Det senaste året har präglats av ett flertal sanktioner riktade mot Ryssland som svar på Rysslands aggression mot Ukraina, samt motåtgärder från Rysslands sida. Läget förändras ofta men de sanktioner som hittills har utfärdats från EU och USA har syftat till att strypa tillgången för Ryssland, dess centralbank och andra finansiella institutioner till finansiering, att frysa tillgångar och även försvåra resandet för bland annat ryska politiker och andra högt uppsatta aktörer inom Ryssland. Flera sanktioner har även riktats mot särskilda sektorer eller varor, vilket bl.a. påverkar byggsektorn. Ryssland har svarat med begränsningar avseende bl.a. vinstutbetalningar och överföringar av bankmedel till medborgare och enheter i “fientliga stater”.
Denna artikel publicerades först den 25 februari 2022,
och uppdaterades senast den 22 mars 2023. Notera att läget ändras hela tiden och att viss information är preliminär. För att säkerställa att du har den senast uppdaterade informationen, kontakta gärna någon av kontaktpersonerna nedan.
Nedan ges en kort exposé av de sanktioner som närmast kan beröra svenska företag. För en fullständig och helt uppdaterad sammanställning, kontakta någon av våra experter nedan.
Sedan Rysslands invasion av Krim och Sevastopol den 25 februari 2014 har Ryssland, ryska centralbanken, ryska finansiella institutioner, bl.a. fem banker, och ryska individer varit föremål för sanktioner.
Den 21 februari 2022 beslutade EU om att utöka dessa sanktioner i förhållande till fem ledamöter av den ryska Duman. Sanktionerna mot Ryssland har sedan utvidgats den 23 februari 2022 genom beslut av Rådet. De nya sanktionerna omfattar:
Vid Rådets extrainkallade möte den 24 februari 2022 beslutades att inkludera president Putin, hans utrikesminister Lavrov samt medlemmar i säkerhetsrådet på listan över personer med frysta tillgångar och reseförbud samt att införa ytterligare sanktioner.
Sanktionerna publicerades sent den 25 februari 2022 och inkluderar, bl.a.:
Den 9 mars 2022 beslutade EU återigen att utöka de riktade sanktionerna i form av reseförbud, frysta tillgångar och förbud för företag i EU samt EU-medborgare att göra medel tillgängliga i förhållande till ytterligare 160 personer, bestående av:
Utöver detta beslutade EU den 9 mars 2022 om ytterligare restriktionsåtgärder vad avser export av sjöfartsvaror och radiokommunikationsteknik till Ryssland. De utökade sanktionerna innebär:
I tillägg till detta beslutade EU vidare om sanktioner mot den belarusiska finanssektorn:
Den 15 mars 2022 beslutade EU om ytterligare sanktioner gentemot Ryssland. Sanktioner riktar sig bland annat mot Rysslands energi- och stålindustrier. Listan på personer och enheter som omfattas av sanktionerna har dessutom utökats. De utökade sanktioner innebär följande:
De banker som hittills har uteslutits från betalsystemet SWIFT utgörs av Rysslands största statliga- och privatägda banker. Bankerna som har uteslutits är följande:
Den 8 april 2022 beslutade EU om ett femte sanktionspaket. De nya sanktionerna utgörs av ett flertal nya åtgärder för att försvaga Rysslands regering och Rysslands ekonomi. De nya sanktionerna utgörs av bland annat:
Fortsättningsvis beslutade EU-rådet att sanktionera företag vars produkter eller teknologi som varit inblandat i invasion av Ukraina. Dessa sanktioner omfattar även personer såsom oligarker, affärsmänniskor, politiker och övriga personer som systematiskt spridit desinformation om Rysslands invasion av Ukraina. Fortsättningsvis så införs ett transaktionsförbud av fyra ryska banker som står för 23 procent av banksektorn i Ryssland. Efter att de fyra bankerna blivit borttagna från SWIFT kan bankerna bli mål för frysning av tillgångar och därigenom skärs de av från EU-marknaden. De banker som omfattas är:
• Otkritie FC Bank
• Novikombank
• Sovcombank
• VTB Bank
Den 30-31 maj 2022 beslutade EU om ett sjätte sanktionspaket som omfattar råolja och andra petroleumprodukter som levereras från Ryssland till en medlemsstat, med ett tillfälligt undantag för råolja som levereras i pipelines.
