Nya sanktioner samtidigt som svenska bolag kringgår EU:s sanktioner mot Ryssland

Samtidigt som EU skärper sina sanktionsregler genom ett nittonde sanktionspaket visar Sanktionssamverkansrådets lägesbild att svenska bolag sannolikt medverkar till omfattande indirekt export av produkter till Ryssland i strid med EU:s handelssanktioner.

EU:s sanktionsregim

Alltsedan EU införde sanktioner mot Ryssland under 2014 med anledning av utvecklingen i Ukraina har sanktionerna flera gånger utökats. Det senaste paketet, det nittonde sanktionspaketet, antogs den 23 oktober 2025, och kompletterar de tidigare sanktionspaketen.

Det nittonde sanktionspaketet skärper de finansiella restriktionerna genom ett utvidgat transaktionsförbud mot ryska banker och finansiella institutioner, inklusive vissa verksamheter i tredjeland, samt åtgärder mot finansiella tjänster och kryptoplattformar som används för att kringgå sanktioner. På energiområdet införs ett totalt importförbud mot rysk flytande naturgas från den 1 januari 2027 och sanktionerna mot den ryska skuggflottan och oljeaktörer i tredjeland skärps. Samtidigt begränsas Rysslands tillgång till avancerad teknologi, bland annat AI och komponenter för vapenproduktion, genom nya exportrestriktioner och riktade åtgärder mot företag i Ryssland och tredjeland.

Detta samtidigt som myndigheterna i samverkansrådet för sanktionsefterlevnad [1] i en lägesbild konstaterar att svenska bolag sannolikt kringgår EU:s handelssanktioner riktade mot Ryssland.

Sanktionssamverkansrådets lägesbild visar en omfattande indirekt export till Ryssland

Sanktionssamverkansrådet ska samverka för att säkerställa ett effektivt arbete för ökad regelefterlevnad. Ett led i arbetet med att stärka efterlevnaden av sanktioner är att skapa en myndighetsgemensam lägesbild på sanktionsområdet, för att sprida kunskap om internationella sanktioner och hur bolag och privatpersoner både medvetet och omedvetet kringgår sanktionerna.

Sanktionssamverkansrådet har därför publicerat en gemensam lägesbild, med fokus på EU:s sanktioner mot Ryssland. Lägesbilden baseras på uppgifter avseende perioden februari 2022 till september 2024.

I lägesbilden konstateras att den direkta handeln med Ryssland har minskat kraftigt. Samtidigt syns kraftiga värdeökningar i varuexporten till länder i Rysslands geografiska närhet. Även om de förändrade handelsmönstren kan ha flera tänkbara förklaringar, som att företag som tidigare exporterade till Ryssland har behövt hitta nya marknader, är detta inte tillräckligt för att förklara hela den förändring som har skett. I lägesbilden dras därför slutsatsen att det sannolikt sker en omfattande indirekt export till Ryssland som sker via tredjeländer, i strid med sanktionsregelverket.

I lägesbilden framhålls vissa riskländer för export, där risken för sanktionskringgåenden är större. Handel med länder verksamma i den Eurasiska ekonomiska unionen utgör en särskild risk för sanktionskringgåenden eftersom tullfrihet råder mellan medlemsländerna Ryssland, Belarus, Kazakstan, Armenien och Kirgizistan. Även länder i Kaukasien och Centralasien samt Serbien och Turkiet anses vara förknippade med förhöjd risk. Till denna krets räknas bland annat bolag verksamma i Förenade arabemiraten, Indien, Iran och Kina.

Kringgåenden kan ske medvetet men det kan också ske omedvetet. genom att en affärspartner använder komplexa handelskedjor och bolagsstrukturer som döljer den egentliga affärspartnern samtidigt som det exporterande företaget inte har adekvata rutiner på plats för kontroll av handelskedjor och för att agera vid varningsflaggor.

Lägesbilden pekar på flera typiska sätt att kringgå sanktionerna:

Svenska bolag som tidigare haft omfattande export till Ryssland etablerar sig snabbt på nya marknader, ofta med nya kunder som är nystartade bolag i länder utan egna sanktionsregimer mot Ryssland.
Exporten går via länder som inte tillämpar sanktioner mot Ryssland, varifrån varorna sedan vidareexporteras.
Komplexa internationella bolagsstrukturer används för att dölja de egentliga affärspartners och slutanvändare.
Tillverkning eller export flyttas till dotterbolag eller filialer i länder med svag eller obefintlig tillämpning av sanktioner mot Ryssland.
Export av produkter som innehåller komponenter som kan demonteras och användas för tillverkning av krigsmateriel.
Användning av anskaffningsnätverk med specialister, utnyttjande av främmande makts underrättelse- och säkerhetstjänster samt betalningar med kryptovaluta.

Indirekt export till Ryssland kan vara brottslig, beroende på vilken kännedom om de faktiska omständigheterna ansvariga personer i de exporterande bolagen har.

Enligt ett pressmeddelande som kommunicerades i samband med publicering av lägesbilden ser myndigheterna ett lågt inflöde av anmälningar om sanktionsbrott, vilket är oroande med hänsyn till den sannolikt store omfattningen av indirekta kringgåenden av sanktionerna. En handfull förundersökningar om sanktionsbrott pågår dock.

Det finns ett generellt förbud mot att medvetet och avsiktligt delta i verksamhet som syftar till att kringgå sanktionerna. Det finns också krav på att göra sitt yttersta för att bolag utanför EU, men som ägs eller kontrolleras av enheter inom EU, inte ska delta i verksamheter som undergräver sanktionerna. Beträffande vissa varor och tjänster gäller mer långtgående krav, bl.a. krav på att i exportavtal förbjuda vidareexport till Ryssland, s.k. ”no Russia clause”.

Med hänsyn till risken att utnyttjas för kringgåenden av sanktionsreglerna är det viktigt att företag har adekvata rutiner och kontrollfunktioner på plats för att genomlysa sina leveranskedjor och identifiera samt hantera risken att bolaget nyttjas för sanktionskringgåenden.

Eftersom omfattningen av sanktioner och restriktiva åtgärder successivt har utökats, nu senast genom det nittonde sanktionspaketet, är det också viktigt att löpande hålla sig uppdaterad om vilka sanktioner som gäller för de egna produkterna och tjänsterna.

[1] Sanktionssamverkansrådet består av representanter från Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Inspektionen för strategiska produkter, Kommerskollegium, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.