Sanktioner och motåtgärder med anledning av den pågående krisen i Ukraina

Det senaste året har präglats av ett flertal sanktioner riktade mot Ryssland som svar på Rysslands aggression mot Ukraina, samt motåtgärder från Rysslands sida. Läget förändras ofta men de sanktioner som hittills har utfärdats från EU och USA har syftat till att strypa tillgången för Ryssland, dess centralbank och andra finansiella institutioner till finansiering, att frysa tillgångar och även försvåra resandet för bland annat ryska politiker och andra högt uppsatta aktörer inom Ryssland. Flera sanktioner har även riktats mot särskilda sektorer eller varor, vilket bl.a. påverkar byggsektorn. Ryssland har svarat med begränsningar avseende bl.a. vinstutbetalningar och överföringar av bankmedel till medborgare och enheter i “fientliga stater”.

Denna artikel publicerades först den 25 februari 2022,
och uppdaterades senast den 22 mars 2023. Notera att läget ändras hela tiden och att viss information är preliminär. För att säkerställa att du har den senast uppdaterade informationen, kontakta gärna någon av kontaktpersonerna nedan.

Nedan ges en kort exposé av de sanktioner som närmast kan beröra svenska företag. För en fullständig och helt uppdaterad sammanställning, kontakta någon av våra experter nedan.

EU:s sanktionspaket (uppdaterade per den 14 mars 2023)

Sedan Rysslands invasion av Krim och Sevastopol den 25 februari 2014 har Ryssland, ryska centralbanken, ryska finansiella institutioner, bl.a. fem banker, och ryska individer varit föremål för sanktioner.

Det första sanktionspaketet

Den 21 februari 2022 beslutade EU om att utöka dessa sanktioner i förhållande till fem ledamöter av den ryska Duman. Sanktionerna mot Ryssland har sedan utvidgats den 23 februari 2022 genom beslut av Rådet. De nya sanktionerna omfattar:

• Sanktioner gentemot 27 högt uppsatta aktörer som anses haft en betydande roll i konflikten.
• Sanktioner gentemot samtliga 351 medlemmar av Rysslands regering som röstade för att utnämna Donetsk och Luhansk som egna stater.
• Handelsrestriktioner avseende regionerna Donetsk och Luhansk, såsom import- och exportförbud för varor i regionerna, restriktioner avseende handel och turism.
• Restriktioner kopplat till tillgänglighet av EU:s kapital och finansiella tjänster riktade mot Ryssland och Rysslands centralbank.

Det andra sanktionspaketet

Vid Rådets extrainkallade möte den 24 februari 2022 beslutades att inkludera president Putin, hans utrikesminister Lavrov samt medlemmar i säkerhetsrådet på listan över personer med frysta tillgångar och reseförbud samt att införa ytterligare sanktioner.

Sanktionerna publicerades sent den 25 februari 2022 och inkluderar, bl.a.:

• Utökade förbud i förhållande till produkter med dubbla användningsområden, inklusive förbud att tillhandahålla tekniska tjänster eller finansiering i samband med sådan teknik;
• Förbud att acceptera insättningar överstigande EUR 100 000 från ryska fysiska eller juridiska personer;
• Förbud att tillhandahålla obligationer, lån och andra kreditarrangemang till ryska banker och andra finansiella institutioner;
• Förbud att sälja överlåtbara värdepapper denominerade i euro till ryssar; samt
• Ytterligare begränsningar i förhållande till bl.a. försvars-, olje- och rymdindustri.

Det tredje sanktionspaketet

Den 9 mars 2022 beslutade EU återigen att utöka de riktade sanktionerna i form av reseförbud, frysta tillgångar och förbud för företag i EU samt EU-medborgare att göra medel tillgängliga i förhållande till ytterligare 160 personer, bestående av:

• 14 oligarker och framstående personer inom näringslivet som är verksamma inom ekonomiska sektorer, exempelvis jordbruk, läkemedel och telekommunikation, som utgör betydande inkomstkällor för den ryska federationen, och deras familjemedlemmar; samt
• 146 ledamöter i det ryska federationsrådet, vilka ratificerade regeringsbeslutet om fördraget om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd mellan Ryska federationen och Folkrepubliken Donetsk och mellan Ryska federationen och Folkrepubliken Lugansk. 

