Kan en särskild granskning upphöra i förtid och under vilka förutsättningar?

Högsta domstolen (HD) har i ett avgörande tagit ställning till frågan om en särskild granskning kan upphöra i förtid och för det fall det är möjligt, hur ett sådant upphörande ska gå till. En särskild granskning innebär att en person utses för att granska förvaltning och räkenskaper under en viss tid eller avseende vissa åtgärder eller förhållanden i exempelvis en förening, men särskild granskning används även i förhållande till aktiebolag. Särskild granskning ses som en extraordinär åtgärd som vanligen tillämpas när det exempelvis föreligger misstankar om oegentligheter.[1]

Bakgrunden i målet var att det vid en föreningsstämma i en bostadsrättsförening år 2016 beslutades om en särskild granskning. Bostadsrättsmedlemmen SF begärde en särskild granskare av Bolagsverket. En särskild granskare utsågs av Bolagsverket, men vid en extra föreningsstämma år 2018 beslutade de röstberättigade medlemmarna enhälligt att avsluta den särskilda granskningen. SF tillerkändes ingen rösträtt vid den extra föreningsstämman med hänvisning till att hon inte hade betalat sina avgifter till föreningen och därmed inte hade rösträtt enligt föreningens stadgar. SF väckte talan mot föreningen och yrkade att stämmobeslutet om att avsluta den särskilda granskningen skulle upphävas.

HD konstaterade att själva granskningsinstitutet skapar en insynsrätt för medlemsminoriteten och att en särskild granskning normalt avslutas genom att ett yttrande från den särskilda granskaren avges. Det finns inte några bestämmelser i lag om att granskningen kan upphöra i förtid. HD angav dock att ett uppdrag enligt allmänna sysslomannarättsliga principer kan avslutas i förtid och att även uppfattningen i doktrin är att ett uppdrag om särskild granskning kan upphöra i förtid. HD drog därför slutsatsen att det finns en möjlighet att entlediga en särskild granskare i förtid.

HD övergick sedan till frågan om samtycke krävs från samtliga berörda för att besluta att en särskild granskning ska upphöra. HD konstaterade att det saknas lagregler gällande frågan om vilka som måste stå bakom ett entledigande av den särskilda granskaren och att allmänna associationsrättsliga principer istället får ligga till grund för prövningen. Eftersom minoritetsskyddsregler, vilka reglerna om särskild granskning hör till, endast kan sättas åt sidan genom samtycke från alla berörda medlemmar, ansåg HD att detta bör vara utgångspunkten även för bedömningen hur ett uppdrag om särskild granskning ska upphöra i förtid. HD övergick till frågan om vem som ska anses vara en berörd medlem i en bostadsrättsförening och angav att detta måste avgöras med beaktande av den regel som samtycket rör och att hänsyn måste tas till det förhållande att det inte bara är de medlemmar som finns i associationen när frågan om upphörande av den särskilda granskningen uppkommer som ska ha rätt att få ta de av granskningsyttrandet, utan att även den som var medlem vid tidpunkten då föreningsstämman tog upp frågan om utseende av en särskild granskare har samma rätt. HD angav att detsamma gäller en tidigare medlem som ansökt om utseende av en särskild granskare hos Bolagsverket. Detta innebär att för att ett uppdrag som särskild granskare ska upphöra i förtid, krävs det att det föreligger en överenskommelse som omfattar såväl samtliga medlemmar som nu angivna tidigare medlemmar, och att en sådan överenskommelse inte kan ersättas av ett stämmobeslut och att stämman inte har kompetens att besluta om särskild granskning och därmed inte heller behörighet att besluta om att granskningen ska upphöra.

HD gick slutligen in på frågan om Bolagsverket i förtid kan entlediga den som utsetts till särskild granskare. Bolagsverkets ansåg sig, med hänvisning till tidigare rättstillämpning från kammarrätterna, inte kunna entlediga en särskild granskare eftersom det saknas lagstöd. HD angav dock att det för utseende av revisorer finns bestämmelse om entledigande av revisorer som Bolagsverket utsett, bland annat minoritetsrevisorer, samt att regleringen av minoritetsrevisorer har principiella likheter med reglerna för särskilda granskare. Vidare angav HD att det ska tilläggas att entledigande av en särskild granskare förutsätter att samtliga berörda har samtyckt till åtgärden, varför det framstår som motiverat att Bolagsverket ska kunna entlediga även en särskild granskare i förtid och att en sådan ordning inte kan anses stå i strid med det principiella kravet på författningsstöd för myndighetsbeslut. HD anförde alltså att Bolagsverket har möjlighet att besluta om att en särskild granskare ska entledigas från sitt uppdrag i förtid samt att prövningen som Bolagsverket ska göra är av formell karaktär och bland annat innefattar frågan om ansökan biträtts av samtliga berörda personer.

Då stämman inte har möjlighet att besluta om upphörande av en särskild granskares uppdrag i förtid, beslutade HD att fastställa hovrättens domslut, innebärande att stämmobeslutet om att avsluta den särskilda granskningen upphävdes. Avgörandet innebär att HD nu bekräftat att en särskild granskning kan upphöra i förtid men att detta kräver en uppgörelse av samtliga berörda medlemmar samt att även Bolagsverket kan besluta om att entlediga en särskild granskare från sitt uppdrag.

 

[1] Moberg, Valentin & Åkersten, Bolagsrevision, version 4, JUNO, sid. 229.