“Kapitalbrist i bolaget – vad kan vi göra för att komma på fötter?”

Mindre intäkter men samma utgifter är den nya vardagen för många svenska företag. Här går juristerna Johannes Färje och Viktor Eriksson från Cederquist igenom vad man bör ha koll på.

Covid-19 har påverkat en stor del av världsekonomin negativt vilket har lett till att många företag har hamnat i en situation där intäkterna har uteblivit men kostnaderna består. Vid en sådan tillfällig svacka i företagets verksamhet är det lätt att bolaget i fråga hamnar i en situation där förlusterna ökar, kassaflödet sinar och bolaget solvens kraftigt försämras. Förutom att hantera kassaflödet och undvika behovet av att sätta sitt bolag i konkurs så innehåller aktiebolagslagen regler som ålägger styrelsen ett ansvar att vidta vissa åtgärder. I den här artikeln kommer vi att gå igenom några regler som är bra att känna till om ditt bolags solvens snabbt blir mycket sämre samt beskriva hur du kan gå tillväga för att läka en sådan kapitalbrist. 

Kapitalbrist –när inträder det personliga ansvaret?

När det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet är bolagets styrelse skyldig att genast upprätta en kontrollbalansräkning som ska granskas av bolagets revisor. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen kalla till en bolagsstämma som ska besluta om huruvida bolaget ska träda i likvidation eller inte, en så kallad kontrollstämma. Styrelsen ska också kalla till en sådan stämma om kronofogden misslyckats med ett utmätningsförsök. Beslutas det inte på den första kontrollstämman att bolaget ska träda i likvidation, utan att bolaget ska vidta åtgärder för att försöka läka bristen på kapital i bolaget, ska styrelsen inom åtta månader kalla till en andra kontrollstämma där man återigen ska pröva frågan om bolaget ska likvideras. Visar den kontrollbalansräkning som presenteras på den andra kontrollstämma inte att bolagets eget kapital uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet i bolaget ska styrelsen ansöka om att bolaget ska träda i likvidation. 

Bolagets eget kapital är det som är i fokus för de ovan beskrivna reglerna. Det vill säga, även om bolagets likviditet är god och bolaget kan betala sina löpande kostnader –kanske på grund av att bolaget har tillgång till en kreditfacilitet hos en bank –kan reglerna ändå aktualiseras. Något förenklat: att bolaget har pengar i kassan är inte tillräckligt, utan bolagets balansräkning måste visa att bolaget inte har förlorat mer pengar än det kapital som aktieägarna har tillskjutit bolaget.

När inträder då det personliga ansvaret? Om styrelsen underlåter att (i) upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital kapitalet antas understiga hälften av det registrerade aktiekapitalet, (ii) inte kallar till en första kontrollstämma eller (iii) inte ansöker om likvidation efter att det på en andra kontrollstämma konstaterats att bolagets eget kapital inte uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet medför det ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter för bolagets skulder som uppkommer under perioden som underlåtenheten består.

Några alternativ för att läka en kapitalbrist

Tre vanliga former för att läka en kapitalbrist är att (i) det beslutas om en nyemission av exempelvis aktier (ii) bolagets aktieägare genom ett ovillkorat aktieägartillskott tillför bolaget ytterligare kapital, eller (iii) bolagets aktieägare utfärdar en kapitaltäckningsgaranti till förmån för bolaget. Alternativ (i) kräver att den person som tillskjuter kapital till bolaget i praktiken också tillskjuter kapital för att en kapitalbrist i bolaget ska läkas medan alternativ (ii) och (iii) kan genomföras utan ett faktiskt kapitaltillskott i samband med kapitalbristen – förutsatt att finansiell förmåga att göra ett sådant tillskott finns och att ett bindande åtagande för att göra tillskottet görs. 

Nyemission

En nyemission innebär kortfattat att bolaget emitterar nya finansiella instrument, vilka tecknas av tecknarna i emissionen mot erläggande av en teckningslikvid. Vanligtvis genomförs en emission av aktier till nuvarande aktieägare vid en situation där det konstaterats att bolaget har en kapitalbrist men inget förhindrar att bolaget istället emitterar teckningsoptioner eller konvertibler, alternativt beslutar om en riktad emission till en tredje part som inte äger aktier i bolaget. 

Aktieägartillskott

Ett aktieägartillskott är ett kapitaltillskott till bolaget där aktieägare, utan någon direkt motprestation i form av exempelvis nyemitterade aktier eller direkt återbetalningsförpliktelse, tillskjuter bolaget kapital. Ett aktieägartillskott kan ske genom att aktieägare (i) överför en viss summa pengar till bolaget, (ii) tillskjuter annan tillgång till bolaget, eller (iii) gör en utfästelse om att göra ett sådant tillskott i framtiden. För att kapitaltillskottet ska anses vara genomfört krävs att tillgången har överförts till bolaget eller, vid ett tillskott genom en utfästelse, att aktieägaren som åtar sig att göra tillskottet har finansiell förmåga att göra det utlovade tillskottet. Ett aktieägartillskott kan både vara ovillkorat eller villkorat. Ett ovillkorat aktieägartillskott innebär att aktieägaren inte kan få tillbaka tillskottet, medanett villkorat aktieägartillskott betyder att tillskottet har en återbetalningsrätt som är att villkorad av att tillräckliga vinstmedel finns i bolaget för att återbetala tillskottet. Detta innebär att om bolaget aldrig mer går med vinst så kommer aktieägaren inte få tillskottet återbetalt. 

Kapitaltäckningsgaranti

En kapitaltäckningsgaranti är en garanti från en aktieägare som garanterar att vid varje tidpunkt tillskjuta det kapital som exempelvis motsvarar det belopp som bolagets eget kapital eventuellt understiger bolagets registrerade aktiekapital med. En kapitaltäckningsgaranti påminner om ett aktieägartillskott, vilket görs genom en utfästelse om att göra ett tillskott i framtiden, men under en kapitaltäckningsgaranti bestäms tillskottets storlek av de villkor som ställs upp i garantin. Oavsett vilka villkor som ställs upp i kapitaltäckningsgarantin är det viktigt att aktieägaren som utfärdar kapitaltäckningsgarantin har tillräcklig finansiell förmåga för att faktiskt kunna göra tillskott.

Har ditt bolags solvens kraftigt försämrats och du har frågor kring vilka åtgärder du kan behöva vidta – tveka inte att höra av dig till oss på Cederquist.

Kontakt