • Större befogenheter för tillsynsmyndigheten – Det har införts undersökningsbefogenheter för tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten kommer bland annat ha rätt att begära information från säkerhetskänslig verksamhet samt få tillgång till de utrymmen där säkerhetskänslig verksamheten bedrivs.
  • Vitesföreläggande och sanktioner ­– Verksamhetsutövare som inte följer bestämmelserna i säkerhetsskyddsregleringen kan föreläggas att mot vite vidta åtgärder för att fullgöra sina skyldigheterTillsynsmyndigheten ges även befogenhet att utdela en sanktionsavgift, upp till 50 miljoner kronor, mot verksamhetsutövare som, bland annat, åsidosatt någon av de centrala skyldigheterna enligt säkerhetsskyddsregleringen eller inlett ett förfarande om överlåtelse av verksamhet i strid med ett förbud.

Förslag om granskning av utländska direktinvesteringar

Sverige är idag ett av få EU-länder som inte implementerat lagstiftning som reglerar granskning av utländska direktinvesteringar. Vissa begränsningar avseende överlåtelser av verksamheter förekommer redan i säkerhetsskyddslagen, men tillämpningsområdet är snävt och omfattar endast säkerhetskänslig verksamhet. Den 1 november 2021 publicerade regeringen en utredning (SOU 2021:87) som innehåller ett förslag till ny lag och ny förordning avseende utländska direktinvesteringar i svenska företag, stiftelser och ekonomiska föreningar.

Lagförslaget innebär att investeringar i svenska verksamheter som bedriver skyddsvärd verksamhet, exempelvis samhällsviktig verksamhet, säkerhetskänslig verksamhet, viss teknologiverksamhet och forskningsverksamhet, samt verksamhet med anslutning till krigsmateriel, ska vara föremål för ett granskningssystem. Granskningssystemet omfattar såväl investerare från tredje-länder som investerare från EU medlemsstater. Investeringar som görs av en svensk investerare ska granskas bara om denne är bulvan för en utländsk aktör.  

En investerare ska under vissa omständigheter vara skyldig att anmäla till granskningsmyndigheten (Inspektionen för strategiska produkter) om investeraren avser investera i en verksamhet som omfattas av det nya granskningssystemet. Därefter kommer granskningsmyndigheten att i ett första steg bedöma om en granskning behöver inledas eller om investeringen kan utföras utan en närmre granskning. För det fall en granskning inleds, kommer granskningsmyndigheten som huvudregel inom tre månader från det datum då granskningsbeslutet togs lämna besked om investeringen kan genomföras, vilket även kan förenas med villkor för investeringen, eller om investeringen ska förbjudas.

Investeringar som genomförts utan att ett godkännande erhållits i enlighet med lagen ska kunna förbjudas. Granskningsmyndigheten kommer även ha befogenhet att förena beslut och villkor med viten samt utdela en sanktionsavgift, upp till 50 miljoner kronor, mot investerare som, bland annat, underlåter att anmäla en investering, genomför en investering innan granskningsmyndigheten fattat ett beslut, eller genomför en investering i strid med ett beslut. 

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på investeringar från och med den 1 februari 2023.

Cederquist följer utvecklingen av lagstiftningsarbetet. Kontakta oss gärna om ni är intresserade av att veta mer om hur er verksamhet kan komma att påverkas.

Hittar du inte vad du letar efter?

bg
bg