Utöver detta beslutade EU den 9 mars 2022 om ytterligare restriktionsåtgärder vad avser export av sjöfartsvaror och radiokommunikationsteknik till Ryssland. De utökade sanktionerna innebär:

• Förbud mot att sälja, överföra, tillhandahålla eller exportera (direkt eller indirekt) vissa listade varor och teknik för sjöfart till alla fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Ryssland, för användning i Ryssland eller för placering ombord på ett fartyg med rysk flagg;
• Förbud att, direkt eller indirekt, tillhandahålla tekniskt bistånd, förmedlingstjänster eller andra tjänster rörande varor och teknik för sjöfart; samt
• Förbud att, direkt eller indirekt, tillhandahålla finansiering eller ekonomiskt bistånd som rör listade varor och teknik för sjöfart.

I tillägg till detta beslutade EU vidare om sanktioner mot den belarusiska finanssektorn:

• Uteslutande av Belagroprombank, Bank Dabrabyt och Development Bank of the Republic of Belarus, och dessa bankers belarusiska dotterbolag, från SWIFTS meddelandesystem;
• Förbud mot transaktioner med Belarus centralbank som innefattar förvaltning av reserver eller tillgångar och tillhandahållande av offentlig finansiering för investeringar i och handel med Belarus;
• Från och med 12 april 2022, förbud mot notering och tillhandahållande av tjänster som är kopplade till aktier i belarusiska statsägda företag på EU:s handelsplatser;
• Förbud mot insättningar överstigande 100 000 euro från belarusiska medborgare eller boende i Belarus, belarusiska kunders innehav av konton i värdepapperscentraler i EU och försäljning av värdepapper denominerade i euro till belarusiska kunder; samt
• Förbud mot att tillhandahålla eurosedlar till Belarus.

Det fjärde sanktionspaketet

Den 15 mars 2022 beslutade EU om ytterligare sanktioner gentemot Ryssland. Sanktioner riktar sig bland annat mot Rysslands energi- och stålindustrier. Listan på personer och enheter som omfattas av sanktionerna har dessutom utökats. De utökade sanktioner innebär följande:

• Ett fullständigt förbud mot alla transaktioner med vissa ryska statsägda företag inom olika sektorer som tillhör Kremls militärindustriella komplex.
• Ett EU-importförbud för de stålprodukter som för närvarande omfattas av EU:s skyddsåtgärder, vilket uppgår till cirka 3,3 miljarder euro i förlorade exportintäkter för Ryssland. Ökade importkvoter kommer att delas ut till andra tredjeländer för att kompensera.
• Ett långtgående förbud mot nya investeringar i den ryska energisektorn, med begränsade undantag för civil kärnenergi och transport av vissa energiprodukter tillbaka till EU.
• Ett EU-exportförbud mot lyxvaror (t.ex. lyxbilar, smycken etc.) för att direkt drabba den ryska eliten.
• Listan över sanktionerade personer och enheter utökats ytterligare till att omfatta fler oligarker och affärseliter kopplade till Kreml, såväl som företag aktiva i militära och försvarsområden, som logistiskt och materiellt stödjer invasionen. Det finns också nya listor över aktörer som är aktiva inom desinformation.
• Ett förbud mot kreditvärdering av ryska och ryska företag från EU:s kreditvärderingsinstitut och tillhandahållande av kreditvärderingstjänster till ryska kunder, vilket skulle leda till att de förlorar ytterligare tillgång till EU:s finansmarknader.

