Nya regler gällande krigsmateriel från 1 augusti

Riksdagen antog den 9 juni 2026 regeringens proposition Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2026 och innebär en anpassning av det svenska regelverket för att bättre stödja Sveriges försvarspolitiska åtaganden, internationella materielsamarbeten och den europeiska försvarsindustrins produktionsförmåga. Ändringarna sker mot bakgrund av Sveriges Natomedlemskap, ett försämrat säkerhetsläge och behovet av en starkare europeisk försvarsindustri.

Förändringar i exportprövning till följd av natomedlemskap

Genom den nya lagstiftningen anpassas reglerna för utförsel och annan utlandssamverkan till Sveriges roll som Natoallierad. Bland nyheterna finns lättnader för tillstånd för utförsel eller samverkan, som ska kunna medges när det behövs för att tillgodose en allierad stats behov av materiel. Ett sådant intresse från en allierad stat ska, som utgångspunkt, anses överensstämma med svensk säkerhets- och försvarspolitik.  Detta innebär dock inte att det finns ett generellt medgivande vid utförsel och annan samverkan till Natoländer eller att tillståndsprövningen försvinner. En helhetsbedömning ska fortfarande göras i varje enskilt fall och ovillkorliga hinder, såsom bindande internationella sanktioner, gäller även fortsättningsvis.

NATO-allierades åtagandet enligt artikel 5 i NATO-fördraget lyfts in i lagstiftningen för att förtydliga att om en allierad stat utsätts för ett väpnat angrepp så har Sveriges åtagande om stöd företräde vid tillståndsprövningen. Detta innebär i praktiken att en väpnad konflikt inte ska anses utgöra ett hinder mot utförsel eller samverkan.

Lättnader för underleverantörer, men större ansvar för huvudleverantörer

Det har införts en möjlighet att undanta underleverantörer från kravet på tillverkningstillstånd när tillverkning görs på uppdrag av ett bolag med tillstånd och för tillverkning av komponenter till krigsmateriel. Det finns dock vissa undantag från undantaget avseende t.ex. komponenter som i sig själva är klassade som krigsmateriel, tillverkning av tillbehör till krigsmateriel och tillverkning för leverans utomlands.

Lättnaden är således främst avsedd för ren beställnings- eller legotillverkning. Egenutvecklade produkter som ska kunna säljas till fler än en kund, självständigt fungerande produkter och annan verksamhet utanför ett sådant beställningsuppdrag kan fortfarande kräva separat tillstånd. Den närmare avgränsningen regleras på förordningsnivå.

Samtidigt som viss lättnad sker för underleverantörer, flyttas en större del av kontroll- och rapporteringsansvaret till huvudleverantören som bland annat ska kunna redovisa information om tillverkningen till Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Förenklingen för underleverantörer innebär alltså inte någon minskning av övergripande krav på spårbarhet, tydliga avtal och kontroll över underleverantörer.

Nytt tillståndssystem för tillverkning av skjutvapen

Tillverkning av skjutvapen och föremål som jämställs med skjutvapen omfattas nu av ett särskilt vapentillverkningstillstånd enligt vapenlagen. Tillståndet prövas av Polismyndigheten och förutsätter bland annat tillräcklig kunskap samt att sökanden är laglydig och i övrigt lämplig. Tillverkningen behöver inte vara yrkesmässig för att vara tillståndspliktig.

Starkare sekretess för teknik som omfattas av krav på exportkontroll

En ny sekretessbestämmelse införs för exportkontrollerad programvara, teknik och tekniskt bistånd enligt krigsmateriellagstiftningen och regelverket för produkter med dubbla användningsområden. Bestämmelsen gäller hos samtliga myndigheter och innebär att sekretess gäller som utgångspunkt om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan risk för brottslig användning eller otillåtet tekniskt bistånd.

Sekretessen är inte begränsad i tiden och tystnadsplikten ges företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Förslaget stärker skyddet för bland annat ritningar, manualer, utbildningsmaterial, instruktioner och styrprogram, men innebär samtidigt en tydlig begränsning av möjligheten till offentlig och journalistisk granskning.

Enklare regler för underrättelser om anbud och avtal

Skyldigheten att underrätta ISP innan anbud lämnas eller avtal ingås begränsas till försäljning, upplåtelse eller förmedling av krigsmateriel eller tekniskt bistånd till någon i utlandet. Tillståndspliktiga licens- och samarbetsavtal omfattas inte längre av krav på en separat underrättelse, eftersom avtalen redan kräver tillstånd från ISP och därmed genomgår en fullständig prövning i den ordinarie tillståndsprocessen. Den nya regleringen innebär därmed förenklingar på så sätt att viss dubbelrapportering försvinner, men påverkar inte kraven på tillstånd för avtal eller utförsel. ISP kan dessutom förbjuda företag att lämna anbud eller ingå ett avtal även om myndigheten har fått kännedom om den planerade affären på annat sätt än genom en underrättelse.