Nyhet
2022.03.01

Sustainable Finance – så påverkas finansmarknadens aktörer

För snart ett år sedan trädde Disclosureförordningen i kraft med särskilda transparenskrav för aktörer på den finansiella marknaden. Sedan dess har lagstiftningsarbetet inom Sustainable Finance rusat. Advokaten Mikaela Reinhammar berättar om de nya regelverken och informerar om vad som kommer inom den närmsta tiden.

Vad handlar Sustainable Finance om?

Klimatförändringar rankas som det största globala hotet mot vår ekonomi[1] och därför blir det allt viktigare att finansiella riskramverk inkluderar risker som uppkommer till följd av klimatförändringar. 2018 antog EU-kommissionen en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt i syfte att kanalisera privat kapital till hållbara verksamheter och bekosta den omställning som krävs för att möta klimatmålen i Parisavtalet. Sustainable Finance är ett samlingsnamn för de praktiker och regelverk som har arbetats fram till följd av EU-kommissionens handlingsplan och innefattar bland andra Disclosureförordningen, Taxonomiförordningen, förslaget om en EU-förordning för gröna obligationer, samt förslagen om ett nytt Corporate Sustainability Reporting Directive och ett nytt Corporate Sustainability Due Diligence Directive. Den 1 janauri 2022 trädde de första delarna av Taxonomiförordningen i kraft och fler regler väntas.

Vilka krav innebär regelverken?

Inom ramen för Sustainable Finance finns flera olika regelverk som påverkar olika aktörer. Transparenskraven i Disclosureförordningen är direkt tillämpliga på fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder, försäkringsbolag, vissa värdepappersbolag och kreditinstitut med tillstånd till diskretionär portföljförvaltning, med flera. Genom Disclosureförordningen blev aktörerna bland annat skyldiga att:

  • kategorisera sina finansiella produkter i olika hållbarhetsnivåer;
  • lämna särskild information om hållbarhet och upprätta interna styrdokument; och
  • integrera hållbarhetsrisker vid beslut om investeringar och vid tillhandahållande av rådgivning.

För att minska förekomsten av greenwashing infördes även ett särskilt marknadsföringskrav som innebär att marknadsföringen av bolagen och deras finansiella produkter måste vara förenlig med den information som bolagen lämnar enligt Disclosureförordningen. Under hösten kommer även följdändringar att ske i bland annat MiFID II, IDD, UCITS och AIFMD, till följd av Disclosureförordningen och som påverkar bland annat produktstyrningsreglerna och det allmänna riskramverket. Den 1 januari 2023 träder en delegerad förordning i kraft som ytterligare specificerar hur hållbarhetsinformation ska lämnas enligt Disclosureförordningen.

Taxonomiförordningen tillämpas i huvudsak på samma aktörer som Disclosureförordningen, men gäller även stora företag av allmänt intresse med minst 500 anställda. Taxonomiförordningen med tillhörande delegerade akter utgör ett klassifikationssystem för att bedöma olika verksamheters miljömässiga hållbarhet och tar sikte på de sektorer som står för högst koldioxidutsläpp, såsom transportsektorn, infrastruktursektorn, fastighetssektorn. Förordningen innefattar bland annat särskilda regler för hållbarhetsrapporteringen som en del av årsredovisningen där bolagen behöver lämna information om hur stor del av bolagens verksamhet som är miljömässigt hållbar enligt Taxonomiförordningen.

Vidare kommer Corporate Sustainability Reporting Directive att utvidga tillämpningsområdet för vilka företag som har en skyldighet att lämna hållbarhetsrapport som en del av årsredovisningen och därmed ändra det nuvarande Non-Financial Reporting Directive. Det nya föreslagna direktivet innefattar även krav på hur hållbarhetsrapporten ska utföras för olika typer av aktörer. Gemensamt för de som föreslås omfattas av det nya direktivet är att hållbarhetsrapporten ska innefatta information om hur stor del av bolagens verksamhet som är miljömässigt hållbar enligt den modell som fastslås i Taxonomiförordningen med delegerade akter.

Därtill presenterade EU-kommissionen för bara ett par dagar sedan ett nytt förslag till Corporate Sustainability Due Diligence Directive som innefattar krav på hur due diligence ska utföras i stora företag med minst 500 anställda. Direktivet omfattar även vissa högriskbolag med minst 250 anställda, definierade som bolag vars omsättning till minst hälften kommer från sektorer inom exempelvis textilindustrin, jordbruksindustrin eller utvinning av mineraltillgångar. De bolag som enligt förslaget kommer att omfattas av det nya direktivet åläggs bland annat en skyldighet:

  • att identifiera, förebygga och minimera negativa konsekvenser som bolagen kan ha för mänskliga rättigheter och miljön, samt
  • att upprätta nya styrdokument för sin due diligence-process.

I direktivet föreslås även ett transparenskrav som innebär att resultatet av bolagens due diligence ska redovisas på bolagens webbplatser.

Vilka åtgärder behöver aktörerna vidta?

Aktörer som omfattas av de nya regelverken behöver kartlägga hur reglerna påverkar verksamheten och säkerställa att regelverken är implementerade i tid. Det gäller både aktörer som påverkas direkt av de nya reglerna – exempelvis finansmarknadsaktörer – och indirekt, exempelvis bolag som önskar göra sig attraktiva för hållbart investeringskapital.

Beroende på vilka regelverk som blir tillämpliga på aktören behöver olika åtgärder vidtas. Här är några av de åtgärder som gäller gemensamt:

  • Analysera om bolaget påverkas av något av de nya regelverken
  • Säkerställ att bolaget har tillgång till operationell och legal kompetens som krävs för att leva upp till de nya kraven
  • Se över och budgetera för de omfattande åtgärder som kommer krävas om bolaget är föremål för nya regulatoriska krav
  • Tillse att bolaget håller sig uppdaterat och följer den legala utvecklingen som är relevant för bolagets verksamhet

Regelverken är både omfattande och komplexa, och därför är det hög tid att påbörja processen för de implementeringsåtgärder som kommer att krävas under 2022 och början av 2023.

Vad händer nu?

Om ditt bolag ännu inte har påbörjat kartläggningen av reglernas påverkan på verksamheten bör det göras snarast. Vi rekommenderar att ni anlitar en specialiserad rådgivare inom Sustainable Finance som kan bistå i utredningen av hur regelverken påverkar er verksamhet och vilka åtgärder som bör vidtas, samt agera råd och stöd i processen och de tillhörande kommersiella frågor som uppstår.

Under våren kommer vi på Cederquist att djupdyka i ämnet Sustainable Finance och vad de olika regelverken innebär för olika aktörer på den finansiella marknaden.

Tveka inte att höra av er om ni har frågor!

[1] WEF Global Risks Report 2020, https://www.weforum.org/reports/the-global-risks-report-2020.

Hittar du inte vad du letar efter?

bg