De banker som hittills har uteslutits från betalsystemet SWIFT utgörs av Rysslands största statliga- och privatägda banker.  Bankerna som har uteslutits är följande:

• Bank Otkritie
• Novikombank
• Promsvyazbank
• Bank Rossiya
• Sovcombank
• VNESHECONOMBANK (VEB)
• VTB BANK

Det femte sanktionspaketet

Den 8 april 2022 beslutade EU om ett femte sanktionspaket. De nya sanktionerna utgörs av ett flertal nya åtgärder för att försvaga Rysslands regering och Rysslands ekonomi. De nya sanktionerna utgörs av bland annat:

• Ett förbud mot att köpa, importera eller överföra ryskt kol och övriga fasta fossila bränslen (börjar gälla i augusti 2022).
• Ett förbud mot att ge tillgång till EU:s hamnar för ryskregisterade fartyg. Undantag ges dock för jordbruksprodukter, matprodukter, humanitär hjälp och energi.
• Ett förbud mot alla ryska och belarusiska vägtransportföretag som hindrar dem från att transportera gods på väg inom EU, detta inkluderar även transporter som reser igenom EU.
• Ytterligare exportförbud, särskilt riktade mot flygbränsle och avancerade elektroniska produkter.
• Ytterligare importförbud samt importkvoter för produkter som: trä, cement, glas, konstgödsel, skaldjur och sprit
• Ett flertal ekonomiska åtgärder i syfte att stärka de redan existerande sanktionerna och motverka de kryphål som finns. Detta innefattar bland annat ett generellt förbud mot ryska företag att delta i offentliga upphandlingar, uteslutning av allt ekonomiskt bistånd till ryska offentliga organ, utökat förbud mot insättningar i kryptovaluta och utökat förbud mot försäljning av sedlar och överlåtbara värdepapper.

Fortsättningsvis beslutade EU-rådet att sanktionera företag vars produkter eller teknologi som varit inblandat i invasion av Ukraina. Dessa sanktioner omfattar även personer såsom oligarker, affärsmänniskor, politiker och övriga personer som systematiskt spridit desinformation om Rysslands invasion av Ukraina. Fortsättningsvis så införs ett transaktionsförbud av fyra ryska banker som står för 23 procent av banksektorn i Ryssland. Efter att de fyra bankerna blivit borttagna från SWIFT kan bankerna bli mål för frysning av tillgångar och därigenom skärs de av från EU-marknaden. De banker som omfattas är:

• Otkritie FC Bank

• Novikombank

• Sovcombank

• VTB Bank

Det sjätte sanktionspaketet

Den 30-31 maj 2022 beslutade EU om ett sjätte sanktionspaket som omfattar råolja och andra petroleumprodukter som levereras från Ryssland till en medlemsstat, med ett tillfälligt undantag för råolja som levereras i pipelines.

Det sjunde sanktionspaketet

Den 21 juli 2022 antogs ett sjunde sanktionspaket mot Ryssland. Sanktionspaketet inkluderar bland annat:

• Ett importförbud för guld av ryskt ursprung, som har exporterats från Ryssland till EU eller till ett tredjeland därefter. Förbudet omfattar även smycken.
• Ett utökat förbud mot att ta emot insättningar. Förbudet omfattar nu även insättningar från juridiska personer, organ eller enheter som är etablerade i länder utanför EU och som ägs av ryska medborgare eller fysiska personer som är bosatta i Ryssland. 

Det sjunde sanktionspaketet innebär även en utökning av listan över sanktionerade personer och enheter.