Den 21 juli 2022 antogs ett sjunde sanktionspaket mot Ryssland. Sanktionspaketet inkluderar bland annat:
Det sjunde sanktionspaketet innebär även en utökning av listan över sanktionerade personer och enheter.
Den 5 oktober 2022 antogs det åttonde sanktionspaketet, för att öka trycket på den ryska regeringen och ekonomin samt begränsa Rysslands import- och exportförmåga ytterligare. De nya åtgärderna inkluderar bland annat:
För att rikta in sig på dem som underlättar kringgåendet av EU:s sanktioner, beslutade Rådet också att utvidga kriterierna som kan ligga till grund för specifika uppföranden på listan över sanktionerade personer och enheter.
Den 16 december 2022 beslutade EU om ett nionde sanktionspaket. Det nionde sanktionspaketet omfattar bland annat:
Samtidigt utökas också listan över sanktionerade personer och enheter.
Den 24 februari 2023, ett år efter den ryska invasionen av Ukraina, beslutade EU om ett tionde sanktionspaket. De ytterligare restriktiva åtgärderna innebär bland annat:
Listan över sanktionerade personer och enheter utökas och restriktiva åtgärder vidtas mot ytterligare 121 individer och enheter. De nya posterna inkluderar bland annat:
För att säkerställa effektiviteten av frysta tillgångar införs även en mer detaljerad rapporteringsskyldighet.
USA har bland annat riktat åtgärder gentemot Rysslands största finansinstitutioner motsvarande 80% av Rysslands banktillgångar. Dessa är följande banker och kreditinstitutioner.
Åtgärderna medför att transaktioner som sker genom de ovannämnda banker och kreditinstitut inte kommer kunna genomföras.
USA vidtar även åtgärder mot tio statligt ägda bolag, inklusive Gazprom, Gazprombank och Gazprom Neft samt två privatägda banker (Alfa-Bank och Credit Bank of Moscow). Därutöver fryser man tillgångar hos högt uppsatta personer inom Ryssland, såsom oligarker och personer nära till Putin. USA inför även ett exportförbud av vissa USA-tillverkade teknikprodukter som används inom det ryska försvaret samt krav på exporttillstånd för fler kategorier av produkter med dubbla användningsområden.
Dessutom har USA också lagt till president Putin, utrikesminister Lavrov och medlemmar av säkerhetsrådet till listan över personer med frysta tillgångar och reseförbud.
Den 8 mars 2022 antog president Biden en Executive Order om att förbjuda import av rysk olja, flytande naturgas och kol till USA. Förbud införs även mot amerikanska investeringar i Rysslands energisektor och finansiering eller annat möjliggörande av utländska bolag som gör investeringar för att producera energi i Ryssland.
USA har därefter, under 2022, fortsatt införa sanktioner mot Ryssland. Åtgärderna har bland annat omfattat:
Den 24 februari 2023, på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, meddelade USA nya sanktioner mot Ryssland. Åtgärderna vidtas i samordning med andra G7-länder. Sanktionerna syftar till att isolera Ryssland från den internationella ekonomin. Åtgärderna omfattar bland annat:
Som svar på västvärldens sanktioner har Ryssland beslutat att införa motsanktioner. Den 1 mars 2022 skrev Rysslands president under ”Russian Federation President’s decree No. 79 of 28 February 2022” och “Russian Federation President’s decree No. 81 of 1 March 2022”. Dokumenten trädde i kraft den 28 februari respektive 2 mars 2022 och ämnar att stabilisera Rysslands ekonomi och rubeln genom att bl.a. förhindra utflöde av kapital ur Ryssland. Den 5 mars 2022 antogs ett nytt dekret No. 95 ”On Temporary Order of Discharge of Obligations Towards Certain Foreign Creditors” som trädde i kraft samma dag.
