Skärpta sanktioner och ökad tillsyn

Sanktioner har länge varit ett centralt instrument i utrikespolitiken och används i allt större utsträckning. Sanktionsregelverken skärps dessutom fortsatt, både i omfattning och i krav på efterlevnad. Det drivs bland annat av geopolitiska spänningar, ökad tillsyn och nationella lagstiftningsåtgärder. Den senaste utvecklingen ger inget stöd för att sanktionsområdet skulle vara på väg att tappa i betydelse. Tvärtom talar mycket för att företag även framöver behöver följa området noga för att säkerställa regelefterlevnad. I det följande belyser Cederquist några av de senaste utvecklingarna på sanktionsområdet och varför de är viktiga att känna till.

Ytterligare sanktioner på EU-nivå

EU har fortsatt att skärpa sanktionerna mot Ryssland under 2026. Den 23 april antog EU sitt tjugonde sanktionspaket mot Ryssland. Paketet omfattar 120 ytterligare individuella listningar, det högsta antalet på två år, samt flera ekonomiska sanktioner. Åtgärderna riktar sig bland annat mot den ryska ekonomin, energiintäkterna och den så kallade skuggflottan. Paketet innehåller även åtgärder mot sanktionskringgående, kryptotjänster och tillgången till känslig teknik som används på slagfältet. För första gången använder EU dessutom sitt så kallade anti-kringgåendeverktyg, vilket förbjuder export av vissa varor till ett tredje land.

Sedan mars 2014 har EU successivt infört restriktiva åtgärder mot Ryssland. Bakgrunden är bland annat den olagliga annekteringen av Krim, den fullskaliga invasionen av Ukraina och de olagliga annekteringarna av Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Hittills har 20 sanktionspaket antagits. Samtidigt pågår redan förberedelserna för ett nytt paket. Det tjugoförsta paketet väntas presenteras i slutet av juni eller början av juli och kan omfatta ytterligare åtgärder mot ryska banker, finansinstitut och företag inom den ryska försvarsindustrin. Även bolag som misstänks sälja stulet ukrainskt spannmål uppges vara aktuella för sanktioner.

Utöver sanktionerna mot Ryssland har EU även antagit nya sanktioner på andra håll, bland annat i Mellanöstern. EU har dessutom förlängt flera tidigare beslutade sanktioner. I slutet av februari 2026 förlängde EU exempelvis sanktionerna mot Belarus med ytterligare ett år, och i slutet av mars 2024 förlängdes även sanktionerna mot Iran. Även utanför EU, inte minst i USA, införs löpande nya sanktioner.

Skärpt tillsyn för att motverka sanktionsöverträdelser

Mycket tyder också på att Sverige skärper sina åtgärder för att upprätthålla EU:s sanktioner mot Ryssland. Den 11 maj 2026 häktades en företagsledare misstänkt för grovt sanktionsbrott. Han är den andra personen som misstänks ha fört ut verkstadsprodukter från Sverige med den ryska militärindustrin som slutanvändare. Ett annat exempel är att den nationella insatsstyrkan i slutet av mars 2026 genomförde husrannsakningar hos ett större företag i Sundsvall. Två högt uppsatta chefer anhölls misstänkta för grovt sanktionsbrott, men försattes senare på fri fot. Misstankarna kvarstår dock och förundersökningen fortsätter.

Konsekvenser vid sanktionsöverträdelser

Överträdelser av sanktioner kan leda till sanktionsavgifter, men också till straffrättsliga påföljder för ansvariga personer inom organisationen. I svensk rätt regleras internationella sanktioner genom lag (2025:327) om internationella sanktioner. Lagen trädde i kraft den 10 juni 2025. Den innebär skärpta straff för överträdelser av internationella sanktioner och kriminaliserar även ringa överträdelser. Nya brottsbeteckningar har införts i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott. Därtill har försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott kriminaliserats. En bestämmelse om anmälningsplikt har också införts. Den innebär att vissa myndigheter ska anmäla till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten om det finns anledning att anta att ett brott enligt lagen har begåtts.

Rutiner för sanktionsregelefterlevnad

Denna typ av brottslighet sker ofta i flera led och med flera mellanhänder, vilket visar hur komplexa sanktionsöverträdelser kan vara. För svenska företag innebär detta en reell risk att ovetande bli en del av leveranskedjor där sanktionerade personer, enheter eller länder förekommer. Arbetet med sanktionsregelefterlevnad behöver därför genomsyra hela organisationen, med fokus på compliance och kontrollåtgärder genom hela leveranskedjan. Det bör stödjas av utbildning och tydliga interna riktlinjer. Företag bör också ha rutiner för due diligence av affärspartners, särskilt när motparten är etablerad i exempelvis Ryssland, Belarus eller Iran. Eftersom sanktionslistorna förändras över tid behöver kontrollerna följas upp regelbundet. Dokumentationen bör också sparas systematiskt för att kunna visa regelefterlevnad vid tillsyn och hantera frågor i efterhand.