Regler rörande politisk reklam och ny vägledning från IMY

Den 10 oktober 2025 började EU:s förordning om politisk reklam (Transparency and Targeting of Political Advertising) (”TTPA”) att gälla. TTPA är ett regelverk som syftar till att öka transparensen kring politisk reklam och värna om fria och rättvisa demokratiska processer. Förordningen ska bland annat göra det lättare att förstå när ett budskap utgör politisk reklam, vem som står bakom reklamen och varför en viss mottagare får se den.

I det följande redogör vi kort för innebörden av den nya förordningen och den vägledning som publicerats av IMY.

Vad är politisk reklam och vem träffas av TTPA?

TTPA gäller när någon sprider eller offentliggör ett politiskt reklambudskap inom EU:s gränser, eller till EU:s medborgare och gäller för alla former av politisk reklam. Definitionen av ”politisk reklam” är bred och omfattar olika åtgärder, utarbetande, placering, främjande, publicering, tillhandahållande eller spridning, av ett budskap (oberoende av metod). Åtgärderna sker normalt mot en ersättning, inom en intern verksamhet eller som en del av en politisk kampanj. Budskapet ska vara kopplat till en politisk aktör eller vara utformat för att påverka resultatet av ett val, en folkomröstning eller en lagstiftningsprocess.

I TTPA uppställs krav på att det tydligt ska framgå att ett budskap är politisk reklam genom en särskild märkning, samt  vem som står bakom. Det ska också finnas, hänvisas till, ett transparensmeddelande, som exempelvis ger ytterligare information om ekonomiska omständigheter kring meddelandet och eventuell koppling till val eller lagstiftningsinitiativ.

TTPA uppställer krav för olika typer av aktörer; sponsorer, tillhandahållare av reklamtjänster och utgivare av politisk reklam. Att flera olika aktörer träffas blir i en svensk kontext särskilt relevant, eftersom politiken ofta har nära kopplingar till den ideella sektorn, exempelvis genom fackförbund, tankesmedjor och andra intresseorganisationer. Reglerna i TTPA är därför inte bara relevanta för politiska partier, utan även för andra organisationer som deltar i, möjliggör eller tjänar ekonomiskt på, politisk reklam.

Särskilt om riktad politisk onlinereklam och vägledning från IMY

I TTPA uppställs särskilda krav för riktad politisk onlinereklam, d.v.s. reklam som sker online där särskilt inriktningsteknik och annonsleveransteknik används och som inbegriper behandling av personuppgifter. För delarna av förordningen som rör riktad politisk onlinereklam är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) tillsynsmyndighet (för övriga delar av förordningen har Mediemyndigheten huvudansvaret).

För att ge vägledning inför valet i Sverige 2026 har IMY i mars 2026 publicerat en särskild vägledning om riktad politisk onlinereklam. Den nya vägledningen från IMY är inte bindande och det framhålls särskilt att rättsläget fortfarande är under utveckling. Flera frågor kan därför komma att preciseras längre fram. Vägledningen kan nås via följande länk: Vägledning om riktad politisk onlinereklam.

IMY framhäver i vägledningen att reglerna om politisk onlinereklam blir tillämpliga när fyra förutsättningar är uppfyllda: (i) det ska vara fråga om politisk reklam, (ii) reklamen ska ske online, (iii) inriktnings- eller annonsleveransteknik ska användas och (iv) personuppgifter ska behandlas i samband med spridningen. I begreppet ”onlinereklam” omfattas enligt IMY inte bara reklam på webbsidor, i sociala medier och appar, utan även direktkommunikation över internet, såsom e-post och snabbmeddelanden.

IMY betonar också att riktad politisk onlinereklam endast är tillåten under relativt snäva förutsättningar. Till exempel gäller följande krav och förbud:

• Krav på uttryckligt och separat samtycke: den registrerade måste uttryckligen samtycka till att personuppgifter behandlas för politiska reklamändamål. Samtycket ska vara separat och uttryckligt samt uppfylla kriterierna på ett giltigt samtycke enligt GDPR.
• Förbud mot insamling från tredje part: personuppgifterna måste ha samlats in från den registrerade direkt av den personuppgiftsansvariga. Uppgifter som hämtas in från externa aktörer får alltså som utgångspunkt inte användas för riktad politisk onlinereklam.
• Förbud mot profilering med känsliga personuppgifter: profilering som bygger på till exempel politiska åsikter, hälsa, etniskt ursprung eller andra känsliga personuppgifter är förbjuden.
• Förbud mot att rikta reklam mot barn: riktad politisk onlinereklam får inte användas om den personuppgiftsansvariga med rimlig säkerhet vet att mottagaren åtminstone ett år yngre än rösträttsåldern som gäller nationellt, vilket i Sverige blir 17 år.

Reglerna för riktad onlinereklam innehåller också krav på den personuppgiftsansvariga att bland annat upprätta en policy för den riktade politiska onlinereklamen, föra register över riktade politiska onlinereklamen och göra en årlig intern riskbedömning som måste offentliggöras. Målgrupperna för reklamen ska också informeras så att de förstår hur och varför de har fått det politiska reklammeddelandet. Vi på Cederquist följer utvecklingen på området och bistår gärna i frågor om TTPA, eller övriga marknadsförings- eller dataskyddsfrågor