Oenig riksdag röstar ja till nya konkurrensverktyg och lag om offentlig säljverksamhet

Riksdagen har beslutat om omfattande ändringar inom konkurrensrätten som ger Konkurrensverket nya möjligheter att ingripa både mot strukturella konkurrensproblem och mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Samtidigt har den nya lagen om offentlig säljverksamhet blivit en oväntad politisk stridsfråga, med löften om att lagen kan komma att rivas upp efter valet. För företag och offentliga aktörer innebär reformen både nya risker och betydande osäkerhet kring hur reglerna kommer att tillämpas i praktiken.

Nytt konkurrensverktyg

Med de nya ändringarna i konkurrenslagen kommer Konkurrensverket att få ett nytt verktyg för att ingripa mot strukturella konkurrensproblem även när det saknas misstanke om att en överträdelse har begåtts. Verktyget ger Konkurrensverket möjlighet att ålägga företag att vidta konkurrensfrämjande åtgärder, exempelvis ändrade avtalsvillkor, leveransskyldighet eller ökad pristransparens, efter utredning och allmänt samråd. Däremot kommer Konkurrensverket inte att kunna tvinga företag att sälja tillgångar. Företag som åläggs konkurrensfrämjande åtgärder kommer att kunna överklaga Konkurrensverkets beslut till Patent- och marknadsdomstolen.

Oppositionen instämde i regeringens bedömning att det nya konkurrensverktyget behövs men ansåg att Konkurrensverket även borde ges möjlighet att ålägga företag att avyttra tillgångar för att komma till rätta med strukturella konkurrensproblem.

Ny lag om offentlig säljverksamhet

Den nya lagen om offentlig säljverksamhet innebär ett skifte från dagens regler, eftersom Konkurrensverket inte längre behöver visa att konkurrensen faktiskt har skadats för att ingripa mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. I stället förbjuds vissa beteenden som typiskt sett missgynnar privata aktörers möjlighet att bedriva verksamhet, i synnerhet underprissättning, diskriminering, vägran att ge tillträde till infrastruktur och selektiva förfaranden. Konkurrensverket får dessutom beslutanderätt och möjlighet att påföra en så kallad marknadsstörningsavgift, medan offentliga aktörer också får nya krav på löpande redovisning och återkommande utvärdering av sin säljverksamhet.

Syftet med den nya lagen är att skydda privata företag mot osund konkurrens från offentliga aktörer. I propositionen framför regeringen att säljverksamhet som bedrivs inom offentlig sektor kan ha vissa fördelar som saknas i privat sektor, till exempel att offentlig säljverksamhet kan bedrivas utan vinstkrav utan risk att försättas i konkurs samt att offentliga aktörer i vissa fall kan finansieras med offentliga medel eller få tillgång till mer förmånliga lånevillkor än privata aktörer.

S, V och MP ställde sig starkt kritiska till den nya lagen om offentlig säljverksamhet och framförde i varsin motion att riksdagen borde avslå propositionen i den del som gäller nya regler om offentlig säljverksamhet. Alla tre partierna röstade nej till lagförslaget.

Centerpartiet röstade ja till lagförslaget och påtalade vikten av att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Samtidigt framförde C att offentlig säljverksamhet som fyller ett tydligt och motiverat syfte bör vara undantaget från lagens tillämpning, som exempelvis kommunala energibolag eller ”identitetsbärande kommunal verksamhet”, exempel­vis nöjesparken Liseberg.

S anser att den nya lagen är ett orimligt steg som innebär en risk för tvångsprivatisering och lovar att riva upp lagen om partiet vinner valet i höst, vilket dock kan visa sig svårgenomfört med tanke på att C röstade ja till lagen.

Enligt den nya lagen kan en viss offentlig säljverksamhet förbjudas om den på ett otillbörligt sätt påverkar möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Konkurrensverket kan dock inte tvinga igenom en privatisering av offentlig säljverksamhet. Offentliga säljverksamheter som är försvarbara från allmän synpunkt är dessutom skyddade från ingripande, till exempel kommunala energibolag.

Upplysningsplikt för (alla) företagsförvärv (för vissa)

En annan ändring i konkurrenslagen är att vissa företag, under vissa förutsättningar, i framtiden kommer att kunna åläggas en skyldighet att informera Konkurrensverket om alla företagsförvärv som företagen genomför, oavsett storlek, antal eller andra kvalificeringsgrunder. Enligt propositionen bör denna informationsskyldighet riktas mot företag som verkar på koncentrerade marknader, det vill säga marknader där ett fåtal aktörer har höga marknadsandelar.

Kommentar

Det är ovanligt att lagändringar på konkurrensrättsområdet blir föremål för politiska stridigheter. De flesta ändringarna som genomförts de senaste åren har sitt ursprung i EU-rätten och passerar därmed genom riksdagen utan någon större politisk debatt. Den nya lagen om offentlig säljverksamhet har dock seglat upp som en oväntad valfråga. Om S vinner nästa val kan lagen komma att bli synnerligen kortlivad.

Bortom den politiska debatten kvarstår många frågetecken kring hur den nya lagen kommer att tillämpas i praktiken. Regeringen har valt att lägga mindre fokus på konkurrensbedömningen och det tidigare kravet på att Konkurrensverket behöver visa att en offentlig säljverksamhet faktiskt skadar eller kan skada konkurrensen. Det är därför oklart hur Konkurrensverket kommer att bedöma vad som avses med otillbörlig påverkan på privata företags möjligheter att bedriva verksamhet på marknaden. Offentliga aktörer kommer dock att behöva göra en översyn av sina säljverksamheter för att bedöma om dessa kan ha en otillbörlig påverkan på privata aktörer och därmed kan vara oförenliga med lagen. Enligt lagen kommer det att finnas ett krav på att offentliga aktörer utvärderar sin säljverksamhet och årligen särredovisar intäkter och kostnader genom att upprätta en särskild redovisning av säljverksamheten.

I och med att Konkurrensverket med det nya konkurrensverktyget ges möjlighet att ålägga företag att vidta konkurrensfrämjande åtgärder uppkommer en överhängande konkurrensrättslig risk för privata företag, särskilt företag på koncentrerade marknader där det endast finns ett fåtal aktörer. I allmänhet kan ett företag säkerställa konkurrensrättslig compliance genom att till exempel utbilda personalen om konkurrensöverträdelser och att ha policyer på plats för att motverka risken för konkurrensöverträdelser. Konkurrensverkets nya verktyg kan dock användas även om det inte finns någon misstanke om att en överträdelse har begåtts, varför det blir svårare att värja sig mot. Att behöva implementera åtgärder som Konkurrensverket beslutat om kan bli kommersiellt utmanande och kostsamt för företaget att övervaka. Den regulatoriska bördan för företag på koncentrerade marknader förväntas därför öka till följd av Konkurrensverkets nya befogenheter. Ändringarna i konkurrenslagen och den nya lagen om offentlig säljverksamhet avses att träda i kraft den 1 augusti 2026, medan bestämmelserna om återkommande utvärdering och särredovisning av offentlig säljverksamhet avses träda i kraft först den 1 januari 2027.