Det åttonde sanktionspaketet

Den 5 oktober 2022 antogs det åttonde sanktionspaketet, för att öka trycket på den ryska regeringen och ekonomin samt begränsa Rysslands import- och exportförmåga ytterligare. De nya åtgärderna inkluderar bland annat:

• Ett pristak för sjötransporter av rysk olja till länder utanför EU samt ytterligare restriktioner för sjötransporter av råolja och andra petroleumprodukter till länder utan för EU, inklusive tjänster relaterade till sådan transport.
• Ett förbud för EU-medborgare att inneha vissa tjänster i styrande organ för ryska statsägda företag.
• Ytterligare tjänsteförbud, blandat annat för IT-tjänster och juridisk rådgivning.
• Ytterligare restriktioner för produkter som kan bidra till att stärka Rysslands militära och tekniska förmåga, bland annat för vissa elektroniska komponenter och kemikalier.  
• Utvidgat importförbud för ryska stålprodukter. Därutöver införs även importrestriktioner för bland annat papper, pappersmassa, cigaretter, plast och kosmetika.

För att rikta in sig på dem som underlättar kringgåendet av EU:s sanktioner, beslutade Rådet också att utvidga kriterierna som kan ligga till grund för specifika uppföranden på listan över sanktionerade personer och enheter.

Det nionde sanktionspaketet

Den 16 december 2022 beslutade EU om ett nionde sanktionspaket. Det nionde sanktionspaketet omfattar bland annat:

• Restriktioner på export av varor och teknik med dubbla användningsområden.
• Ytterligare restriktioner inom banksektorn: den Ryska Regional Utvecklingsbanken adderas till listan över enheter med transaktionsförbud. Samtidigt införs en frysning av tillgångar för ytterligare två ryska banker (Credit Bank of Moscow och Dalnevostochny Bank).
• En utvidgning av exportförbudet för varor och teknik relaterade till luftfart, som bland annat innebär att det införs ett förbud mot direkt export av drönarmotorer till Ryssland och till länder utanför EU som kan förse Ryssland med drönare.
• Ett förbud mot nya investeringar i den ryska gruvsektorn, med undantag för stenbrytning och gruvdrift som omfattar vissa råvaror av avgörande betydelse.
• Ett förbud mot tillhandahållande av reklam, marknadsundersökningar och opinionsundersökningar till den Ryska federationen.

Samtidigt utökas också listan över sanktionerade personer och enheter.

Det tionde sanktionspaketet

Den 24 februari 2023, ett år efter den ryska invasionen av Ukraina, beslutade EU om ett tionde sanktionspaket. De ytterligare restriktiva åtgärderna innebär bland annat:

Listan över sanktionerade personer och enheter utökas och restriktiva åtgärder vidtas mot ytterligare 121 individer och enheter. De nya posterna inkluderar bland annat:

För att säkerställa effektiviteten av frysta tillgångar införs även en mer detaljerad rapporteringsskyldighet. 

USA:s sanktioner (uppdaterade per den 14 mars 2023)

USA har bland annat riktat åtgärder gentemot Rysslands största finansinstitutioner motsvarande 80% av Rysslands banktillgångar. Dessa är följande banker och kreditinstitutioner.

• Sberbank
• VTB Bank
• Otkritie
• Sovcombank
• Novikombank

Åtgärderna medför att transaktioner som sker genom de ovannämnda banker och kreditinstitut inte kommer kunna genomföras.

USA vidtar även åtgärder mot tio statligt ägda bolag, inklusive Gazprom, Gazprombank och Gazprom Neft samt två privatägda banker (Alfa-Bank och Credit Bank of Moscow). Därutöver fryser man tillgångar hos högt uppsatta personer inom Ryssland, såsom oligarker och personer nära till Putin. USA inför även ett exportförbud av vissa USA-tillverkade teknikprodukter som används inom det ryska försvaret samt krav på exporttillstånd för fler kategorier av produkter med dubbla användningsområden.

Dessutom har USA också lagt till president Putin, utrikesminister Lavrov och medlemmar av säkerhetsrådet till listan över personer med frysta tillgångar och reseförbud.

Den 8 mars 2022 antog president Biden en Executive Order om att förbjuda import av rysk olja, flytande naturgas och kol till USA. Förbud införs även mot amerikanska investeringar i Rysslands energisektor och finansiering eller annat möjliggörande av utländska bolag som gör investeringar för att producera energi i Ryssland.

