Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit flera ändringar i säkerhetsskyddslagen som syftar till att ge tillsynsmyndigheterna mer effektiva verktyg att upptäcka, utreda och ingripa i förfaranden som kan innebära risker för Sveriges säkerhet. Förslagen tar särskilt sikte på pågående upphandlingar, avtal och samarbeten som i dag inte omfattas av befintligt regelverk, trots att de kan medföra en exponering av säkerhetskänslig verksamhet eller information.

Bakgrunden till förslaget är det försämrade säkerhetspolitiska läget och att nuvarande regler inte fullt ut fångar upp äldre eller redan pågående förhållanden. Det kan till exempel handla om avtal som var oproblematiska när de ingicks men som i dag, mot bakgrund av förändrad hotbild eller förändrad verksamhet, bedöms innebära risker från säkerhetsskyddssynpunkt.

Regeringen väntas överlämna lagförslaget till riksdagen den 17 mars och riksdagen förväntas rösta om förslaget den 26 maj 2026.

Större möjlighet att ingripa i pågående förfaranden

En av de viktigaste nyheterna är att tillsynsmyndigheterna ges en betydligt större möjlighet att ingripa i så kallade pågående förfaranden, dvs. pågående avtalsförhållanden, samarbeten och samverkan.

I dag är möjligheten att ingripa i pågående förfaranden i huvudsak kopplad till situationer där det finns krav på säkerhetsskyddsavtal, men där förfarandet inleddes innan december 2021 (när regleringen trädde ikraft) eller förfaranden som inte rörde säkerhetsklassificerade uppgifter när det påbörjades men som senare gör det.

Förslaget får således betydelse för äldre avtalsförhållanden och förfaranden som inleddes innan verksamheten blev säkerhetskänslig. Mot bakgrund av det ändrade omvärldsläget anser regeringen att det är rimligt att möjligheten att ingripa i ett skadligt pågående förfarande ska finnas oavsett när förfarandet inleddes. Det framhålls dock att ingripanden måste vara proportionerliga och att mer långtgående åtgärder ska användas restriktivt.

Ny anmälningsplikt för vissa pågående förfaranden

Regeringen föreslår även en ny anmälningsplikt för pågående förfaranden i form av upphandlingar, avtal, samverkan eller samarbeten där det saknas krav på att ingå säkerhetsskyddsavtal men där den andra parten kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i klassen ”konfidentiell” eller högre, eller annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet.

En verksamhetsutövare som är part till ett sådant pågående förfarande ska utan dröjsmål anmäla förfarandet till relevant tillsynsmyndighet. Undantag från anmälningsplikten gäller dock om det finns något tillämpligt undantag från skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal.

För många verksamhetsutövare innebär detta att befintliga avtalsrelationer behöver inventeras och värderas på nytt. Det gäller inte minst äldre outsourcingupplägg, leverantörsrelationer och samarbeten där en extern part i praktiken kan få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet eller information och där inget säkerhetsskyddsavtal har ingåtts. Det kommer även vara möjligt för relevant tillsynsmyndighet att ta ut sanktionsavgift vid en utebliven anmälan.

Utökad tillsyn och möjlighet till interimistiska förelägganden

Utöver större ingripandemöjligheter och anmälningskrav vill regeringen även utöka verktygslådan för de myndigheter som utövar tillsyn över säkerhetsskyddslagen genom att möjliggöra för tillsynsmyndigheterna att besluta om en sanktionsavgift för underlåtenhet att anmäla pågående förfaranden. De ytterligare verktyg som föreslås är möjlighet att göra tillsyn hos andra aktörer än verksamhetsutövaren, att utfärda interimistiska förelägganden samt förelägga en verksamhetsutövare att göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning när det behövs för att bedöma om ett förfarande är olämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt.

Praktiska konsekvenser

Förslagen visar att säkerhetsskyddslagstiftningen i allt högre grad får betydelse för pågående affärsrelationer. För aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet finns det därför skäl att redan nu se över äldre och pågående avtals- och samarbetsförhållanden. Vid en sådan genomgång bör det säkerställas att det finns tillräcklig intern dokumentation, bedömas om det finns förfaranden som kan omfattas av den föreslagna anmälningsplikten samt bedömas om justeringar i pågående avtalsrelationer bör ske utifrån ett säkerhetsskyddsperspektiv.

Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2026. Den nya anmälningsskyldigheten föreslås dock börja tillämpas först från den 1 januari 2027. Detta ger verksamhetsutövare ett halvår att inventera sina pågående förfaranden.