Term of the Day: Brexit

På tisdagskvällen röstade det brittiska parlamentet för att inte godkänna det Brexit-avtal som Storbritannien förhandlat fram med EU. Det innebär att risken för en så kallad hård Brexit har ökat markant. En hård Brexit innebär att den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter Storbritanniens utträde ur EU den 29 mars, inte kommer att regleras genom avtal. Storbritannien kommer därmed att betraktas som ett tredje land i förhållande till EU och vice versa, vilket ur ett finansregulatoriskt perspektiv aktualiserar ett antal frågor och utmaningar.

En hård Brexits påverkan på finansmarknaden inom EU

EU:s inre marknad bygger på principen om fri rörlighet för kapital, personer, varor och tjänster. För finansiella företag innebär detta bl.a. att de företag som har tillstånd att bedriva tillståndspliktig verksamhet i en medlemsstat även har möjlighet att erbjuda finansiella tjänster på gränsöverskridande basis i övriga medlemsstater. Detta så kallade ”EU-pass” skulle i och med en hård Brexit, inte längre kunna användas av brittiska företag eller tredjelandsföretag med brittiskt tillstånd som tillhandahåller finansiella tjänster i andra medlemsstater, eller av finansiella företag från andra medlemsstater som tillhandahåller finansiella tjänster i Storbritannien. Istället kommer brittiska finansiella företag att behöva ansöka om tillstånd i de respektive medlemsländer de önskar fortsätta bedriva verksamhet, vilket ofta innebär en tidskrävande och kostsam process.

Vad gör lagstiftarna?

I syfte att minska effekterna av en hård Brexit på finansmarknaden inom EU har såväl den brittiska och svenska regeringen utarbetat lagförslag för att hantera den situation som uppstår när EU-passet inte längre blir giltigt.

Den brittiska regeringens lagförslag tillåter finansiella företag etablerade i andra medlemsstater vilka i dag tillhandahåller finansiella tjänster i Storbritannien, att fortsätta bedriva verksamhet i Storbritannien under en övergångsperiod. En förutsättning för att få tillämpa övergångsperioden är att ansökan om tillfälligt tillstånd genom den så kallade Temporary Premissions Regime. Möjligheten att ansöka om tillfälligt tillstånd sköts av Financial Conduct Authority (FCA) och ansökan kan göras via deras hemsida mellan 7 januari till 28 mars 2019.

På motsvarande sätt möjliggör det svenska lagförslaget att företag som tillhandahåller värdepapperstjänster hemmahörande i Storbritannien, under en övergångsperiod tillåts tillhandahålla tjänster i Sverige utan svenskt tillstånd. Övergångsperioden föreslås gälla fram till utgången av år 2020. Lagförslaget innebär emellertid att många typer av finansiella företag inte omfattas av de svenska övergångsbestämmelserna, t.ex. kommer banker inte kunna låna ut pengar till svenska privatpersoner eller företag, brittiska försäkringsföretag kommer inte kunna tillhandahålla försäkringar och brittiska fondförvaltare kommer inte kunna marknadsföra brittiska fonder på samma sätt som tidigare.

Hur påverkar en hård Brexit den svenska finansmarknaden?

Konsekvenserna av en hård Brexit kommer med största sannolikhet vara relativt små för svenska konsumenter men kan komma att påverka svenska företag, banker, institutioner och övriga finansiella företag i högre utsträckning. Utbudet av finansiella tjänster kan komma att förändras och omförhandling av befintliga kontrakt slutna med brittiska tjänsteleverantörer kan komma att krävas. Finansinspektionen har vid flera tillfällen uppmanat branschen att förbereda sig på en hård Brexit i sina kontinuitetsplaner – risken är att företagen nu kommer behöva verkställa de planerna.

Skribenter: Joel Aneheim och Helena Heribertsson.

Kontakt