USA har därefter, under 2022, fortsatt införa sanktioner mot Ryssland. Åtgärderna har bland annat omfattat:

• Implementering eller utökning av mer än 2000 sanktionslistor och 375 exportkontrollföretag, som bland annat omfattar tredjelandsaktörer som stödjer Rysslands krigsföring.
• Betydande restriktioner för militära och industriella varor som kan användas i Rysslands krigsföring.
• Ökade tullavgifter på hundratals ryska produkter som importeras till USA.
• Sanktioner mot Rysslands största finansiella institutioner. 
• Visumrestriktioner för medlemmar i den ryska militären.

Den 24 februari 2023, på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, meddelade USA nya sanktioner mot Ryssland. Åtgärderna vidtas i samordning med andra G7-länder. Sanktionerna syftar till att isolera Ryssland från den internationella ekonomin. Åtgärderna omfattar bland annat:

Motsanktioner av Ryssland (uppdaterade per den 14 mars 2023)

Som svar på västvärldens sanktioner har Ryssland beslutat att införa motsanktioner. Den 1 mars 2022 skrev Rysslands president under ”Russian Federation President’s decree No. 79 of 28 February 2022” och “Russian Federation President’s decree No. 81 of 1 March 2022”. Dokumenten trädde i kraft den 28 februari respektive 2 mars 2022 och ämnar att stabilisera Rysslands ekonomi och rubeln genom att bl.a. förhindra utflöde av kapital ur Ryssland. Den 5 mars 2022 antogs ett nytt dekret No. 95 ”On Temporary Order of Discharge of Obligations Towards Certain Foreign Creditors” som trädde i kraft samma dag.

Det första dekretet (No. 79) föranleder följande restriktioner.

• Ryska fysiska och legala personer som deltar i utländsk ekonomisk verksamhet måste sälja 80 % av sin utländska valuta som erhållits enligt utrikeshandel med utländska personer.
• Ryska fysiska och legala personer är förbjudna att tillhandahålla utländsk valuta genom låneavtal till personer som inte bor i Ryssland
• Ryska fysiska och legala personer är förbjudna att kreditera utländsk valuta till sina konton i utländska banker och andra finansinstitut och att överföra pengar till dem utan att öppna ett bankkonto genom utländska betaltjänster
• Rysk publika aktiebolag är förhindrade att återköpa sina egna värdepapper

Det andra dekretet, Russian Federation President’s decree No. 81 of 1 March 2022 omfattar transaktioner mellan Ryssland och vad Ryssland anser utgör ”fientliga stater”. Dessa transaktioner kommer att kräva ett särskilt tillstånd från ryska myndigheter och är följande transaktioner:

• Transaktioner som ger krediter och lån i ryska rubel och utländsk valuta
• Fastighetstransaktioner och säkerhetstransaktioner som skett efter den 22 februari 2022
• Förbuden gäller emellertid inte transaktioner där ryska myndigheter är parter. Ryssland har publicerat en lista över de stater som utgör ”fientliga stater”, vilket bl.a. omfattar Sverige och övriga EU-länder, USA, Ukraina, Japan, Norge och Storbritannien.

Genom det tredje dekretet, Russian Federation President’s decree No. 95 of 5 March 2022, infördes en särskild ordning för hur boende i Ryssland får återbetala skulder till bolag eller personer i eller kontrollerade av ”fientliga stater”. Dylika återbetalningar om över 10 miljoner rubel (eller motsvarande belopp i annan valuta) får bl.a. endast göras med tillstånd från finansdepartementet eller ryska centralbanken, eller via ett konto denominerat i rubel i en rysk bank i Ryssland, som öppnats i den utländska mottagarens namn. Genom åtgärden kan utländskt kapital låsas in i Ryssland och företags avetablering av verksamhet i landet försvåras.

