Regeringen föreslår ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter

Den 9 september 2025 presenterade regeringen en proposition gällande ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter. Förslaget innebär att det ska vara straffbart även för den som har lovlig tillgång till en teknisk företagshemlighet att olovligen utnyttja eller röja företagshemligheten. Förslaget syftar till att ge bättre förutsättningar för företagande, teknisk utveckling och ökad konkurrenskraft, samt att möta hotet som industrispionage utgör mot den svenska industrin och det svenska samhället.

”Nya hot har ökat behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd” – så sammanfattar regeringen bakgrunden till propositionen som publicerades den 9 september 2025. För en kunskapsintensiv nation som Sverige krävs ett starkt och ändamålsenligt skydd för företagshemligheter. I en tid präglad av en konfliktfylld omvärld, ökad digitalisering, internationell konkurrens och ett ökat hot från cyberspionage, har hotbilden mot företagshemligheter förändrats sedan nuvarande straffansvar för angrepp på företagshemligheter utformades på 1980-talet. Behovet av ett mer heltäckande straffrättsligt skydd har därför ökat.

I dag är det straffbart att olovligen bereda sig tillgång till eller anskaffa en företagshemlighet. Däremot omfattar straffbestämmelserna inte den som har lovlig tillgång till den företagshemliga informationen. Sådana personer kan göra sig skyldiga till olovligt utnyttjande eller röjande av företagshemlighet, men dessa angrepp är i dag inte straffbara utan kan endast föranleda skadeståndsansvar.

Regeringens förslag innebär att det ska vara straffbart även för den som har lovlig tillgång till en företagshemlighet att uppsåtligen och olovligen utnyttja eller röja företagshemligheten. Det utökade straffansvaret ska omfatta personer som har fått del av företagshemligheten till följd av anställning eller därmed jämförligt deltagande i en näringsidkares- eller forskningsinstitutions verksamhet, exempelvis vid bemanningsuppdrag. Förslaget omfattar endast tekniska företagshemligheter, såsom framställningsprocesser, ritningar och annan produktionsrelaterad information. Kommersiella hemligheter, exempelvis kundlistor och affärsplaner, omfattas inte.

De nya brotten – olovligt utnyttjande av teknisk företagshemlighet och olovligt röjande av teknisk företagshemlighet – föreslås kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. För grova brott föreslås fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Ringa fall ska inte vara straffbara. Vid bedömningen av om ett fall är ringa ska särskilt beaktas om gärningen har begåtts efter att anställningen eller det jämförliga deltagandet har upphört. Denna avgränsning syftar till att balansera skyddet för företagshemligheter mot behovet av rörlighet på arbetsmarknaden.

Det föreslås också vissa följdjusteringar i företagshemlighetslagen för att lagens nuvarande bestämmelser om brott ska omfatta även de nya brotten, exempelvis vad gäller straffansvar för olovlig befattning med företagshemlighet och skadeståndsansvar. Propositionen innehåller vidare förslag om att hemliga tvångsmedel, såsom hemlig avlyssning och övervakning, ska få användas vid förundersökning om statsstyrt olovligt röjande av teknisk företagshemlighet. Även preventiva tvångsmedel i syfte att förebygga, förhindra eller upptäckta statsstyrt olovligt röjande av tekniska företagshemlighet föreslås kunna användas. Med statsstyrt olovligt röjande avses fall där det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller understötts av främmande makt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Cederquist följer rättsutvecklingen och hjälper er gärna att svara på frågor rörande företagshemlighetslagen.