Förslag till avgörande i “Lexbase-målet”

Vi har tidigare berört att Attunda tingsrätt vänt sig till EU-domstolen för att få ett så kallat förhandsavgörande med vägledning i tolkningen av hur GDPR inverkar på svenska yttrandefrihetsgrundlagens ”YGL” bestämmelser om frivilliga utgivningsbevis och det svenska journalistikundantaget (läs här). Frågan som nu är i fokus för EU-domstolens förhandsavgörande handlar om huruvida publicering av brottmålsdomar är oförenlig med GDPR.

Den 4 september 2025 meddelade generaladvokaten sitt förslag till avgörande i det så kallade ”Lexbase-målet”, vilket i väsentliga delar underkänner de svenska grundlagsundantagen från GDPR.

Nedan går vi översiktligt igenom bakgrunden till begäran om förhandsavgörande och generaladvokatens förslag.

Grundlagsskyddade databaser enligt svensk rätt

I svensk lag som kompletterar GDPR anges att GDPR inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot YGL. Ett företag som har ett så kallat frivilligt utgivningsbevis för sin databas har grundlagsskydd enligt YGL, och svensk lag har ansetts innebära att innehållet på databaserna därmed undantas GDPR.

När GDPR inte tillämpas uppstår vissa konsekvenser när det gäller tillgängliga rättsmedel, ansvar och påföljder. De huvudsakliga rättsmedel som finns för enskilda idag enligt svensk rätt när personuppgifter behandlas inom ramen för grundlagsskyddade databaser är att inleda straffrättsliga förfaranden om förtal eller begära skadestånd.

Målet i Attunda tingsrätt och begäran om förhandsavgörande

Under 2023 stämde en person bolaget bakom Lexbase som är en internettjänst med frivilligt utgivningsvis som, mot ersättning, tillhandahåller allmänheten offentliga handlingar i form av fällande domar i brottmål. Personen anförde i sin stämningsansökan att bolaget fortsatt publicera uppgifter som gallrats från belastningsregistret trots att personen flera gånger begärt att uppgifterna skulle raderas. I stämningsansökan anfördes särskilt att agerandet strider mot GDPR:s principer för behandling av personuppgifter, inklusive principen om att personuppgifter ska raderas när de inte längre är relevanta för det ändamål för vilket de samlades in.

Av GDPR följer att medlemsländerna ska förena integritetsskyddet i GDPR med yttrande- och informationsfriheten, inbegripet behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål. Det är dock inte definierat vad som utgör journalistiska ändamål. Attunda tingsrätt, som inte anser att GDPR är tydlig i vad som utgör journalistiska ändamål, beslutade sig därför för att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få vägledning när det gäller tolkningen av förhållandet mellan YGL och GDPR, och huruvida Lexbases tjänst anses tillhandahållas för journalistiska ändamål.

Prövningen i EU-domstolen och generaladvokatens förslag till avgörande

Efter att Attunda tingsrätt begärt förhandsavgörande valde också den svenska regeringen att lämna in ett yttrande till EU-domstolen som redogjorde för Sveriges inställning till förhållandet mellan GDPR och YGL. I yttrandet framhäver regeringen bland annat att varje medlemsstat har ett ansvar att sammanjämka yttrandefriheten med rätten till personlig integritet i sin nationella lagstiftning, genom ett skydd för personuppgifter. Regeringen framhäver också att yttrandefriheten har ett starkt skydd i Sverige och att det är den svenska domstolens uppgift att bedöma huruvida personuppgiftsbehandlingen i det aktuella fallet kan anses ske för journalistiska ändamål och därmed faller utanför GDPR. Läs mer om regeringens yttrande här.

Den 4 september 2025 meddelades generaladvokatens förslag till förhandsavgörande. I sin bedömning resonerar generaladvokaten kring att olika konstitutionella traditioner kan leda till skillnader i skyddet för för yttrandefriheten och personuppgifter inom EU. Det svenska undantaget i dataskyddslagen anses dock vara för långtgående då GDPR inte öppnar upp för att medlemsstater ska undanta tillämpligheten av GDPR i dess helhet i vissa situationer. Endast under “specifika omständigheter” ges medlemsstaterna rätt att begränsa rättigheterna i GDPR men det finns inte utrymme för att göra undantag från regler om rättsmedel, ansvar och sanktioner.

Rättsdatabaser som utan någon bearbetning eller redigering, tillhandahåller brottmålsdomar mot ersättning anser generaladvokaten inte heller utgör behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål. Generaladvokaten är dock också tydlig med att det till stor del är upp till den nationella domstolen att avgöra huruvida det faktiskt förekommer behandling för journalistiska ändamål. Relevans för en sådan bedömning är om syftet med publiceringen är att ”bland allmänheten sprida information, åsikter eller idéer”. Generaladvokatens förslag i dess helhet går att läsa här.

Generaladvokatens förslag till avgörande är inte bindande för EU-domstolen men förslaget kan ändå anses ge vissa indikationer om hur det slutliga avgörandet kommer formuleras. EU-domstolens slutliga avgörande kan förväntas dröja ytterligare några månader.

Vi på Cederquist håller oss löpande uppdaterade på rättsutvecklingen på detta område och är väl insatta i frågorna. Ni är välkomna att höra av er om ni har några frågor om ämnet, eller dataskyddsrättsliga frågor generellt.