Det första dekretet (No. 79) föranleder följande restriktioner.
Det andra dekretet, Russian Federation President’s decree No. 81 of 1 March 2022 omfattar transaktioner mellan Ryssland och vad Ryssland anser utgör ”fientliga stater”. Dessa transaktioner kommer att kräva ett särskilt tillstånd från ryska myndigheter och är följande transaktioner:
Genom det tredje dekretet, Russian Federation President’s decree No. 95 of 5 March 2022, infördes en särskild ordning för hur boende i Ryssland får återbetala skulder till bolag eller personer i eller kontrollerade av ”fientliga stater”. Dylika återbetalningar om över 10 miljoner rubel (eller motsvarande belopp i annan valuta) får bl.a. endast göras med tillstånd från finansdepartementet eller ryska centralbanken, eller via ett konto denominerat i rubel i en rysk bank i Ryssland, som öppnats i den utländska mottagarens namn. Genom åtgärden kan utländskt kapital låsas in i Ryssland och företags avetablering av verksamhet i landet försvåras.
Under mars och april 2022 antog Ryssland ytterligare åtgärder mot ”fientliga stater”. Åtgärderna omfattar bland annat:
Den 9 mars 2022 presenterade det ryska parlamentet även ett nytt lagförslag om extern förvaltning av bolag som ägs av personer från ”fientliga stater”. Lagförslaget som Edinaya Rossiya (regerande parti i det ryska parlamentet) godkände tillåter införandet av extern förvaltning i organisationer där mer än 25% av organisationen ägs av utländska personer från “fientliga stater”, för det fall företaget beslutar om att avveckla affärsverksamheten för att förhindra konkurser och rädda jobb. Med avveckling av affärsverksamhet avses alla åtgärder från aktieägarna som kan orsaka likvidation, avbrott i verksamheten eller konkurs vilket kommer att resultera i extern förvaltning. Den externa förvaltningen kommer att utövas av en rysk statligt ägd bank (VEB.RF).
Enligt media kan de företag som meddelar att de ämnar lämna Ryssland kunna vägra gå in i extern förvaltning om de inom fem dagar återupptar verksamheten eller säljer aktierna, förutsatt att verksamheten och att företagets anställda finns kvar. I annat fall skulle en domstol utse en tillfällig förvaltning på tre månader, varefter aktierna i det nya bolaget skulle läggas ut på auktion och det gamla företaget skulle likvideras. Köparen av det nya bolaget skulle då åta sig att behålla minst 2/3 av de anställda, och skulle fortsätta verksamheten i det gamla bolaget i minst ett år.
Den 3 mars 2023 undertecknade den ryska presidenten en förordning, som bland annat behandlar lagförslaget om extern förvaltning. Förordningen föreskriver att om företag som agerar som huvudentreprenörer för leverans av antingen arbeten eller tjänst enligt den statliga försvarsordern bryter mot kontraktsskyldigheter fram till dess att krigslagstiftningen hävs, ska rättigheterna för företagsmedlemmarna och befogenheterna för deras ledningsorgan upphävas. Detta gäller även för andra entreprenörer som är engagerade i sådana leveranser. Samtidigt ska en extern förvaltning införas i dessa företag. Ett särskilt utsett förvaltningsbolag kommer då fullgöra skyldigheterna enligt den statliga försvarsordern.
Källor:
Press corner | European Commission (europa.eu)
Special meeting of the European Council – Consilium (europa.eu)
Russia’s military aggression against Ukraine: EU agrees new sectoral measures targeting Belarus and Russia – Consilium (europa.eu)EU imposes restrictive measures on 160 individuals as a consequence of Russia’s military aggression against Ukraine – Consilium (europa.eu)
Publications Office (europa.eu) FACT SHEET: On One Year Anniversary of Russia’s Invasion of Ukraine, Biden Administration Announces Actions to Support Ukraine and Hold Russia Accountable | The White House