Nya regler föreslås möjliggöra “virtuell” energidelning

Regeringen lämnade den 12 februari 2026 lagrådsremissen Nya lagar om elsystemet. I remissen föreslås införandet av en ny elmarknadslag, vilken bland annat utvecklar möjligheterna till så kallad virtuell energidelning via det allmänna elnätet. Förslaget bygger på det reviderade elmarknadsdirektivet ((EU) 2019/944) som bland annat syftar till att göra konsumenters energikostnader mer motståndskraftiga samt att öka användningen av förnybar energi.

Tidigare har delning av el endast kunnat ske fysiskt enligt reglerna i den så kallade IKN-förordningen (Förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857)). Enligt IKN-förordningen får under vissa förutsättningar interna nät byggas utan nätkoncession mellan närliggande fastigheter alternativt inom en och samma fastighet, vilket möjliggör att el delas lokalt.

Virtuell energidelning enligt den nya elmarknadslagen kan ske på två sätt. En elanvändare kan antingen själv använda överskottsel som producerats eller lagrats i en av elanvändaren ägd, hyrd eller leasad anläggning utanför elanvändarens fastighet. Om en elanvändare exempelvis producerar el i sitt fritidshus kan den el som inte används där delas till elanvändarens huvudsakliga boende. Elanvändaren kan också överlåta rätten till elen till en annan elanvändare. Båda formerna sker genom det allmänna elnätet, och eldelning kan bara ske mellan elanvändare inom samma elområde.

Endast el från förnybara energikällor kan vara föremål för energidelning. Vid eldelning ska elleverantören dra av delad el från den totala produktion som krediteras den producerande elanvändaren utifrån det allmänna nätet. På motsvarande sätt ska den delade elen dras av från faktureringen av den mottagande elanvändaren. Det är i stället ett eldelningsavtal mellan de enskilda elanvändarna som reglerar kostnaden för delad el.

Den nya regleringen – möjligheter och hinder

Den nya elmarknadslagen möjliggör för en producerande elanvändare att överlåta el till egna eller andras anläggningar genom det allmänna elnätet. Detta är en utveckling från det nuvarande rättsläget enligt vilket överskottsel endast fysiskt kan överföras genom interna nät till närliggande anläggningar eller fastigheter.

Remissen har inte ännu behandlats av Lagrådet. Däremot har Energimarknadsinspektionen (Ei), efter uppdrag från regeringen, tidigare lämnat en rapport om vilka åtgärder som krävs med anledning av ändringarna i elmarknadsdirektivet. Ei:s förslag i rapporten stämmer till stora delar överens med den lagrådsremiss som regeringen nu utfärdat.

Bland remissvaren till Ei:s rapport är många remissinstanser positivt inställda till förslagen och välkomnar utvecklingen av energidelning. Energiföretagen framför däremot i sitt remissvar att rapporten och regelverket brister i fråga om helhetsperspektiv. Enligt Energiföretagen riskerar fel incitament för energidelning att skapa ett dubblerat system som konkurrerar ut befintlig infrastruktur.

Fastighetsägarna har å sin sida framfört kritik mot de föreslagna kraven på balansansvar. Enligt förslaget ska el endast få delas från en anläggning om någon har åtagit sig balansansvaret i den eller de inmatningspunkter som hör till anläggningen. Detta krav är enligt fastighetsägarna oproportionerligt och skapar en hög tröskel för mindre aktörer som till exempel bostadsrättsföreningar. Fastighetsägarna föreslår i stället att balansansvar och andra administrativa frågor ska hanteras av en tredje part.

Ett viktigt undantag är att den som delar el inte får ha energidelning som sin huvudsakliga kommersiella eller yrkesmässiga verksamhet. Inte heller elanvändare som sysselsätter fler än 250 personer och vars årsomsättning överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning överstiger 43 miljoner euro, ska få delta i energidelning om den sammanlagda installerade kapaciteten hos de anläggningar som används inom energidelningen överstiger 6 megawatt

Kort om andra föreslagna ändringar

Utöver de nya reglerna om energidelning innehåller den föreslagna elmarknadslagen ändrade regler om energisystemet och systemansvariga. Det föreslås bland annat att systemet med anvisade elavtal ska avvecklas och att samtliga elanvändare aktivt kommer behöver teckna elavtal. Det nuvarande systemet innebär att den som inte har tecknat ett elavtal automatiskt blir tilldelad ett tillsvidareavtal, vilket ofta är mer kostsamt än det annars hade varit.

Remissen innehåller även ett förslag om ny lag om elektriska ledningar.

Avslutande kommentar

De utvidgade möjligheterna till energidelning kan, om de används som tänkt, medföra att elanvändare erhåller lägre elkostnader än tidigare. Den nya regleringen bidrar också till den gröna omställningen eftersom eldelning endast kan ske med förnybar el. Vidare är ett avskaffande av anvisade elavtal välkommet ur ett konsumentskyddsperspektiv.

Det är däremot osäkert i vilken utsträckning elanvändare kommer utnyttja eldelning. Systemet för virtuell eldelning via det allmänna elnätet är betydligt mer komplext än den fysiska eldelning som kan ske genom interna nät. Huruvida elanvändare är tillräckligt engagerade för att delta i den virtuella delningen återstår att se.