Stöd för EU-omfattande PFAS-begränsning – nu finns möjlighet att yttra sig

Den 26 mars 2026 meddelade Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) att myndighetens två vetenskapliga kommittéer, Risk Assessment Committee (RAC) och Committee for Socio-Economic Analysis (SEAC), stödjer en EU-omfattande begränsning av tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av PFAS, med vissa riktade undantag. Fram till 25 maj finns möjlighet att yttra sig över förslaget.

ECHA:s besked är ett viktigt steg i EU:s arbete med att begränsa PFAS. Frågan har varit högt prioriterad sedan EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet presenterades 2020, där kommissionen uttalade att PFAS som utgångspunkt ska fasas ut, med undantag för användningar som är nödvändiga för samhället.

Även om ett slutligt regelverk ännu inte är på plats innebär kommittéernas ställningstaganden att en bred EU-reglering nu framstår som allt mer sannolik. För företag som tillverkar, använder eller sätter produkter med PFAS på marknaden finns det därför skäl att redan nu analysera hur verksamheten kan påverkas.

Begränsningsförslaget

Förslaget om att begränsa PFAS i hela EU lämnades in till ECHA den 13 januari 2023. Sverige var ett av de länder som stod bakom förslaget. Det är det mest omfattande begränsningsförslag som hittills har lagts fram enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH och omfattar omkring 14 000 syntetiska ämnen som används inom ett stort antal branscher och produktkategorier.

Det offentliga samrådet om förslaget pågick mellan den 22 mars och den 25 september 2023. Därefter har förslaget granskats av ECHA:s vetenskapliga kommittéer.

Kommittéernas yttranden

RAC antog sitt slutliga yttrande den 2 mars 2026. Kommittén bedömer att redan gällande reglering inte är tillräcklig och att ytterligare åtgärder på EU-nivå behövs. RAC framhåller också att eventuella undantag bör kombineras med riskhanteringsåtgärder för att minska utsläpp. Som exempel nämns anläggningsspecifika PFAS-hanteringsplaner, informationskrav i leverantörskedjan, konsumentmärkning och rapportering av PFAS-utsläpp till ECHA.

SEAC enades den 10 mars 2026 om ett utkast till yttrande. I utkastet stöds riktade undantag för vissa användningar där alternativ ännu inte finns tillgängliga och där en kostnads-nyttoanalys talar för att ett undantag är proportionerligt. Inriktningen tyder på att ett framtida regelverk kan komma att innehålla sektorsspecifika övergångslösningar, men samtidigt vara betydligt mer långtgående än dagens reglering.

Samråd och nästa steg

ECHA har nu öppnat ett 60-dagars samråd om SEAC:s utkast till yttrande. Samrådet pågår till den 25 maj 2026 och riktar sig till aktörer som kan bidra med underbyggda synpunkter och branschspecifik information. Frågorna i samrådet omfattar bland annat PFAS-tillverkning, textilier, läder, förpackningar, metallbeläggning, konsumentprodukter, kosmetika, medicinteknik, transport, elektronik och halvledare, energi, byggprodukter, smörjmedel samt petroleum- och gruvsektorn.

Företag som berörs av PFAS-regleringen bör överväga att delta i samrådet, eftersom inkomna synpunkter kan få betydelse för SEAC:s slutliga yttrande och därmed också för den slutliga utformningen av en kommande begränsning.

SEAC väntas anta sitt slutliga yttrande i slutet av 2026. Därefter ska både RAC:s och SEAC:s yttranden överlämnas till EU-kommissionen, som därefter lägger fram ett förslag till begränsning för vidare behandling och omröstning i REACH-kommittén.

Praktiska konsekvenser för företag

Kommittéernas yttranden förstärker bilden av att en bred EU-begränsning av PFAS inte längre främst är en teoretisk möjlighet, utan en fråga om när och hur den genomförs. Företag som tillverkar, använder eller sätter produkter som innehåller PFAS på marknaden bör därför redan nu kartlägga hur verksamheten kan påverkas och vilka delar som kan komma att omfattas.

I praktiken kan det finnas skäl att särskilt analysera tillgången till alternativ, möjligheten att omfattas av undantag, förväntade övergångsperioder samt vilka krav som kan komma att ställas på spårbarhet, informationsflöden och utsläppshantering. För många företag blir även leverantörskedjan central, inte minst eftersom dokumentation och transparens sannolikt kommer att få ökad betydelse.