Under mars och april 2022 antog Ryssland ytterligare åtgärder mot ”fientliga stater”. Åtgärderna omfattar bland annat:

• Alla penningöverföringar från ryska konton för utländska personer (juridiska eller fysiska) från ”fientliga stater” till deras konton utanför Ryssland är avstängda i sex månader. 
• Företag från ”fientliga stater” förbjuds att köpa annan valuta än rubel i Ryssland.
• Ryska statliga företag som omfattas av sanktioner från ”fientliga stater” får låta bli att publicera information om sin offentliga upphandling och sina leverantörer.
• Ryska försäkringsbolag får inte ingå avtal med försäkrings- och återförsäkringsbolag från ”fientliga stater”. Åtgärden gäller fram till och med den 31 december 2022.
• Ryska finansinstitut och banker får avstå från att offentliggöra viss information för att undvika sanktioner från ”fientliga stater”. Åtgärden gäller fram till och med den 31 december 2022.

Den 9 mars 2022 presenterade det ryska parlamentet även ett nytt lagförslag om extern förvaltning av bolag som ägs av personer från ”fientliga stater”. Lagförslaget som Edinaya Rossiya (regerande parti i det ryska parlamentet) godkände tillåter införandet av extern förvaltning i organisationer där mer än 25% av organisationen ägs av utländska personer från “fientliga stater”, för det fall företaget beslutar om att avveckla affärsverksamheten för att förhindra konkurser och rädda jobb. Med avveckling av affärsverksamhet avses alla åtgärder från aktieägarna som kan orsaka likvidation, avbrott i verksamheten eller konkurs vilket kommer att resultera i extern förvaltning. Den externa förvaltningen kommer att utövas av en rysk statligt ägd bank (VEB.RF).

Enligt media kan de företag som meddelar att de ämnar lämna Ryssland kunna vägra gå in i extern förvaltning om de inom fem dagar återupptar verksamheten eller säljer aktierna, förutsatt att verksamheten och att företagets anställda finns kvar. I annat fall skulle en domstol utse en tillfällig förvaltning på tre månader, varefter aktierna i det nya bolaget skulle läggas ut på auktion och det gamla företaget skulle likvideras. Köparen av det nya bolaget skulle då åta sig att behålla minst 2/3 av de anställda, och skulle fortsätta verksamheten i det gamla bolaget i minst ett år.

Den 3 mars 2023 undertecknade den ryska presidenten en förordning, som bland annat behandlar lagförslaget om extern förvaltning. Förordningen föreskriver att om företag som agerar som huvudentreprenörer för leverans av antingen arbeten eller tjänst enligt den statliga försvarsordern bryter mot kontraktsskyldigheter fram till dess att krigslagstiftningen hävs, ska rättigheterna för företagsmedlemmarna och befogenheterna för deras ledningsorgan upphävas. Detta gäller även för andra entreprenörer som är engagerade i sådana leveranser. Samtidigt ska en extern förvaltning införas i dessa företag. Ett särskilt utsett förvaltningsbolag kommer då fullgöra skyldigheterna enligt den statliga försvarsordern. 

Källor:

Press corner | European Commission (europa.eu)

Special meeting of the European Council – Consilium (europa.eu)

U.S. Treasury Announces Unprecedented & Expansive Sanctions Against Russia, Imposing Swift and Severe Economic Costs | U.S. Department of the Treasury

https://www.gov.uk/government/news/joint-statement-on-further-restrictive-economic-measures-26-february-2022

FACT SHEET: United States Bans Imports of Russian Oil, Liquefied Natural Gas, and Coal | The White House

Russia’s military aggression against Ukraine: EU agrees new sectoral measures targeting Belarus and Russia – Consilium (europa.eu)EU imposes restrictive measures on 160 individuals as a consequence of Russia’s military aggression against Ukraine – Consilium (europa.eu)

Publications Office (europa.eu) FACT SHEET: On One Year Anniversary of Russia’s Invasion of Ukraine, Biden Administration Announces Actions to Support Ukraine and Hold Russia Accountable  | The White House