Nytt avgörande om intresseavvägningen mellan jordbruksmark och solceller

Mark- och miljööverdomstolen har den 24 april 2026 i mål nr M 1533-25 lämnat viktiga klargöranden om den intresseavvägning som ska göras enligt 3 kap. 1 och 4 §§ miljöbalken. När sökanden vill ta brukningsvärds jordbruksmark krävs en konkret och välunderbyggd utredning som visar varför intresset av förnybar energi ska ges företräde framför intresset av livsmedelsproduktion.

Bakgrund till målet i Mark- och miljödomstolen

Bakgrunden till målet i Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) var att ett bolag hade ansökt om frivilligt tillstånd enligt 9 kap. 6 b § miljöbalken för att uppföra och driva en markbaserad solenergianläggning om 33 hektar på en fastighet i Halmstads kommun. Den planerade anläggningen skulle ha en installerad effekt om 28 MW och en beräknad årsproduktion om cirka 29 GWh. Verksamhetsområdet utgjordes huvudsakligen av brukningsvärd jordbruksmark. Både miljöprövningsdelegationen och mark- och miljödomstolen hade bifallit ansökan innan målet överklagades till MÖD.

MÖD:s prövning

Den huvudsakliga frågan som MÖD hade att ta ställning till var huruvida bolaget genom utredning hade visat att det väsentliga samhällsintresset av förnybar elproduktion inte kunde tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom att annan mark än brukningsvärd jordbruksmark togs i anspråk.

MÖD ansåg att bolagets lokaliseringsutredning enligt 3 kap. 4 § miljöbalken var godtagbar. För att ta jordbruksmarken i anspråk måste det emellertid framgå av utredningen att intresset av en solenergianläggning som producerar förnybar el väger över intresset av att bevara jordbruksmarken för livsmedelsproduktion. Vid den bedömningen ska ett väl underbyggt ställningstagande från länsstyrelsen tillmätas särskild vikt. I avsaknad av ett sådant uttalande ankommer det på verksamhetsutövaren att visa att behovet av den sökta verksamheten bör ges företräde.

I målet hade bolaget anfört att det fanns ett stort behov av att tillföra ny elproduktion medan förlusten av jordbruksmark ansågs medföra mycket liten påverkan på regionens livsmedelsförsörjning. Länsstyrelsen hade tillstyrkt ansökan och ansåg vid en samlad bedömning att tillskottet av förnybar elproduktion från anläggningen vägde tungt.

MÖD noterade emellertid att länsstyrelsen inte hade redogjort för några överväganden där intresset av att ta i anspråk marken för produktion av förnybar el hade ställts mot intresset av att bevara jordbruksmarken för livsmedelsproduktion. Uttalandet från länsstyrelsen ansågs därför inte så underbyggt och motiverat att det kunde tillmätas särskild vikt. Bevisbördan föll därmed på bolaget, som inte hade presenterat någon utredning som motiverade att intresset av förnybar energi skulle ges företräde framför livsmedelsproduktionen.

MÖD nådde därför slutsatsen att det inte visats att intresset av att lokalisera anläggningen på jordbruksmark vägde över intresset av att bevara jordbruksmarken för livsmedelsproduktion. Vid en tillämpning av 3 kap. 1 och 4 §§ MD kunde bolaget därför inte tillåtas att ta i anspråk den ifrågavarande marken för uppförandet av solenergianläggningen. MD:s dom och MPD:s beslut skulle därmed upphävas och bolagets ansökan avslås.

Praktiska medskick

MÖD:s domskäl visar att för att ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk krävs, utöver godtagbar lokaliseringsutredning, en väl underbyggd och motiverad intresseavvägning där intresset av den planerade verksamheten ställs mot livsmedelsproduktionsintresset. Ett väl underbyggt ställningstagande från Länsstyrelsen ska tillmätas särskild vikt vid bedömningen, men i avsaknad av ett sådant måste sökanden presentera en utredning som motiverar att intresset av förnyelsebar elproduktion bör ges företräde framför livsmedelsproduktionen. Det är dock fortsatt inte helt tydligt vad som krävs av länsstyrelsen eller verksamhetsutövaren.