Betydande förändringar föreslås i ny lag om företagsrekonstruktion

I ljuset av EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv tillsattes under hösten 2019 en särskild utredare med uppdrag att bl.a. ta ställning till hur direktivet ska genomföras i Sverige. Den 3 mars 2021 presenterade den s.k. Rekonstruktionsutredningen sitt betänkande (SOU 2021:12 "Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion"). I betänkandet föreslås betydande förändringar av de regler som styr hur en företagsrekonstruktion ska genomföras. Förändringarna är så långtgående att en ny lag om företagsrekonstruktion föreslås, vilken ska träda i kraft den 1 juli 2022. Nedan sammanfattas ett urval av vad den föreslagna lagen innehåller.

  • Den största nyheten är att domstolar med bindande verkan ska kunna fastställa en rekonstruktionsplan, vilket skiljer sig från dagens lagstiftning där en ekonomisk uppgörelse endast kan fastställas genom ackord. En rekonstruktionsplan kan bl.a. innehålla följande:
  •  - Borgenärer kan få sina skulder konverterade till aktieägande (s.k. debt-to-equity swap).
    - Befintliga ägare kan, som en följd av s.k. debt-to-equity swap, få ge upp hela eller delar av sitt befintliga innehav eller få sitt innehav utspätt.
    - Nya och mer anpassade villkor kan ställas upp i rekonstruktionsplanen, t.ex. ska det vara möjligt att i rekonstruktionsplanen besluta om nyemission för att få in mer kapital i företaget, vilket påverkar rekonstruktionsbolaget. Även byte av styrelse eller verkställande direktör kan genom rekonstruktionsplanen utgöra ett villkor för ny finansiering.
  • I rekonstruktionsplanen ska de berörda parterna (borgenärer och andra parter vars fordringar eller rättigheter påverkas direkt av gäldenärens förslag till rekonstruktionsplan) delas in i olika grupper. Parter med tillräckligt enhetliga intressen ska placeras i samma grupp. Utgångspunkten för gruppindelningen är (i) borgenärer med fordringar med förmånsrätt, säkerhetsrätt eller kvittningsrätt, (ii) borgenärer med fordringar utan förmånsrätt, (iii) borgenärer med efterställda fordringar, och (iv) aktieägare eller andra personer som har ett ägarintresse i gäldenärens verksamhet, i den mån denne inte är en borgenär.
  • Ett förslag till rekonstruktionsplan ska anses antaget av de berörda parterna, om i varje grupp två tredjedelar av de röstande har godtagit förslaget och deras fordringar eller anspråk uppgår till två tredjedelar av de fordringar eller anspråk för vilka rösträtt får utövas. Om detta inte uppfylls kan rekonstruktionsplanen ändå antas genom en s.k. gruppöverskridande "cram-down", förutsatt att fler än hälften av grupperna har godkänt planen och minst en av dessa grupper utgörs av borgenärer med förmånsrätt eller viss säkerhet. Samma sak gäller för det fall minst tre grupper, vilka består av borgenärer som kan förväntas få betalt vid en konkurs, har godkänt planen. Detta förutsätter dock att de grupper som röstat emot planen behandlas minst lika fördelaktigt som andra grupper som vid konkurs har samma prioritet och tillgodoses fullt ut, om en grupp med lägre prioritet vid konkurs föreslås få betalt enligt planen.
  • Enligt lagförslaget är det i teorin möjligt att även fullt säkerställda borgenärer kan få sina fordringar nedskrivna genom en rekonstruktionsplan. Det kan emellertid förväntas att en fullt säkerställd borgenär normalt kommer att rösta emot ett sådant förslag. För att fastställa en rekonstruktionsplan mot en grupp berörda parters vilja ska det krävas att borgenärer med högre rang ges fullt betalt om någon grupp med lägre rang ska få betalt eller behålla något av värde genom rekonstruktionsplanen. Om gruppen borgenärer med full säkerhet motsätter sig att få sina fordringar nedskrivna, kan planen inte fastställas om det samtidigt föreslås att någon grupp med lägre rang ska få betalt eller behålla något av värde.
  • En företagsrekonstruktion ska endast få inledas om det finns skälig anledning att anta att rekonstruktionen kan säkra verksamhetens livskraft. Detta är ett skärpt livskraftstest – ett höjt beviskrav – i förhållande till den nuvarande lagen, enligt vilken ett beslut om företagsrekonstruktion inte meddelas, om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås.
  • Rekonstruktören måste lämna samtycke för att rekonstruktionsbolaget ska få fullgöra en förpliktelse som inte ingår i verksamhetens dagliga drift och för att fullgöra en förpliktelse som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion.
  • Borgenärers rätt att realisera handpanträtter under pågående rekonstruktion kommer att begränsas. Den nya utgångspunkten är att borgenären inte får realisera panten i enlighet med pantavtalet under den tid som rekonstruktionen pågår. Realisation av panträtt är dock tillåten under förutsättning att en realisation inte skulle äventyra rekonstruktionen av verksamheten eller att förbudet på ett otillbörligt sätt skulle medföra skada för de borgenärer som har dessa fordringar.
  • Rekonstruktionsbolaget ska även ha rätt att under rekonstruktionen begära att ett avtal ska fullföljas medan motparten ska ha rätt att begära att rekonstruktionsbolaget lämnar besked om man avser att fullfölja avtalet. Om rekonstruktionsbolaget väljer att inte fullfölja ett avtal, eller inte lämnar besked, ska motparten få häva avtalet. Rekonstruktionsbolaget ska även få rätt att säga upp varaktiga avtal under rekonstruktionen, dock inte anställningsavtal.
  • Det nya rekonstruktionsförfarandet kommer innebära att domstolarna framöver kommer att behöva ta ställning till frågor som är klart mer komplicerade än vad som normalt är fallet i dagens företagsrekonstruktioner. I syfte att upprätthålla kompetensen kommer endast vissa domstolar att handlägga rekonstruktionsärenden. 
  • Hårdare kompetenskrav ska ställas på rekonstruktören. Utgångspunkten är att rekonstruktören ska arbeta som konkursförvaltare och Kronofogdemyndigheten ska utöva tillsyn över rekonstruktörer.

Ni hittar betänkandet här.